Torsdagen den 17 januari 2008
vecka 31+3 (korr 30+2)
Var till min nya barnmorska XX på Luna Barnmorskemottagning idag tillsammans med sambon och vår dotter som är på bättringsvägen.
Kan lugnt säga att det är som natt och dag mellan min nya barnmorska än den gamla.
Blodvärde, blodsocker, blodtryck och vikt togs ute hos sköterskorna innan barnmorskebesöket.
Mitt blodvärde var inte så imponerande och låg idag på 105 trots dagligt intag av Niferex, men vi hoppas på att det hinner stiga till 110 innan förlossningen.
Blodsockret låg väldigt högt då jag drack apelsinjuice precis innan till dagens lunch och var med andra ingen lämplig dryck om man vill hålla blodsockret nere för nu låg det på 8,1.
Vikten var på hiskeliga 85 kg, men jag har bara ökat 3 kg sedan juli så det är ingen direkt viktökning att tala om.
Väl inne hos XX så pratade vi en del om mina tidigare graviditeter och förlossningar och den nuvarande graviditeten och dess komplikationer och alla dessa besök på förlossningsmottagningen och den uteblivna kontinuiteten så hon skulle försöka skapa lite ordning för min del så att jag får gå på kontroller hos en och samma läkare i fortsättningen och det känns väldigt bra om det skulle bli så. Vi pratade lite löst om detta med doula och hon föreslag en som hon ska ta kontakt med.
Vi avslutade med att lyssna på hjärtljuden på den lilla och de låg på 134. Den stora magen mätte 30,5 cm och den lilla med huvudet neråt men fortfarande helt rörlig.
Vi bokade en ny tid om två veckor.
Dottern fick beröm av barnmorskan att hon var så duktig och lilla stumpan blev glad att hon också fick lite uppmärksamhet.
söndag 25 januari 2009
Vecka 31+2 (korr 30+1)
Onsdagen den 16 januari 2008
vecka 31+2 (korr 30+1)
Inatt så hade jag en bra konstig dröm att jag fick reda på mitt gallsyra värde och att det låg på 30, så döm om min förvåning när jag väl fick höra att det låg på 29.
Idag är det 3 år sedan sonen döptes i XX kyrka och det var tänkt att vi skulle ta fram och tända hans dop ljus vid middagen, men det glömdes bort och det kom jag på först i intagningsrummet på Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge. Får ta fram det vid morgondagens middag om jag nu inte glömmer det igen.
Dottern verkar bra mycket bättre mot igår och febern har sjunkit, men hon vill helst bli buren
hela tiden.
Sambon var tvungen att ta sig till arbetet och lämna tillbaks en bärbar dator så han tog med sig dottern och åkte iväg medan jag var kvar hemma och chattade med doulan.
Jag berättade för doulan om min oro då jag knappt känner den lilla, har mycket onda sammandragningar, låga hjärtljud och så ökande gallsyra värden och det bara känns som alla nonchalerar min oro. Hon tog kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge och de tyckte jag skulle komma in på en kontroll.
När sambon väl kom hem igen med både sonen och dottern så fixade vi i ordning middag och sedan slog jag en pling själv till Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge och de tyckte jag skulle komma in på en gång och att jag nog skulle bereda mig på att bli inlagd på antenatal avdelningen. Det lät genast så allvarligt så jag packade ihop och så körde sambon mig dit och släppte av mig utanför förlossningsavdelningen.
En lång väntan följde på ett av deras intagningsrum. Fick ligga kopplad en stund för att få en kurva som såg fin ut och även gårdagens kurva såg strålande ut trots att hjärtljuden bara låg på 120 mot det normala 150 och att rörelserna uteblev helt och hållet igår.
Sedan följde åter igen en outhärdlig väntan så jag till slut grät och hade tankar på att strunta i allt och åka hem igen. Jag började gråta och en undersköterska kom in och gav mig te och smörgåsar i väntan på läkaren som till slut efter en evighet kom in och sa saker som jag aldrig hört förr.
Hon började med att berätta att hon hade ett specialintresse just för Hepatos och att det var synd att jag hade fått så mycket missvisande information som inte alls stämde trots att jag genomgått två tidigare graviditeter med detta och under dessa fått mer och mer kunskap om detta. Den information som jag fått av flera doktorer och barnmorskor säger att värden över 40 genast skall åtgärdas och det var anledningen till att dottern föddes redan i graviditetsvecka 36+3 enbart på grund av de höga gallsyrorna jag då hade. De beklagade hon sig över eftersom så låga värden enligt henne inte behövde åtgärdas med en induktion inte ens om värdet låg på så mycket som 100 eller 200.
Ett värde på 29 var absolut enligt henne helt ofarligt och behövde inte åtgärdas och om jag ville så kunde jag gå på kontroller hos henne under de återstående graviditetsveckorna, men då jag har svårt att lita på hennes kompetens inom området så känns det inte så aktuellt för min del.
vecka 31+2 (korr 30+1)
Inatt så hade jag en bra konstig dröm att jag fick reda på mitt gallsyra värde och att det låg på 30, så döm om min förvåning när jag väl fick höra att det låg på 29.
Idag är det 3 år sedan sonen döptes i XX kyrka och det var tänkt att vi skulle ta fram och tända hans dop ljus vid middagen, men det glömdes bort och det kom jag på först i intagningsrummet på Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge. Får ta fram det vid morgondagens middag om jag nu inte glömmer det igen.
Dottern verkar bra mycket bättre mot igår och febern har sjunkit, men hon vill helst bli buren
hela tiden.
Sambon var tvungen att ta sig till arbetet och lämna tillbaks en bärbar dator så han tog med sig dottern och åkte iväg medan jag var kvar hemma och chattade med doulan.
Jag berättade för doulan om min oro då jag knappt känner den lilla, har mycket onda sammandragningar, låga hjärtljud och så ökande gallsyra värden och det bara känns som alla nonchalerar min oro. Hon tog kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge och de tyckte jag skulle komma in på en kontroll.
När sambon väl kom hem igen med både sonen och dottern så fixade vi i ordning middag och sedan slog jag en pling själv till Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge och de tyckte jag skulle komma in på en gång och att jag nog skulle bereda mig på att bli inlagd på antenatal avdelningen. Det lät genast så allvarligt så jag packade ihop och så körde sambon mig dit och släppte av mig utanför förlossningsavdelningen.
En lång väntan följde på ett av deras intagningsrum. Fick ligga kopplad en stund för att få en kurva som såg fin ut och även gårdagens kurva såg strålande ut trots att hjärtljuden bara låg på 120 mot det normala 150 och att rörelserna uteblev helt och hållet igår.
Sedan följde åter igen en outhärdlig väntan så jag till slut grät och hade tankar på att strunta i allt och åka hem igen. Jag började gråta och en undersköterska kom in och gav mig te och smörgåsar i väntan på läkaren som till slut efter en evighet kom in och sa saker som jag aldrig hört förr.
Hon började med att berätta att hon hade ett specialintresse just för Hepatos och att det var synd att jag hade fått så mycket missvisande information som inte alls stämde trots att jag genomgått två tidigare graviditeter med detta och under dessa fått mer och mer kunskap om detta. Den information som jag fått av flera doktorer och barnmorskor säger att värden över 40 genast skall åtgärdas och det var anledningen till att dottern föddes redan i graviditetsvecka 36+3 enbart på grund av de höga gallsyrorna jag då hade. De beklagade hon sig över eftersom så låga värden enligt henne inte behövde åtgärdas med en induktion inte ens om värdet låg på så mycket som 100 eller 200.
Ett värde på 29 var absolut enligt henne helt ofarligt och behövde inte åtgärdas och om jag ville så kunde jag gå på kontroller hos henne under de återstående graviditetsveckorna, men då jag har svårt att lita på hennes kompetens inom området så känns det inte så aktuellt för min del.
Vecka 31+1 (korr 30+0)
Tisdagen den 15 januari 2008
vecka 31+1 (korr 30+0)
Min lilla stumpa som för tillfället är sjuk med 40,2° blir 20 månader idag. Som tur är så verkar det bara vara feber, men hon är så dålig stumpan och jag lider så med henne.
Hon sitter helt lealös i pappas famn med dimmig blick och orkar verka leka, äta eller dricka något.
Sonen är pigg och är på förskolan idag.
Var och tog nya prover idag och efteråt så var jag upp till förlossningsmottagningen. Leverproverna är utan anmärkning och svaret på gallsyra får jag senare under eftermiddagen.
När dagen övergick till eftermiddag ringde jag förlossningen för att få mitt provsvar, men det hade inte kommit än så jag skulle ringa senare under dagen för nu hade de lite annat att stå i som sagt som barnmorskan så ovänligt informerade mig om.
Jag har frågat tidigare om inte de kan ringa hem till mig och lämna prov svar om de nu ska vara så himla otrevliga när man väl ringer för jag kan inte veta när de har tid att besvara och inte. Men tydligen inte får då glöms det bort att ringas och för mig låter det som trams.
Ringer tillbaks på kvällen för att förhoppningsvis få mitt gallsyra värde. Åter igen hör jag en små irriterad barnmorska i bakgrunden.
Jag får lämna mitt namn, men den som svarar bara fräser åt mig och säger att hon i stort sett skiter i vad jag heter och det enda hon är intresserad av är mitt personnummer som jag rabblar upp för henne.
Väl tillbaks i telefon så säger hon är värdet är på 1,0. För mig som har koll så upplyser jag henne om att det måste ha blivit något fel för så låga siffror brukar inte gallsyra ligga på.
Hon envisas och säger att GT är på 1,0. Får åter igen informera henne om att GT inte är gallsyra utan något helt annat.
Hon gör ett nytt försök med ALP, men jag informerar henne om att gallsyra står för sig och antagligen på ett helt annat papper än det som hon har framför sig. Får då som svar att det prov svaret inte kommit än och att jag får återkomma under morgondagen.
Jag undrar vad det är med folk. Varför är dem så otrevliga i telefon när de själva bett mig att ringa? Och sedan så är det skrämmande att vissa är så inkompetenta och inte vet något om olika graviditetskomplikationer. Det är ren tur att jag har mer koll på detta än dem och inte bara sväljer allt med hull och hår..
vecka 31+1 (korr 30+0)
Min lilla stumpa som för tillfället är sjuk med 40,2° blir 20 månader idag. Som tur är så verkar det bara vara feber, men hon är så dålig stumpan och jag lider så med henne.
Hon sitter helt lealös i pappas famn med dimmig blick och orkar verka leka, äta eller dricka något.
Sonen är pigg och är på förskolan idag.
Var och tog nya prover idag och efteråt så var jag upp till förlossningsmottagningen. Leverproverna är utan anmärkning och svaret på gallsyra får jag senare under eftermiddagen.
När dagen övergick till eftermiddag ringde jag förlossningen för att få mitt provsvar, men det hade inte kommit än så jag skulle ringa senare under dagen för nu hade de lite annat att stå i som sagt som barnmorskan så ovänligt informerade mig om.
Jag har frågat tidigare om inte de kan ringa hem till mig och lämna prov svar om de nu ska vara så himla otrevliga när man väl ringer för jag kan inte veta när de har tid att besvara och inte. Men tydligen inte får då glöms det bort att ringas och för mig låter det som trams.
Ringer tillbaks på kvällen för att förhoppningsvis få mitt gallsyra värde. Åter igen hör jag en små irriterad barnmorska i bakgrunden.
Jag får lämna mitt namn, men den som svarar bara fräser åt mig och säger att hon i stort sett skiter i vad jag heter och det enda hon är intresserad av är mitt personnummer som jag rabblar upp för henne.
Väl tillbaks i telefon så säger hon är värdet är på 1,0. För mig som har koll så upplyser jag henne om att det måste ha blivit något fel för så låga siffror brukar inte gallsyra ligga på.
Hon envisas och säger att GT är på 1,0. Får åter igen informera henne om att GT inte är gallsyra utan något helt annat.
Hon gör ett nytt försök med ALP, men jag informerar henne om att gallsyra står för sig och antagligen på ett helt annat papper än det som hon har framför sig. Får då som svar att det prov svaret inte kommit än och att jag får återkomma under morgondagen.
Jag undrar vad det är med folk. Varför är dem så otrevliga i telefon när de själva bett mig att ringa? Och sedan så är det skrämmande att vissa är så inkompetenta och inte vet något om olika graviditetskomplikationer. Det är ren tur att jag har mer koll på detta än dem och inte bara sväljer allt med hull och hår..
Vecka 31+0 (korr 29+6)
Måndagen den 14 januari 2008
vecka 31+0 (korr 29+6)
Är själv hemma idag då sambon är på arbetet och sonen och dottern på förskola.
Idag var jag på första delen av föräldrautbildningen på mödravården på egen hand, sambon kunde inte komma ifrån och har så mycket att göra på arbetet. Känns tråkigt att gå själv när alla andra i lokalen är med sin partner, men sambon har varit så oengagerad under hela graviditeten och det känns att ju närmare slutet jag kommer desto mer avstånd tar han ifrån mig.
Idag så gick barnmorskan igenom amningen så det kanske inte var så viktigt att sambon var med på det, men nästa gång så ska samtliga partners vara med för då ska vi gå igenom och prata om det normala födandet och smärtlindring.
Efteråt så ringde jag sambon och vi bestämde att vi skulle ses och äta lunch ihop så jag tog mig bort till Slussen. Det var så kallt som vanligt under vinter halvåret vid Skeppsbron så jag gick snabbt för att komma in i värmen och hela gravid magen gjorde så ont då det kändes som en enda lång hård sammandragning. Vet inte vad det beror på, antagligen den lilla som ligger på ett sätt som gör att det känns så.
Givetvis så räckte inte hans pengar till för hans lunch så jag lånade han pengar som jag skulle få tillbaks vid ett senare tillfälle, men några pengar har jag inte sett till och direkt förvånad är jag inte.
Allt känns bara jobbigt för tillfället och detta med doula känns inte som det kommer bli något av då jag upplever XX oseriös som inte svarat på mitt E-post meddelande trots att hon vet att jag har en hel radda med frågor.
När sambon kommer hem några timmar senare med sonen och dottern så är dottern sjuk med hög feber. Det visar sig att hon har 39,7°, kan bli så irriterad att de på förskolan inte kan kontakta än och tala om att ens lilla är dålig och nog behöver komma hem.
Mammas lilla stumpa, jag tror att det är feber som man lätt kan få som en negativ biverkning av den vaccination som dottern fick förra veckan.
vecka 31+0 (korr 29+6)
Är själv hemma idag då sambon är på arbetet och sonen och dottern på förskola.
Idag var jag på första delen av föräldrautbildningen på mödravården på egen hand, sambon kunde inte komma ifrån och har så mycket att göra på arbetet. Känns tråkigt att gå själv när alla andra i lokalen är med sin partner, men sambon har varit så oengagerad under hela graviditeten och det känns att ju närmare slutet jag kommer desto mer avstånd tar han ifrån mig.
Idag så gick barnmorskan igenom amningen så det kanske inte var så viktigt att sambon var med på det, men nästa gång så ska samtliga partners vara med för då ska vi gå igenom och prata om det normala födandet och smärtlindring.
Efteråt så ringde jag sambon och vi bestämde att vi skulle ses och äta lunch ihop så jag tog mig bort till Slussen. Det var så kallt som vanligt under vinter halvåret vid Skeppsbron så jag gick snabbt för att komma in i värmen och hela gravid magen gjorde så ont då det kändes som en enda lång hård sammandragning. Vet inte vad det beror på, antagligen den lilla som ligger på ett sätt som gör att det känns så.
Givetvis så räckte inte hans pengar till för hans lunch så jag lånade han pengar som jag skulle få tillbaks vid ett senare tillfälle, men några pengar har jag inte sett till och direkt förvånad är jag inte.
Allt känns bara jobbigt för tillfället och detta med doula känns inte som det kommer bli något av då jag upplever XX oseriös som inte svarat på mitt E-post meddelande trots att hon vet att jag har en hel radda med frågor.
När sambon kommer hem några timmar senare med sonen och dottern så är dottern sjuk med hög feber. Det visar sig att hon har 39,7°, kan bli så irriterad att de på förskolan inte kan kontakta än och tala om att ens lilla är dålig och nog behöver komma hem.
Mammas lilla stumpa, jag tror att det är feber som man lätt kan få som en negativ biverkning av den vaccination som dottern fick förra veckan.
Vecka 30+6 (korr 29+5)
Söndagen den 13 januari 2008
vecka 30+6 (korr 29+5)
Så bråkade vi om pengar åter igen. Så fort vi är osams om något så är det allt som oftast om ekonomin.
Under våra år tillsammans så har sambon tagit dyra lån och jag har påpekat flera gånger att det bara är ett kortsiktigt sätt att lösa bristen på pengar på. För nya lån innebär fler räkningar och fler hål i plånboken och på sikt sämre och sämre ekonomi. Det har inte sambon insett förrän det var alldeles för sent. Trots att sambon är höginkomsttagare så räcker inte hans inkomst till oss. Hela hans inkomst täcker de nödvändigaste räkningarna och sedan samlas de halvakuta räkningarna på hög till nästkommande månad.
Denna gång så blev jag arg på honom när han anser att jag utan inkomst skulle kunna hjälpa till att betala av några av räkningarna och ta av mina ihop sparade slantar. Sambon tyckte tidigare att jag skulle lägga undan pengar under hösten för att ha till senare under föräldraledigheten, men nu tycker han att dessa pengar ska gå till hans skulder som han är upphov till.
Idag har jag ca 3000 kronor kvar och när medicin och vagn är betald så finns ca 1500 kronor kvar och dessutom så har jag egna räkningar på sammanlagt 640 kronor och det som blir över är tänkt att räcka till en del kläder till den lilla, Apoteksgrejer och en sjal, men jag inser att pengarna inte kommer räcka till på långa vägar trots att jag lagt undan och sparat ända sedan september.
vecka 30+6 (korr 29+5)
Så bråkade vi om pengar åter igen. Så fort vi är osams om något så är det allt som oftast om ekonomin.
Under våra år tillsammans så har sambon tagit dyra lån och jag har påpekat flera gånger att det bara är ett kortsiktigt sätt att lösa bristen på pengar på. För nya lån innebär fler räkningar och fler hål i plånboken och på sikt sämre och sämre ekonomi. Det har inte sambon insett förrän det var alldeles för sent. Trots att sambon är höginkomsttagare så räcker inte hans inkomst till oss. Hela hans inkomst täcker de nödvändigaste räkningarna och sedan samlas de halvakuta räkningarna på hög till nästkommande månad.
Denna gång så blev jag arg på honom när han anser att jag utan inkomst skulle kunna hjälpa till att betala av några av räkningarna och ta av mina ihop sparade slantar. Sambon tyckte tidigare att jag skulle lägga undan pengar under hösten för att ha till senare under föräldraledigheten, men nu tycker han att dessa pengar ska gå till hans skulder som han är upphov till.
Idag har jag ca 3000 kronor kvar och när medicin och vagn är betald så finns ca 1500 kronor kvar och dessutom så har jag egna räkningar på sammanlagt 640 kronor och det som blir över är tänkt att räcka till en del kläder till den lilla, Apoteksgrejer och en sjal, men jag inser att pengarna inte kommer räcka till på långa vägar trots att jag lagt undan och sparat ända sedan september.
fredag 16 januari 2009
Vecka 30+5 (korr 29+4)
Lördagen den 12 januari 2008
vecka 30+5 (korr 29+4)
Idag är det rea på stadens Polarn & Pyret butik så jag gick in en sväng för att se om den rosa wind stopper jackan fanns på rea i storlek 92 till dottern trots att det var fullproppad med människor i butiken. Dessvärre hann en annan mamma före så det fanns inga i rosa kvar som jag var sugen på. Kanske lika bra det då kassa kön var extrem och jag inte kände för att stå i den kön höggravid.
Hade tid till frisören för barnen och mig. Dottern var först ut då hon är minst och lätt kan tappa orken och hinna bli trött innan det är hennes tur. Hon var helt emot att klippa sig först och att sitta helt själv i stolen, men i pappas knä och med mycket beröm hela tiden så gick det bra, men vi lät det gå fort och tog bara det nödvändigaste och det blev så fint när det var klart.
Efter det var det dags för sonen som satt helt själv i stolen och lutade huvudet åt det håll som frisören ville och det blev så bra. Han tycker om att göra sig fin.
Jag fick slå mig ner för att klippas och jag sa på en gång att jag ville behålla en stor del av längden för att kunna ha möjlighet att sätta upp håret och svepa en slinga bakom örat vid behov, men ha det lite uppklippt och framförallt lättstylat då jag varken har tid eller intresse av att hålla på med styling var och varannan dag. Till en början var jag så nöjd när jag lämnade salongen, men nu är jag tok besviken för jag får ingen fason på hår testerna och det ser bara platt och tråkigt ut.
Vi tar en tur ut till Scania där jag köper kalsonger och strumpor till sonen, en varsin pyjamas till sonen och dottern och så ett par byxor till den lilla.
Var in en sväng på Coop Forum och trots att jag inte har någon inkomst utan lever på sparade pengar så fick jag stå för hela kalaset. I och för sig så var de mesta av inköpen bara till mig så det kanske var rätt så okej ändå, men jag kan bli rätt så sur över sambons oekonomiska sinne hur man får lönen att räcka en hel månad när vi faktiskt har två barn att försörja och snart tre barn.
Han har uppmuntrat mig till att spara pengar hela hösten för att kunna ha en del fickpengar under föräldraledigheten och jag har samlat ihop en okej summa pengar för att kunna ha till små inköp och så, men helt plötsligt så kan han inte finna sig i det trots att han vet att jag kommer vara utan inkomst från mars till januari.
De pengar jag har kvar ska räcka till min andel på vagnen, halva kostanden av babyskyddet, en bärsjal och kläder till den lilla och så några småsaker. Hur han tänkt sig att pengarna ska räcka till det om jag helt plötsligt ska betala både mat och räkningar som han inte hade haft om han hade haft bättre koll på sin privat ekonomi?
Jag hoppas att CSN nu beviljar mig studiestöd retroaktivt som jag har rätt till för då ordnar ekonomin upp sig till det bättre för min del och under den väntade föräldraledigheten.
vecka 30+5 (korr 29+4)
Idag är det rea på stadens Polarn & Pyret butik så jag gick in en sväng för att se om den rosa wind stopper jackan fanns på rea i storlek 92 till dottern trots att det var fullproppad med människor i butiken. Dessvärre hann en annan mamma före så det fanns inga i rosa kvar som jag var sugen på. Kanske lika bra det då kassa kön var extrem och jag inte kände för att stå i den kön höggravid.
Hade tid till frisören för barnen och mig. Dottern var först ut då hon är minst och lätt kan tappa orken och hinna bli trött innan det är hennes tur. Hon var helt emot att klippa sig först och att sitta helt själv i stolen, men i pappas knä och med mycket beröm hela tiden så gick det bra, men vi lät det gå fort och tog bara det nödvändigaste och det blev så fint när det var klart.
Efter det var det dags för sonen som satt helt själv i stolen och lutade huvudet åt det håll som frisören ville och det blev så bra. Han tycker om att göra sig fin.
Jag fick slå mig ner för att klippas och jag sa på en gång att jag ville behålla en stor del av längden för att kunna ha möjlighet att sätta upp håret och svepa en slinga bakom örat vid behov, men ha det lite uppklippt och framförallt lättstylat då jag varken har tid eller intresse av att hålla på med styling var och varannan dag. Till en början var jag så nöjd när jag lämnade salongen, men nu är jag tok besviken för jag får ingen fason på hår testerna och det ser bara platt och tråkigt ut.
Vi tar en tur ut till Scania där jag köper kalsonger och strumpor till sonen, en varsin pyjamas till sonen och dottern och så ett par byxor till den lilla.
Var in en sväng på Coop Forum och trots att jag inte har någon inkomst utan lever på sparade pengar så fick jag stå för hela kalaset. I och för sig så var de mesta av inköpen bara till mig så det kanske var rätt så okej ändå, men jag kan bli rätt så sur över sambons oekonomiska sinne hur man får lönen att räcka en hel månad när vi faktiskt har två barn att försörja och snart tre barn.
Han har uppmuntrat mig till att spara pengar hela hösten för att kunna ha en del fickpengar under föräldraledigheten och jag har samlat ihop en okej summa pengar för att kunna ha till små inköp och så, men helt plötsligt så kan han inte finna sig i det trots att han vet att jag kommer vara utan inkomst från mars till januari.
De pengar jag har kvar ska räcka till min andel på vagnen, halva kostanden av babyskyddet, en bärsjal och kläder till den lilla och så några småsaker. Hur han tänkt sig att pengarna ska räcka till det om jag helt plötsligt ska betala både mat och räkningar som han inte hade haft om han hade haft bättre koll på sin privat ekonomi?
Jag hoppas att CSN nu beviljar mig studiestöd retroaktivt som jag har rätt till för då ordnar ekonomin upp sig till det bättre för min del och under den väntade föräldraledigheten.
torsdag 15 januari 2009
Vecka 30+4 (korr 29+3)
Fredagen den 11 januari 2008
vecka 30+4 (korr 29+3)
Sonen och dottern är på förskolan.
Idag så ska sambon ha ett möte på sin arbetsplats angående sin stora frånvaro med sin personal man och chef om hur dem ska kunna hjälpa till så att sambon kan arbeta heltid och samtidigt att jag får hjälp och stöttning här hemma att klara av situationen med snart tre små barn.
Var in till stan på förmiddagen för ett första möte med vår doula XX på en litet café/restaurang på söder.
Vi gick igenom mina två tidigare förlossningar och vad jag önskar och hur jag skulle vilja ha denna förlossning samt avtalet mellan henne och mig och sambon. Det känns som det är så mycket att ta ställning till att jag känner mig helt snurrig av hela situationen, men samtidigt vill vår doula veta om det ska bli något eller inte så jag kände att jag inte hade något giltigt skäl att inte skriva under avtalet trots att jag inte till hundra procent kände mig säker på henne som doula.
Jag är så rädd för att bli besviken, man har ju ändå någon slags föreställning vad man förväntar sig. Sedan så har hon inte haft något doula uppdrag sedan november -05 och det känns som bra länge sedan, så man ifrågasätter verkligen hennes kunskap och kompetens som doula när hon arbetar så sällan.
Sedan så har jag inga som helst garantier på att hon är ODIS doula och har heller inga referenser på tidigare doula uppdrag från andra föräldrar som kan ge en ett hum om dem varit nöjda eller inte med henne.
Hon tog till och med illa vid sig när jag ifrågasatte henne så i dagsläget känns det väldigt osäkert om det blir hon eller någon annan eller om vi helt enkelt lägger ner detta med att ha en doula närvarande under förlossningen.
vecka 30+4 (korr 29+3)
Sonen och dottern är på förskolan.
Idag så ska sambon ha ett möte på sin arbetsplats angående sin stora frånvaro med sin personal man och chef om hur dem ska kunna hjälpa till så att sambon kan arbeta heltid och samtidigt att jag får hjälp och stöttning här hemma att klara av situationen med snart tre små barn.
Var in till stan på förmiddagen för ett första möte med vår doula XX på en litet café/restaurang på söder.
Vi gick igenom mina två tidigare förlossningar och vad jag önskar och hur jag skulle vilja ha denna förlossning samt avtalet mellan henne och mig och sambon. Det känns som det är så mycket att ta ställning till att jag känner mig helt snurrig av hela situationen, men samtidigt vill vår doula veta om det ska bli något eller inte så jag kände att jag inte hade något giltigt skäl att inte skriva under avtalet trots att jag inte till hundra procent kände mig säker på henne som doula.
Jag är så rädd för att bli besviken, man har ju ändå någon slags föreställning vad man förväntar sig. Sedan så har hon inte haft något doula uppdrag sedan november -05 och det känns som bra länge sedan, så man ifrågasätter verkligen hennes kunskap och kompetens som doula när hon arbetar så sällan.
Sedan så har jag inga som helst garantier på att hon är ODIS doula och har heller inga referenser på tidigare doula uppdrag från andra föräldrar som kan ge en ett hum om dem varit nöjda eller inte med henne.
Hon tog till och med illa vid sig när jag ifrågasatte henne så i dagsläget känns det väldigt osäkert om det blir hon eller någon annan eller om vi helt enkelt lägger ner detta med att ha en doula närvarande under förlossningen.
måndag 12 januari 2009
Vecka 30+3 (korr 29+2)
Torsdagen den 10 januari 2008
vecka 30+3 (korr 29+2)
Sonen och dottern är på förskolan idag.
Hade tid på obstetriska mottagningen på Södertälje sjukhus idag för tillväxt ultraljud. Eftersom det beräknade förlossnings datumet inte stämmer med tanke på senaste menstruationens första dag och ägglossning.
Allt var bra med den lilla och det beräknade förlossnings datumet är det samma som tidigare, den 25 mars. Eftersom man oftast inte vet när befruktingen äger rum så utgår man från senaste menstruationens första dag, men jag vet när senaste menstruationens första dag var (11 juni), när ägglossning var (25 juni) och befruktning (27 juni) samt när jag kände av dem allra första graviditetssymtomen (5 juli) så är jag säker på min sak att jag borde vara beräknad runt den 14 mars än den 25 mars.
Huvudsaken är i alla fall att allt är bra med den lilla, vilket det var. Den hade gott om fostervatten och låg med huvudet ner. Då var det de den gjorde i förrgår då jag kände att den bökade en hel del och i stort sett trampade sig runt och tog spjärn och hade sig. Jag tänkte just då tanken om den möjligen höll på att vända sig för i fredags låg den lilla med huvudet upp och nu ner. Vad häftigt att jag har känt det.
Hade tid till förlossningsmottagningen för CTG och läkarsamtal.
CTG såg bra ut, men den lilla sov förmodligen så det var inte så mycket aktivitet med rörelser och sparkar som registrerades.
Alla prover ser bra ut, gallsyra har ökat från 4 till 10. Konstigt att det ökar när klådan går ner och är lågt när klådan är som intensivast. Nu kliar det en aning på magen, men det är uthärdligt med tanke på hur outhärdligt det var för några dagar sedan.
Hade blivit lovad att få behandling och information av läkare om gallbesvären visade sig vara gallsten, men någon vidare information har jag inte fått mer än att jag ska undvika ägg och äpple och att fett stekt mat kan förvärra problemen.
En remiss har skickats till kirurgmottagningen för kontroll och eventuell operation, men det åtgärdas nog först efter graviditeten.
Får jag ont så ska jag ta kontakt med Södertälje sjukhus förlossningsavdelning och troligtvis så kommer en induktion ske i v.36-37 på Södertälje sjukhus, annars blir jag hänvisade till Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge.
Nästa vecka på tisdag den 15 januari ska jag ta nya prover och sedan till förlossningsmottagningen för CTG och läkarsamtal och provsvaren får jag först på eftermiddagen via telefonsamtal från förlossningsmottagningen.
Åkte hem och åt tillsammans med sambon innan han åkte till arbetet.
Har fått kallelse till Auroramottagningen och ska dit på första samtalet den 30 januari vid 12.
vecka 30+3 (korr 29+2)
Sonen och dottern är på förskolan idag.
Hade tid på obstetriska mottagningen på Södertälje sjukhus idag för tillväxt ultraljud. Eftersom det beräknade förlossnings datumet inte stämmer med tanke på senaste menstruationens första dag och ägglossning.
Allt var bra med den lilla och det beräknade förlossnings datumet är det samma som tidigare, den 25 mars. Eftersom man oftast inte vet när befruktingen äger rum så utgår man från senaste menstruationens första dag, men jag vet när senaste menstruationens första dag var (11 juni), när ägglossning var (25 juni) och befruktning (27 juni) samt när jag kände av dem allra första graviditetssymtomen (5 juli) så är jag säker på min sak att jag borde vara beräknad runt den 14 mars än den 25 mars.
Huvudsaken är i alla fall att allt är bra med den lilla, vilket det var. Den hade gott om fostervatten och låg med huvudet ner. Då var det de den gjorde i förrgår då jag kände att den bökade en hel del och i stort sett trampade sig runt och tog spjärn och hade sig. Jag tänkte just då tanken om den möjligen höll på att vända sig för i fredags låg den lilla med huvudet upp och nu ner. Vad häftigt att jag har känt det.
Hade tid till förlossningsmottagningen för CTG och läkarsamtal.
CTG såg bra ut, men den lilla sov förmodligen så det var inte så mycket aktivitet med rörelser och sparkar som registrerades.
Alla prover ser bra ut, gallsyra har ökat från 4 till 10. Konstigt att det ökar när klådan går ner och är lågt när klådan är som intensivast. Nu kliar det en aning på magen, men det är uthärdligt med tanke på hur outhärdligt det var för några dagar sedan.
Hade blivit lovad att få behandling och information av läkare om gallbesvären visade sig vara gallsten, men någon vidare information har jag inte fått mer än att jag ska undvika ägg och äpple och att fett stekt mat kan förvärra problemen.
En remiss har skickats till kirurgmottagningen för kontroll och eventuell operation, men det åtgärdas nog först efter graviditeten.
Får jag ont så ska jag ta kontakt med Södertälje sjukhus förlossningsavdelning och troligtvis så kommer en induktion ske i v.36-37 på Södertälje sjukhus, annars blir jag hänvisade till Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge.
Nästa vecka på tisdag den 15 januari ska jag ta nya prover och sedan till förlossningsmottagningen för CTG och läkarsamtal och provsvaren får jag först på eftermiddagen via telefonsamtal från förlossningsmottagningen.
Åkte hem och åt tillsammans med sambon innan han åkte till arbetet.
Har fått kallelse till Auroramottagningen och ska dit på första samtalet den 30 januari vid 12.
söndag 11 januari 2009
Vecka 30+2 (korr 29+1)
Onsdagen den 9 januari 2008
vecka 30+2 (korr 29+1)
Sambon är på arbetet och sonen och dottern på förskolan.
Var iväg till sjukhuset idag och tog prover och det tog väldigt lång tid då det var många före mig.
Väl hemma så satte jag mig och kopplade av framför datorn innan det var dags att hämta dottern och fara iväg på den där vaccinationen som jag trodde var redan i måndags.
Vaccinationen gick bara bra och efter det så åkte vi ut till Weda i jakt på en ny router då den gamla gick sönder igår när sonen drog ut alla kontakter.
Åt pannkaka till middag och sedan åkte sambon på förlossningsinformation på Södertälje sjukhus och jag tog över rodret här hemma och nattade barnen.
Sonen somnade rätt så fort men sov oroligt fram till 19.30 och dottern tog tid på sig och somnade inte förrän vid 20, men efter det var det lugnt.
Sambon kom hem vid 20.30 vi fikade och pratade om hur det var på förlossningsinformationen., jag var så nyfiken.
Efter det så satte jag mig vid datorn igen och han kollade på någon film innan han skulle lägga sig men då vaknade först sonen och sedan dottern så han tog hand om det innan han äntligen kom i säng.
vecka 30+2 (korr 29+1)
Sambon är på arbetet och sonen och dottern på förskolan.
Var iväg till sjukhuset idag och tog prover och det tog väldigt lång tid då det var många före mig.
Väl hemma så satte jag mig och kopplade av framför datorn innan det var dags att hämta dottern och fara iväg på den där vaccinationen som jag trodde var redan i måndags.
Vaccinationen gick bara bra och efter det så åkte vi ut till Weda i jakt på en ny router då den gamla gick sönder igår när sonen drog ut alla kontakter.
Åt pannkaka till middag och sedan åkte sambon på förlossningsinformation på Södertälje sjukhus och jag tog över rodret här hemma och nattade barnen.
Sonen somnade rätt så fort men sov oroligt fram till 19.30 och dottern tog tid på sig och somnade inte förrän vid 20, men efter det var det lugnt.
Sambon kom hem vid 20.30 vi fikade och pratade om hur det var på förlossningsinformationen., jag var så nyfiken.
Efter det så satte jag mig vid datorn igen och han kollade på någon film innan han skulle lägga sig men då vaknade först sonen och sedan dottern så han tog hand om det innan han äntligen kom i säng.
Vecka 30+1 (korr 29+0)
Tisdagen den 8 januari 2008
vecka 30+1 (korr 29+0)
Sonen och dottern är på förskolan och sambon på arbetet så jag är ensam hela dagen och har så långtråkigt eftersom jag inte kan hänga på Allt för föräldrar då jag är avstängd under 1 månads tid och det suger verkligen.
Jag saknar gemenskapen och det värsta av allt är att den andra medlemmen som också skulle bli avstängd fortfarande är kvar och tjattrar med dem andra som inget har hänt.
Hoppas verkligen att jag får komma tillbaks innan jag får barn med vanliga namn.
vecka 30+1 (korr 29+0)
Sonen och dottern är på förskolan och sambon på arbetet så jag är ensam hela dagen och har så långtråkigt eftersom jag inte kan hänga på Allt för föräldrar då jag är avstängd under 1 månads tid och det suger verkligen.
Jag saknar gemenskapen och det värsta av allt är att den andra medlemmen som också skulle bli avstängd fortfarande är kvar och tjattrar med dem andra som inget har hänt.
Hoppas verkligen att jag får komma tillbaks innan jag får barn med vanliga namn.
Vecka 30+0 (korr 28+6)
Måndagen den 7 januari 2008
vecka 30+0 (korr 28+6)
Idag är jag själv då sambon är på arbetet och sonen och dottern på förskolan.
Jag ringer ner till förskolan och berättar att jag skall hämta dottern redan vid 13.30 idag då hon har tid för vaccination vid 14 på BVC och undrar då om dem skulle kunna väcka henne något tidigare så att hon inte är alldeles yrvaken när jag kommer, och det är inga som helst problem.
Jag stressar som bara den och kommer några minuter efter 13.30 till förskolan. Vi åker ner till centrum och letar parkeringsplats och hittar en i Luna garaget till min stora lycka och jag har även mynt så att det åtminstone räcker till 1 timmes parkering.
Åker upp till plan 5 och ser bara en stor skylt att ingång till BVC sker via ingång Nygatan 22 eftersom det skett en vattenskada via den vanliga ingången.
Åker ner med hissen och tar mig in stressad och höggravid via ingång Nygatan 22 och så upp med nästa hiss för att märka att detta är inte rätt och det blir jag så vänligt upplyst om också. Så ner med hissen för tredje gången och in i nästa port och så upp med hissen för att mötas av mitt livs chock.
Korridoren var långsmal och full av folk, barn, barnvagnar och kläder i stort sett överallt. Var skulle min dotter få plats och vagnen och jag med den stora gravidmagen?
Tar av dottern hennes stövlar och ytterkläder och ger henne ett äpple som mellanmål i väntan på att det ska bli vår tur. Jag är helt slut, svettig och sittplatser finns det inte kvar heller för en vuxen karl som ska vara pappa som glor på mig sitter där jag står höggravid med ett barn på 11 kg på ena armen och med en massa ytterkläder och skötväska på den andra. Man kanske kan fråga om man har lust att slå sig ner i det tillståndet
Ut kommer sköterskan XX och jag möts av en förvånad blick från henne och frågar lite vemodigt om det inte var idag som dottern skulle vaccineras. Hon tittar efter i sin kalender men inte idag utan på onsdag 14.00
Det är inte sant. Här har man inte ens velat ge sig ut på hela dagen, men varit så illa tvungen, stressat som bara den för att hinna i tid, letat parkeringsplats och sedan åkt i tre olika hissar och äntligen med livet i behåll tagit sig hit och så är det fel dag.
Arg som ett bi och less som bara den så är det bara att klä på dottern och ta sig ut från Luna. Går bort till biblioteket för att lämna tillbaka en bok.
Åker hem, drar den tunga paraplyvagnen genom snömodden till porten och väl där kommer jag på att sambon har nycklarna till barnvagnsförrådet och inte orkar jag dra vagnen tillbaks till bilen för att förvara vagnen där till sambon kommer hem och bära dottern hela vägen från parkeringen och hem. Så jag kör in vagnen i porten och låser fast den i trappräcket, men givetvis så måste det krångla och när jag väl fått dit vagnen och ska låsa den så tappar jag nyckeln så att jag blir tvungen att böja mig ner och det vet man ju hur lätt det är när man är höggravid.
Låser fast vagnen och upptäcker då att skötväskan sitter bakom det låsta låset och inte kan tas loss så jag får låsa upp igen, ta bort skötväskan och låsa fast på nytt.
Sedan bär jag upp dottern som väger runt 11 kg och höggravid som jag är orkar jag bara inte upp för alla trappor så efter halva trappan får hon gå själv och det har hon tack å lov inget emot att göra.
Låser upp och kommer in och det luktar fullkomligt sopor i hela lägenheten och i köket står en massa odiskad disk, soppåsar som stått hela dagen som sambon glömt slänga när han gick hemifrån på morgonen samt en massa blöjor som bara blivit samlade på hög i hopp om att jag skall göra grovjobbet för annars så förstår jag inte varför han samlar ett sådant sopberg med blöjor om han inte räknat ut någonting med det.
Jag orkar bara inte ta itu med det så jag slår mig ner vid datorn och ser att jag fått mail från Allt för föräldrars redaktion och dem meddelar mig att jag och en annan medlem från samma ankomstgrupp kommer att bli avstängda under dagen under 1 månads tid.
Äter knappt någon middag har ingen aptit efter denna dag. Sitter resten av kvällen inloggad på Allt för föräldrar fram till midnatt, men jag blir inte avstängd då men gissar att jag blir det imorgon under dagtid.
Känns tråkigt då det inte är mitt fel, men 1 månad kanske man kan stå ut om det då bara är 1 månad och inte på obestämd tid.
vecka 30+0 (korr 28+6)
Idag är jag själv då sambon är på arbetet och sonen och dottern på förskolan.
Jag ringer ner till förskolan och berättar att jag skall hämta dottern redan vid 13.30 idag då hon har tid för vaccination vid 14 på BVC och undrar då om dem skulle kunna väcka henne något tidigare så att hon inte är alldeles yrvaken när jag kommer, och det är inga som helst problem.
Jag stressar som bara den och kommer några minuter efter 13.30 till förskolan. Vi åker ner till centrum och letar parkeringsplats och hittar en i Luna garaget till min stora lycka och jag har även mynt så att det åtminstone räcker till 1 timmes parkering.
Åker upp till plan 5 och ser bara en stor skylt att ingång till BVC sker via ingång Nygatan 22 eftersom det skett en vattenskada via den vanliga ingången.
Åker ner med hissen och tar mig in stressad och höggravid via ingång Nygatan 22 och så upp med nästa hiss för att märka att detta är inte rätt och det blir jag så vänligt upplyst om också. Så ner med hissen för tredje gången och in i nästa port och så upp med hissen för att mötas av mitt livs chock.
Korridoren var långsmal och full av folk, barn, barnvagnar och kläder i stort sett överallt. Var skulle min dotter få plats och vagnen och jag med den stora gravidmagen?
Tar av dottern hennes stövlar och ytterkläder och ger henne ett äpple som mellanmål i väntan på att det ska bli vår tur. Jag är helt slut, svettig och sittplatser finns det inte kvar heller för en vuxen karl som ska vara pappa som glor på mig sitter där jag står höggravid med ett barn på 11 kg på ena armen och med en massa ytterkläder och skötväska på den andra. Man kanske kan fråga om man har lust att slå sig ner i det tillståndet
Ut kommer sköterskan XX och jag möts av en förvånad blick från henne och frågar lite vemodigt om det inte var idag som dottern skulle vaccineras. Hon tittar efter i sin kalender men inte idag utan på onsdag 14.00
Det är inte sant. Här har man inte ens velat ge sig ut på hela dagen, men varit så illa tvungen, stressat som bara den för att hinna i tid, letat parkeringsplats och sedan åkt i tre olika hissar och äntligen med livet i behåll tagit sig hit och så är det fel dag.
Arg som ett bi och less som bara den så är det bara att klä på dottern och ta sig ut från Luna. Går bort till biblioteket för att lämna tillbaka en bok.
Åker hem, drar den tunga paraplyvagnen genom snömodden till porten och väl där kommer jag på att sambon har nycklarna till barnvagnsförrådet och inte orkar jag dra vagnen tillbaks till bilen för att förvara vagnen där till sambon kommer hem och bära dottern hela vägen från parkeringen och hem. Så jag kör in vagnen i porten och låser fast den i trappräcket, men givetvis så måste det krångla och när jag väl fått dit vagnen och ska låsa den så tappar jag nyckeln så att jag blir tvungen att böja mig ner och det vet man ju hur lätt det är när man är höggravid.
Låser fast vagnen och upptäcker då att skötväskan sitter bakom det låsta låset och inte kan tas loss så jag får låsa upp igen, ta bort skötväskan och låsa fast på nytt.
Sedan bär jag upp dottern som väger runt 11 kg och höggravid som jag är orkar jag bara inte upp för alla trappor så efter halva trappan får hon gå själv och det har hon tack å lov inget emot att göra.
Låser upp och kommer in och det luktar fullkomligt sopor i hela lägenheten och i köket står en massa odiskad disk, soppåsar som stått hela dagen som sambon glömt slänga när han gick hemifrån på morgonen samt en massa blöjor som bara blivit samlade på hög i hopp om att jag skall göra grovjobbet för annars så förstår jag inte varför han samlar ett sådant sopberg med blöjor om han inte räknat ut någonting med det.
Jag orkar bara inte ta itu med det så jag slår mig ner vid datorn och ser att jag fått mail från Allt för föräldrars redaktion och dem meddelar mig att jag och en annan medlem från samma ankomstgrupp kommer att bli avstängda under dagen under 1 månads tid.
Äter knappt någon middag har ingen aptit efter denna dag. Sitter resten av kvällen inloggad på Allt för föräldrar fram till midnatt, men jag blir inte avstängd då men gissar att jag blir det imorgon under dagtid.
Känns tråkigt då det inte är mitt fel, men 1 månad kanske man kan stå ut om det då bara är 1 månad och inte på obestämd tid.
Vecka 29+6 (korr 28+5)
Söndagen den 6 januari 2008
vecka 29+6 (korr 28+5)
Eftersom den lilla har varit ännu lugnare idag så ville jag åka in på en kontroll för säkerhets skull trots att jag är så rädd och så nervös.
Jag frågade om min doula XX hade lust att följa med mig får att vara mitt stöd då jag var så rädd och det gick bra.
Jag hade tagit kontakt med Danderyds sjukhus, men dem tog inte emot polikliniska besök utanför deras upptagningsområde, fast jag var välkommen att höra av mig när det var dags att föda.
Åter igen så åkte jag till Södertälje sjukhus förlossningsavdelning. Mötte upp min doula XX i huvudentrén vid 20.
Vi fick slå oss ner i ett litet väntrum ett tag innan vi fick komma in på ett rum där det gjordes ultraljud och hjärtat slog och allt såg strålande ut med den lilla och fostervattensmängden var helt normal.
Läkaren förklarade på knagglig svenska att allt såg riktigt bra ut, men någon förklarning till varför den var så lugn hemma fick jag inget svar på.
CTG gjordes, men skrattretande så var den lilla så vild så det tog sin lilla tid innan dem fick en någorlunda remsa som gick att utläsa.
Runt 22 så lämnade vi sjukhuset och doulan åkte hem till sig och jag hem till mig.
vecka 29+6 (korr 28+5)
Eftersom den lilla har varit ännu lugnare idag så ville jag åka in på en kontroll för säkerhets skull trots att jag är så rädd och så nervös.
Jag frågade om min doula XX hade lust att följa med mig får att vara mitt stöd då jag var så rädd och det gick bra.
Jag hade tagit kontakt med Danderyds sjukhus, men dem tog inte emot polikliniska besök utanför deras upptagningsområde, fast jag var välkommen att höra av mig när det var dags att föda.
Åter igen så åkte jag till Södertälje sjukhus förlossningsavdelning. Mötte upp min doula XX i huvudentrén vid 20.
Vi fick slå oss ner i ett litet väntrum ett tag innan vi fick komma in på ett rum där det gjordes ultraljud och hjärtat slog och allt såg strålande ut med den lilla och fostervattensmängden var helt normal.
Läkaren förklarade på knagglig svenska att allt såg riktigt bra ut, men någon förklarning till varför den var så lugn hemma fick jag inget svar på.
CTG gjordes, men skrattretande så var den lilla så vild så det tog sin lilla tid innan dem fick en någorlunda remsa som gick att utläsa.
Runt 22 så lämnade vi sjukhuset och doulan åkte hem till sig och jag hem till mig.
Vecka 29+5 (korr 28+4)
Lördagen den 5 januari 2008
vecka 29+5 (korr 28+4)
Idag var det dags att tvätta igen och som vanligt så är jag så tacksam att sambon tar den tunga biten nu när jag är gravid. Vi får se hur det blir framåt våren, då kanske jag blir så illa tvungen att hjälpa till att i alla fall hänga upp tvätten och så får han ansvara för att bära dit den och hem den för det är alldeles för tungt för min del.
Sambon gick iväg för att hämta tvätten och jag satt i vardagsrummet och hörde gott och väl att barnen var ute i hallen och lekte när jag helt plötsligt hör att det ekar väldiga. Gick genast för att se efter vad dem gjorde och ser då min stora förskräckelse att sonen har på något sätt lyckats låsa upp ytterdörren och öppnat den på vid gavel och så har dottern på egen hand tagit sig ner för första trappan utan att slå sig gul och blå. Åh Herre min skapare vad mitt hjärta åkte upp i halsgropen och fastnade där för några sekunder när jag såg att dottern var utom fara. I och för sig så kan hon gå i trappor rätt så bra, men det går alltid en vuxen bakom för säkerhets skull så det kanske inte var så farligt, men ändå.
Nu har vi i alla fall tvättat en massa och vikt ihop och lagt på rätt plats och det är så skönt när det är klart.
vecka 29+5 (korr 28+4)
Idag var det dags att tvätta igen och som vanligt så är jag så tacksam att sambon tar den tunga biten nu när jag är gravid. Vi får se hur det blir framåt våren, då kanske jag blir så illa tvungen att hjälpa till att i alla fall hänga upp tvätten och så får han ansvara för att bära dit den och hem den för det är alldeles för tungt för min del.
Sambon gick iväg för att hämta tvätten och jag satt i vardagsrummet och hörde gott och väl att barnen var ute i hallen och lekte när jag helt plötsligt hör att det ekar väldiga. Gick genast för att se efter vad dem gjorde och ser då min stora förskräckelse att sonen har på något sätt lyckats låsa upp ytterdörren och öppnat den på vid gavel och så har dottern på egen hand tagit sig ner för första trappan utan att slå sig gul och blå. Åh Herre min skapare vad mitt hjärta åkte upp i halsgropen och fastnade där för några sekunder när jag såg att dottern var utom fara. I och för sig så kan hon gå i trappor rätt så bra, men det går alltid en vuxen bakom för säkerhets skull så det kanske inte var så farligt, men ändå.
Nu har vi i alla fall tvättat en massa och vikt ihop och lagt på rätt plats och det är så skönt när det är klart.
Vecka 29+4 (korr 28+3)
Fredagen den 4 januari 2008
vecka 29+4 (korr 28+3)
Snön har kommit och det är halt så vinterdäcken som skulle ha hämtats och satts på för flera veckor sedan blev nu väldigt uppenbart för sambon så han och dottern tog bilen hem till hans föräldrar där dem förvaras för att sätta på dem
Egentligen så kunde jag ha åkt någon av dagarna och hämtat dem eller så kunde sambon ha gjort det för jag vill inte att sambons föräldrar ska få träffa varken sonen eller dottern efter den behandlingen som vi fick utstå när sambon var i Spanien i höstas.
Idag har jag tid till barnmorskan vid 13 tiden och åka in med två barn i släptåg till innerstan kändes väl överkurs för mig så sambon fick ta dottern med sig så tog jag sonen och for in till Stockholm södra med buss därifrån till Skeppsbron.
Sonen älskar att åka pendeltåg och buss så det gick riktigt bra.
Blodvärdet hade sjunkit en aning, SF-måttet var på 30, blodsocker var bra och den lilla sov och hjärtslagen låg på 134 slag/minut och huvudet låg uppåt.
Jag frågade om hon hade skickat min remiss till Aurora, men det har hon inte hunnit med och dessutom vet hon inte var hon ska skicka den eftersom hon inte vet var jag tänkt föda trots att hon har präntat in i min skalle att jag ska föda på Södertälje sjukhus. Om hon ska köra med bortförklaringar så kan hon väl kanske hitta på något bättre svepskäl. Jag är så trött på henne så ord saknas så jag sa rakt ut att jag bytt mödravårdscentral där man blir sedd som en egen individ och det tyckte hon lät bra, jädra kärring. Aldrig mer Barnmorskorna i Gamla stan säger jag bara.
Ute blåste det så kalla vindar att det var fruktansvärt kallt. Sonen och jag gick så snabbt vi bara kunde till Mac Donalds vid Slussen där vi åt och värmde oss.
Sambon och dottern hämtade upp sonen och mig utanför Mac Donalds och åkte sedan raka vägen till Willys i södra hamnen medan sonen och jag sov i bilen helt utslagna efter strapatsen in till stan innan vi åkte hem.
vecka 29+4 (korr 28+3)
Snön har kommit och det är halt så vinterdäcken som skulle ha hämtats och satts på för flera veckor sedan blev nu väldigt uppenbart för sambon så han och dottern tog bilen hem till hans föräldrar där dem förvaras för att sätta på dem
Egentligen så kunde jag ha åkt någon av dagarna och hämtat dem eller så kunde sambon ha gjort det för jag vill inte att sambons föräldrar ska få träffa varken sonen eller dottern efter den behandlingen som vi fick utstå när sambon var i Spanien i höstas.
Idag har jag tid till barnmorskan vid 13 tiden och åka in med två barn i släptåg till innerstan kändes väl överkurs för mig så sambon fick ta dottern med sig så tog jag sonen och for in till Stockholm södra med buss därifrån till Skeppsbron.
Sonen älskar att åka pendeltåg och buss så det gick riktigt bra.
Blodvärdet hade sjunkit en aning, SF-måttet var på 30, blodsocker var bra och den lilla sov och hjärtslagen låg på 134 slag/minut och huvudet låg uppåt.
Jag frågade om hon hade skickat min remiss till Aurora, men det har hon inte hunnit med och dessutom vet hon inte var hon ska skicka den eftersom hon inte vet var jag tänkt föda trots att hon har präntat in i min skalle att jag ska föda på Södertälje sjukhus. Om hon ska köra med bortförklaringar så kan hon väl kanske hitta på något bättre svepskäl. Jag är så trött på henne så ord saknas så jag sa rakt ut att jag bytt mödravårdscentral där man blir sedd som en egen individ och det tyckte hon lät bra, jädra kärring. Aldrig mer Barnmorskorna i Gamla stan säger jag bara.
Ute blåste det så kalla vindar att det var fruktansvärt kallt. Sonen och jag gick så snabbt vi bara kunde till Mac Donalds vid Slussen där vi åt och värmde oss.
Sambon och dottern hämtade upp sonen och mig utanför Mac Donalds och åkte sedan raka vägen till Willys i södra hamnen medan sonen och jag sov i bilen helt utslagna efter strapatsen in till stan innan vi åkte hem.
Vecka 29+3 (korr 28+2)
Torsdagen den 3 januari 2008
vecka 29+3 (korr 28+2)
Var på Södertälje sjukhus på kirurgmottagningen för att göra ett ultraljud på gallan för att ta reda på om det kunde röra sig om gallsten och det var just det kirurgen fann. En sten på 1x1 centimeter, så inte konstigt att jag känner av det i form av en fruktansvärd smärta efter måltider.
Sedan var jag upp till förlossningsmottagningen för att få provsvar på gårdagens blodprover. Blev erbjuden frukost i väntan på läkaren.
Leverproverna såg fortfarande bra ut, men gårdagens gallsyra prov hade inte kommit än så jag skulle ringa senare under eftermiddagen för att få det.
På eftermiddagen ringde jag förlossningsmottagningen och fick tala med en sur barnmorska som sade att provet var bra och var på 4. Jag förstår ingenting, att man kan ha sådan fruktansvärd klåda utan att det fullkomligt sprutar ut gallsyra. Kan det verkligen stämma?
Ringde pappas fru XX på kvällen för att höra efter om vi skulle ta julfirandet under trettonhelgen, men dem skulle bort till XX den dagen och det sa hon flera gånger och lade nästan skulden på mig som inte hade hört utav mig. Det blev ganska tjatigt när hon sa samma sak om och om och om igen. Kände mig ledsen att det inte skulle bli av nu heller, men förstod.
Nästa vecka så är det en vanlig arbetsvecka och till helgen så är vi upptagna och helgen därpå är vi upptagna på nytt och sedan vet man inte hur man mår helgen efter det, så vi får se när det blir då.
vecka 29+3 (korr 28+2)
Var på Södertälje sjukhus på kirurgmottagningen för att göra ett ultraljud på gallan för att ta reda på om det kunde röra sig om gallsten och det var just det kirurgen fann. En sten på 1x1 centimeter, så inte konstigt att jag känner av det i form av en fruktansvärd smärta efter måltider.
Sedan var jag upp till förlossningsmottagningen för att få provsvar på gårdagens blodprover. Blev erbjuden frukost i väntan på läkaren.
Leverproverna såg fortfarande bra ut, men gårdagens gallsyra prov hade inte kommit än så jag skulle ringa senare under eftermiddagen för att få det.
På eftermiddagen ringde jag förlossningsmottagningen och fick tala med en sur barnmorska som sade att provet var bra och var på 4. Jag förstår ingenting, att man kan ha sådan fruktansvärd klåda utan att det fullkomligt sprutar ut gallsyra. Kan det verkligen stämma?
Ringde pappas fru XX på kvällen för att höra efter om vi skulle ta julfirandet under trettonhelgen, men dem skulle bort till XX den dagen och det sa hon flera gånger och lade nästan skulden på mig som inte hade hört utav mig. Det blev ganska tjatigt när hon sa samma sak om och om och om igen. Kände mig ledsen att det inte skulle bli av nu heller, men förstod.
Nästa vecka så är det en vanlig arbetsvecka och till helgen så är vi upptagna och helgen därpå är vi upptagna på nytt och sedan vet man inte hur man mår helgen efter det, så vi får se när det blir då.
Vecka 29+2 (korr 28+1)
Onsdagen den 2 januari 2008
vecka 29+2 (korr 28+1)
Jag steg upp tidigt för att fara iväg till sjukhuset för att ta prover innan hungern skulle göra sig för påmind.
Fick slå mig ner i soffan på förlossningsmottagningen och vänta bra länge innan en rar barnmorska som inte var så skicklig kom och tog gallsyra provet på mig.
Blev erbjuden frukost på BB som jag glatt tackade ja till då jag var så pass hungrig vid detta laget och sedan följde en lång seg väntan i soffan igen. Var tvungen att be om tillåtelse att få gå ner och lägga i mer parkeringspengar eftersom det tog en sådan tid. När jag för andra gången bad om tillåtelse igen så sa dem att dem bjöd mig på eventuella parkeringsböter.
En kvinnlig läkare kom och såg väldigt allvarlig ut och ville tala med mig ostört. Genast trodde jag att proverna var katastrofala eller något annat allvarligt fel, men hon ville få berättat för sig om mina tidigare graviditeter och sjukdomshistoria, men det ända jag var intresserad av att veta var hur dagens prover såg ut då jag befarade det värsta men dem såg bara bra ut. Varför kan man inte säga det innan man skrämmer upp sin patient för?
Sedan var det dags för CTG och en mycket irriterad barnmorska kommer in stinkandes kaffe och cigaretter ur munnen och frågar mig vad bebisen och dess hjärta är? Hjälp mig, tänkte jag, det är väl hennes arbete att ta reda på det och knappast mitt.
Läkaren ville avsluta med ett ultraljud för att se att den lilla mådde bra och allt såg strålande ut. Jag nämnde att det beräknade förlossnings datumet inte stämmer ihop med senaste menstruationens första dag, ägglossning och tillverkning så nu skall en tid för tillväxt ultraljud bokas in
Jag har fortfarande då och då förskräckligt ont under höger bröst och ska imorgon till kirurgmottagningen på ett ultraljud för att kolla upp vad det kan tänkas bero på. Dem tror det kan röra sig om gallsten, men jag tror nog att man har mer ont om man har det, men vi får som sagt se vad morgondagens ultraljud visar.
vecka 29+2 (korr 28+1)
Jag steg upp tidigt för att fara iväg till sjukhuset för att ta prover innan hungern skulle göra sig för påmind.
Fick slå mig ner i soffan på förlossningsmottagningen och vänta bra länge innan en rar barnmorska som inte var så skicklig kom och tog gallsyra provet på mig.
Blev erbjuden frukost på BB som jag glatt tackade ja till då jag var så pass hungrig vid detta laget och sedan följde en lång seg väntan i soffan igen. Var tvungen att be om tillåtelse att få gå ner och lägga i mer parkeringspengar eftersom det tog en sådan tid. När jag för andra gången bad om tillåtelse igen så sa dem att dem bjöd mig på eventuella parkeringsböter.
En kvinnlig läkare kom och såg väldigt allvarlig ut och ville tala med mig ostört. Genast trodde jag att proverna var katastrofala eller något annat allvarligt fel, men hon ville få berättat för sig om mina tidigare graviditeter och sjukdomshistoria, men det ända jag var intresserad av att veta var hur dagens prover såg ut då jag befarade det värsta men dem såg bara bra ut. Varför kan man inte säga det innan man skrämmer upp sin patient för?
Sedan var det dags för CTG och en mycket irriterad barnmorska kommer in stinkandes kaffe och cigaretter ur munnen och frågar mig vad bebisen och dess hjärta är? Hjälp mig, tänkte jag, det är väl hennes arbete att ta reda på det och knappast mitt.
Läkaren ville avsluta med ett ultraljud för att se att den lilla mådde bra och allt såg strålande ut. Jag nämnde att det beräknade förlossnings datumet inte stämmer ihop med senaste menstruationens första dag, ägglossning och tillverkning så nu skall en tid för tillväxt ultraljud bokas in
Jag har fortfarande då och då förskräckligt ont under höger bröst och ska imorgon till kirurgmottagningen på ett ultraljud för att kolla upp vad det kan tänkas bero på. Dem tror det kan röra sig om gallsten, men jag tror nog att man har mer ont om man har det, men vi får som sagt se vad morgondagens ultraljud visar.
Vecka 29+1 (korr 28+0)
Tisdagen den 1 januari 2008
vecka 29+1 (korr 28+0)
Det nya året börjar med att jag går in i v.28 och klådan är hemsk på armar, handleder, handflator, ovanpå fötterna, bakom tårna, hälarna och magen som är helt sönderriven vid detta laget.Var bara hemma idag och gjorde inget speciellt.
Den lilla är så lugn och nu börjar det bli oroväckande likt hur det var när jag väntade dottern våren 2006.
I morgon har jag tid till förlossningsmottagningen för att lämna nya prover och sedan göra CTG och kanske ultraljud för att kontrollera hur den lilla mår.
Sonen och dottern mår sådär, hostar och snorar, men sover bättre till oss vuxnas stora lycka.
Sonen har börjat mer och mer gå på potta nu och är så duktig så snart kanske han kan sluta med blöjor på dagtid och det vore skönt om det vore så när den lilla kommer.
vecka 29+1 (korr 28+0)
Det nya året börjar med att jag går in i v.28 och klådan är hemsk på armar, handleder, handflator, ovanpå fötterna, bakom tårna, hälarna och magen som är helt sönderriven vid detta laget.Var bara hemma idag och gjorde inget speciellt.
Den lilla är så lugn och nu börjar det bli oroväckande likt hur det var när jag väntade dottern våren 2006.
I morgon har jag tid till förlossningsmottagningen för att lämna nya prover och sedan göra CTG och kanske ultraljud för att kontrollera hur den lilla mår.
Sonen och dottern mår sådär, hostar och snorar, men sover bättre till oss vuxnas stora lycka.
Sonen har börjat mer och mer gå på potta nu och är så duktig så snart kanske han kan sluta med blöjor på dagtid och det vore skönt om det vore så när den lilla kommer.
Vecka 29+0 (korr 27+6)
Måndagen den 31 december 2007
vecka 29+0 (korr 27+6)
Förberedde middagen i tid då en 3 rätters meny skulle göras och vara klar vid 17 tiden så att det inte skulle bli för sent för sonen och dottern.
Till förrätt blev det en skaldjurscocktail med tärnad gurka och mango med räkor i vinägrett som inte var så vidare och som sonen och dottern mest rynkade på näsan åt.
Huvudrätt bestod av spett med biff, paprika och röd lök som egentligen skulle doppas i fondue, men vi gjorde en enklare variant med barn i huset. Till det serverades ugnsrostad potatis och chili bearnaisesås som tyvärr skar sig.
Efterrätten bestod av mjölkchoklad pannacotta som var väldig söt, men hallonen till bröt av bra. Trots det så var det inte succé hos framförallt dottern som för övrigt äter väldigt dåligt och gjort det under i stort sett hela hösten. Nu under julhelgen sa har det varit värre tycker både sambon och jag, men å andra sidan så är hon väldigt förkyld och bollar den fram och tillbaka mellan sig och storebror så det kan bero på det.
Nattade sonen och dottern vid 19-tiden och räknade kallt med att dem skulle börja vakna till framåt tolvslaget då det blir rätt så livat, men döm om vår förvåning när dem sov över tolvslaget och hela natten hur bra som helst.
Sambon satt och kollade på film fram till tolvslaget och jag framför datorn uttråkad då jag inte tyckte att det fanns något att se på.
Var överhuvudtaget inte på något vidare festligt humör utan väntade på att få korka upp flaskan, fira tolvslaget och gå och lägga mig.
I brist på annat att göra så vräkte jag i mig en påse räkor framför datorn. Tycker alltid det känns tungt vid nyår då ett år står till ända och ett nytt skall ta vid, i och för sig året då vårat tredje barn skall komma till världen och våra barn skall få ett syskon, men ändå känns det tungt och ledsamt på något vis.
Vid tolvslaget skålade sambon och jag i cider och kollade på alla dem raketer folk slänger ut flera hundralappar på varje år och sedan väntade sängen på oss.
Idag har jag känt av intensiv klåda så nu har jag väl som tidigare graviditeter Hepatos igen, men denna gång är jag beredd då jag hade räknat med att få det även denna gång.
vecka 29+0 (korr 27+6)
Förberedde middagen i tid då en 3 rätters meny skulle göras och vara klar vid 17 tiden så att det inte skulle bli för sent för sonen och dottern.
Till förrätt blev det en skaldjurscocktail med tärnad gurka och mango med räkor i vinägrett som inte var så vidare och som sonen och dottern mest rynkade på näsan åt.
Huvudrätt bestod av spett med biff, paprika och röd lök som egentligen skulle doppas i fondue, men vi gjorde en enklare variant med barn i huset. Till det serverades ugnsrostad potatis och chili bearnaisesås som tyvärr skar sig.
Efterrätten bestod av mjölkchoklad pannacotta som var väldig söt, men hallonen till bröt av bra. Trots det så var det inte succé hos framförallt dottern som för övrigt äter väldigt dåligt och gjort det under i stort sett hela hösten. Nu under julhelgen sa har det varit värre tycker både sambon och jag, men å andra sidan så är hon väldigt förkyld och bollar den fram och tillbaka mellan sig och storebror så det kan bero på det.
Nattade sonen och dottern vid 19-tiden och räknade kallt med att dem skulle börja vakna till framåt tolvslaget då det blir rätt så livat, men döm om vår förvåning när dem sov över tolvslaget och hela natten hur bra som helst.
Sambon satt och kollade på film fram till tolvslaget och jag framför datorn uttråkad då jag inte tyckte att det fanns något att se på.
Var överhuvudtaget inte på något vidare festligt humör utan väntade på att få korka upp flaskan, fira tolvslaget och gå och lägga mig.
I brist på annat att göra så vräkte jag i mig en påse räkor framför datorn. Tycker alltid det känns tungt vid nyår då ett år står till ända och ett nytt skall ta vid, i och för sig året då vårat tredje barn skall komma till världen och våra barn skall få ett syskon, men ändå känns det tungt och ledsamt på något vis.
Vid tolvslaget skålade sambon och jag i cider och kollade på alla dem raketer folk slänger ut flera hundralappar på varje år och sedan väntade sängen på oss.
Idag har jag känt av intensiv klåda så nu har jag väl som tidigare graviditeter Hepatos igen, men denna gång är jag beredd då jag hade räknat med att få det även denna gång.
Vecka 28+6 (korr 27+5)
Söndagen den 30 december 2007
vecka 28+6 (korr 27+5)
Var bara hemma hela dagen och gjorde inget speciellt.
Den lilla är fortfarande så oroväckande lugn och man är rädd för att något ska vara knas eftersom det var det när jag väntade dottern våren 2006 och då är det lätt att tro att det är samma sak även denna gång.
Eftersom dottern mådde dåligt på slutet av graviditeten så undrar man hur den lilla mår, men allt ser så bra ut på CTG och på ultraljud så ser allt strålande ut och den lilla rör sig precis som den ska, så man får väl lita på det som läkare ser och säger trots sin oro.
vecka 28+6 (korr 27+5)
Var bara hemma hela dagen och gjorde inget speciellt.
Den lilla är fortfarande så oroväckande lugn och man är rädd för att något ska vara knas eftersom det var det när jag väntade dottern våren 2006 och då är det lätt att tro att det är samma sak även denna gång.
Eftersom dottern mådde dåligt på slutet av graviditeten så undrar man hur den lilla mår, men allt ser så bra ut på CTG och på ultraljud så ser allt strålande ut och den lilla rör sig precis som den ska, så man får väl lita på det som läkare ser och säger trots sin oro.
Vecka 28+5 (korr 27+4)
Lördagen den 29 december 2007
vecka 28+5 (korr 27+4)
Nu har vi bestämt nyårsmeny så sambon och sonen var iväg och handlade samt hämtade ut min medicin på apoteket, medan dottern låg och sov och jag satt vid datorn.
Dem var borta en bra stund och jag glömde helt å hållet bort tiden så det blev en på tok för lång vila för dottern idag och det visade sig senare att hon får svårt att somna sedan på kvällen.
Sonen somnade på vägen hem, men hade inga svårigheter att somna senare på kvällen såsom lillasyster hade.
Den lilla är fortfarande lugn och så har jag så förskräckligt ont under höger bröst nu igen.
vecka 28+5 (korr 27+4)
Nu har vi bestämt nyårsmeny så sambon och sonen var iväg och handlade samt hämtade ut min medicin på apoteket, medan dottern låg och sov och jag satt vid datorn.
Dem var borta en bra stund och jag glömde helt å hållet bort tiden så det blev en på tok för lång vila för dottern idag och det visade sig senare att hon får svårt att somna sedan på kvällen.
Sonen somnade på vägen hem, men hade inga svårigheter att somna senare på kvällen såsom lillasyster hade.
Den lilla är fortfarande lugn och så har jag så förskräckligt ont under höger bröst nu igen.
Vecka 28+4 (korr 27+3)
Fredagen den 28 december 2007
vecka 28+4 (korr 27+3)
Sambon åkte iväg och handlade på ICA supermarket i Weda ihop med sonen och dottern. Han löste in den avi som jag fått av honom då han är skyldig mig pengar sedan tidigare så han var snäll nog att lösa ut den och ta ut pengarna åt mig innan avin skulle gå ur tiden. Det var en avi med pengar som han fick av XX Kommun då vi betalat för mycket i barnomsorgsavgift tidigare i år.
Själv har jag suttit större delen av dagen framför datorn. Egentligen borde jag börja fixa inför den lilla bebisens ankomst, men jag så trött och så orkeslös och riktigt tömd på energi.
Den lilla är fortfarande så lugn och gör mig så orolig, men jag vet inte heller om det är så bra att stressa upp sig så och åka ut och in på sjukhusets förlossningsavdelning och göra CTG och ultraljud. Det lugnar för stunden, men dagen efter är oron där igen och vad gör man då? Åker in igen? Tänk om den kunde vara lika vild i magen hemma som den lilla brukar vara på sjukhuset då det är dags för CTG.
vecka 28+4 (korr 27+3)
Sambon åkte iväg och handlade på ICA supermarket i Weda ihop med sonen och dottern. Han löste in den avi som jag fått av honom då han är skyldig mig pengar sedan tidigare så han var snäll nog att lösa ut den och ta ut pengarna åt mig innan avin skulle gå ur tiden. Det var en avi med pengar som han fick av XX Kommun då vi betalat för mycket i barnomsorgsavgift tidigare i år.
Själv har jag suttit större delen av dagen framför datorn. Egentligen borde jag börja fixa inför den lilla bebisens ankomst, men jag så trött och så orkeslös och riktigt tömd på energi.
Den lilla är fortfarande så lugn och gör mig så orolig, men jag vet inte heller om det är så bra att stressa upp sig så och åka ut och in på sjukhusets förlossningsavdelning och göra CTG och ultraljud. Det lugnar för stunden, men dagen efter är oron där igen och vad gör man då? Åker in igen? Tänk om den kunde vara lika vild i magen hemma som den lilla brukar vara på sjukhuset då det är dags för CTG.
Vecka 28+3 (korr 27+2)
Torsdagen den 27 december 2007
vecka 28+3 (korr 27+2)
Första mellandagen tillbringar sambon och båda barnen i tvättstugan. Sonen tycker det är så roligt att vara med pappa i tvättstugan och hjälpa till.
Jag är så tacksam att sambon sköter den delen nu när jag är stor och klumpig och har alla dessa gravidkrämpor jag trots allt har.
Bara tanken på att bära iväg all tvätt och tvättmedel, sköljmedel och fläckborttagning och två små barn och sortera tvätt, stoppa in i tvättmaskiner, dosera, vänta, tömma, lägga i torktumlaren och hänga upp tung blöt tvätt på linor och så vänta och så ta ner allt och vika ihop och städa och släpa upp allt för tre trappor får mig att rysa. Det är bara att inse att jag nog skulle få väldigt ont och smärtsamma sammandragningar på tok för tidigt.
Annars har vi bara varit hemma då sonen och dottern fortfarande småhostar och snorar. Sambon känner sig inte heller så pigg och jag är som jag är och har mest suttit framför datorn då jag är så orkeslös och tömd på energi.
vecka 28+3 (korr 27+2)
Första mellandagen tillbringar sambon och båda barnen i tvättstugan. Sonen tycker det är så roligt att vara med pappa i tvättstugan och hjälpa till.
Jag är så tacksam att sambon sköter den delen nu när jag är stor och klumpig och har alla dessa gravidkrämpor jag trots allt har.
Bara tanken på att bära iväg all tvätt och tvättmedel, sköljmedel och fläckborttagning och två små barn och sortera tvätt, stoppa in i tvättmaskiner, dosera, vänta, tömma, lägga i torktumlaren och hänga upp tung blöt tvätt på linor och så vänta och så ta ner allt och vika ihop och städa och släpa upp allt för tre trappor får mig att rysa. Det är bara att inse att jag nog skulle få väldigt ont och smärtsamma sammandragningar på tok för tidigt.
Annars har vi bara varit hemma då sonen och dottern fortfarande småhostar och snorar. Sambon känner sig inte heller så pigg och jag är som jag är och har mest suttit framför datorn då jag är så orkeslös och tömd på energi.
Vecka 28+2 (korr 27+1)
Onsdagen den 26 december 2007
vecka 28+2 (korr 27+1)
Så fort jag vaknade idag så tog jag mig till Södertälje sjukhus förlossningsavdelning för att ta fasteprov på gallsyra. Trodde det skulle gå rätt så fort, men det tog hela tre timmar innan jag kunde lämna avdelningen och ta mig hem och äta och dricka något.
Det var ganska så rörigt med många blivande mödrar som också väntade så det tog sin lilla tid.
Under tiden så var sambon iväg och handlade, åkte runt en stund för att få tiden att gå och besökte Mac Donalds för att få ytterligare tid att gå. Han försökte nå mig på mobiltelefonen vid två tillfällen men jag låg då kopplad till CTG så jag kunde inte besvara något av dem samtalen och hade å andra sidan inte kunnat svara på när jag skulle vara klar för att bli hämtad vid sjukhuset ändå.
En barnmorska tog gallsyra prov som jag får svar på tidigast i morgon. Leverproverna som togs igår var en aningens förhöjda enligt barnmorskan, men enligt läkaren såg dem bra ut så jag vet inte hur man skall se det.
Sedan gjordes samma procedur som igår, som blodtryck, urinprov och kroppstemperatur och allt var bra förutom urinprovet som visade på +1 i protein och +4 i leukocyter så det är skickat på odling eftersom det vara en indikation på urinvägsinfektion. Får svar på det tidigast nästa vecka den 2 januari.
Sedan ville dem ha en CTG-kurva, men det var svårt för undersköterska att få in den då den lilla var så vild och inte ville ligga still så en barnmorska fick hjälpa till med att känna efter var den lilla låg och då gick det genast mycket bättre. Konstigt att den lilla är så vild väl på sjukhuset men inte när jag sitter hemma full av oro.
Tyvärr så glömde barnmorskan koppla på utskrift på CTG apparaten så CTG kurvan fick tas om.
Tack och lov så såg allt bra ut med den lilla, men jag tycker ändå att den lilla rör sig mindre och inte sparkar lika ofta som för några dagar sedan och man blir väldigt orolig eftersom det var så allvarligt när samma sak hände med Klara våren 2006.
Historien med dottern var att jag mådde väldigt bra fram till v.34 och sedan en dag så rörde hon sig mycket mindre med färre sparkar och buffar och gallsyran steg snabbt upp till 36 och vidare upp till 54 trots medicinering så från konstaterande till induktion tog det endast drygt två veckor. På något sätt så var jag ändå inte så rädd när jag väntade dottern för då visste jag inte faran på samma sätt som jag vet idag och jag förstod inte allvaret av det hela förrän efteråt när läkaren menade på att dottern troligen inte skulle ha klarat sig fram till fullgången tid om dem inte hade ingripit och dem orden har verkligen fått mig att förstå vilken tur att dem ingrep i rätt tid och gjorde det dem gjorde, men det har och andra sidan gjort mig mer skärrad inför denna graviditet.
När väl läkaren kom fick jag besked på gårdagens leverprover och så kände han på det området som till och från gör så ont under höger bröst. Han bedömde att det var revbenen som var ömma eftersom jag var öm på dem hårda delarna och det är tydligen revbenen. Just då nöjde jag mig med det svaret, men nästan samtidigt så insåg jag att det inte bara var revbenen som gjorde ont utan även det mjuka som är magen enligt läkaren.
Läkaren avslutade med ett ultraljud. Man såg inte så bra, men man såg ett huvud och att den lilla låg rätt så trångt, men han att den lilla rörde sig helt normalt och det var inga konstigheter på något sätt, men jag känner det jag känner och man känner sig så misstrodd precis som jag kände vid besöket på Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge i början av december.
Läkaren sa i alla fall att jag skulle höra av mig igen till förlossningen om den lilla inte rörde sig som den skulle eller om jag fick ont under höger bröst igen, så han var väl rätt så förstående ändå.
Ringde hem och bad sambon komma och hämta mig vid sjukhuset.
Väl hemma igen så hann jag inte mer än äta förrän jag fick ont under bröst igen, men då var jag så less på sjukhus så jag lät det vara, men framåt kvällen när jag fortfarande hade ont så jag tog läkaren på orden och ringde in till Södertälje sjukhus förlossningsavdelning igen och dem ville ha in mig för att ta sig en titt igen.
Jag åkte själv då sonen och dottern låg och sov för natten. Väl i bilen så var alla rutor igen immade så jag hissade ner samtliga rutor, men fick inte upp rutan på egen hand vid passagerarplatsen så jag var tvungen att be sambon om hjälp innan jag kunde ta mig vidare bort till sjukhuset.
Läkaren undersökte mig, men kunde inte ge mig ett säkert svar vad det rörde sig om. Det kan vara gallsten, ömma revben, en muskelbristning eller en spricka i revbenen. I dagsläget kan hon inte göra så mycket annat än att ordinera mig Alvedon, men fortsätter besvären och jag till och med kräks så tycker hon att ett ultraljud ska göras på gallan. Hon frågade om jag oftast får ont strax efter en måltid och så är det oftast.
Fick åter igen ta en CTG kurva och precis som tidigare idag så gick det inte alls något vidare när undersköterskan försökte, men så fort en barnmorska kom och kopplade istället så gick det mycket bättre.
Undersköterskan var så trevlig och höll mig sällskap. Dem flesta på avdelningen är väldigt gulliga och det känns riktigt bra där jag gärna skulle vilja föda. Vill helst inte till Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge. Då åker jag hellre till Danderyds sjukhus i så fall som jag känner till och dessutom fött barn på tidigare.
vecka 28+2 (korr 27+1)
Så fort jag vaknade idag så tog jag mig till Södertälje sjukhus förlossningsavdelning för att ta fasteprov på gallsyra. Trodde det skulle gå rätt så fort, men det tog hela tre timmar innan jag kunde lämna avdelningen och ta mig hem och äta och dricka något.
Det var ganska så rörigt med många blivande mödrar som också väntade så det tog sin lilla tid.
Under tiden så var sambon iväg och handlade, åkte runt en stund för att få tiden att gå och besökte Mac Donalds för att få ytterligare tid att gå. Han försökte nå mig på mobiltelefonen vid två tillfällen men jag låg då kopplad till CTG så jag kunde inte besvara något av dem samtalen och hade å andra sidan inte kunnat svara på när jag skulle vara klar för att bli hämtad vid sjukhuset ändå.
En barnmorska tog gallsyra prov som jag får svar på tidigast i morgon. Leverproverna som togs igår var en aningens förhöjda enligt barnmorskan, men enligt läkaren såg dem bra ut så jag vet inte hur man skall se det.
Sedan gjordes samma procedur som igår, som blodtryck, urinprov och kroppstemperatur och allt var bra förutom urinprovet som visade på +1 i protein och +4 i leukocyter så det är skickat på odling eftersom det vara en indikation på urinvägsinfektion. Får svar på det tidigast nästa vecka den 2 januari.
Sedan ville dem ha en CTG-kurva, men det var svårt för undersköterska att få in den då den lilla var så vild och inte ville ligga still så en barnmorska fick hjälpa till med att känna efter var den lilla låg och då gick det genast mycket bättre. Konstigt att den lilla är så vild väl på sjukhuset men inte när jag sitter hemma full av oro.
Tyvärr så glömde barnmorskan koppla på utskrift på CTG apparaten så CTG kurvan fick tas om.
Tack och lov så såg allt bra ut med den lilla, men jag tycker ändå att den lilla rör sig mindre och inte sparkar lika ofta som för några dagar sedan och man blir väldigt orolig eftersom det var så allvarligt när samma sak hände med Klara våren 2006.
Historien med dottern var att jag mådde väldigt bra fram till v.34 och sedan en dag så rörde hon sig mycket mindre med färre sparkar och buffar och gallsyran steg snabbt upp till 36 och vidare upp till 54 trots medicinering så från konstaterande till induktion tog det endast drygt två veckor. På något sätt så var jag ändå inte så rädd när jag väntade dottern för då visste jag inte faran på samma sätt som jag vet idag och jag förstod inte allvaret av det hela förrän efteråt när läkaren menade på att dottern troligen inte skulle ha klarat sig fram till fullgången tid om dem inte hade ingripit och dem orden har verkligen fått mig att förstå vilken tur att dem ingrep i rätt tid och gjorde det dem gjorde, men det har och andra sidan gjort mig mer skärrad inför denna graviditet.
När väl läkaren kom fick jag besked på gårdagens leverprover och så kände han på det området som till och från gör så ont under höger bröst. Han bedömde att det var revbenen som var ömma eftersom jag var öm på dem hårda delarna och det är tydligen revbenen. Just då nöjde jag mig med det svaret, men nästan samtidigt så insåg jag att det inte bara var revbenen som gjorde ont utan även det mjuka som är magen enligt läkaren.
Läkaren avslutade med ett ultraljud. Man såg inte så bra, men man såg ett huvud och att den lilla låg rätt så trångt, men han att den lilla rörde sig helt normalt och det var inga konstigheter på något sätt, men jag känner det jag känner och man känner sig så misstrodd precis som jag kände vid besöket på Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge i början av december.
Läkaren sa i alla fall att jag skulle höra av mig igen till förlossningen om den lilla inte rörde sig som den skulle eller om jag fick ont under höger bröst igen, så han var väl rätt så förstående ändå.
Ringde hem och bad sambon komma och hämta mig vid sjukhuset.
Väl hemma igen så hann jag inte mer än äta förrän jag fick ont under bröst igen, men då var jag så less på sjukhus så jag lät det vara, men framåt kvällen när jag fortfarande hade ont så jag tog läkaren på orden och ringde in till Södertälje sjukhus förlossningsavdelning igen och dem ville ha in mig för att ta sig en titt igen.
Jag åkte själv då sonen och dottern låg och sov för natten. Väl i bilen så var alla rutor igen immade så jag hissade ner samtliga rutor, men fick inte upp rutan på egen hand vid passagerarplatsen så jag var tvungen att be sambon om hjälp innan jag kunde ta mig vidare bort till sjukhuset.
Läkaren undersökte mig, men kunde inte ge mig ett säkert svar vad det rörde sig om. Det kan vara gallsten, ömma revben, en muskelbristning eller en spricka i revbenen. I dagsläget kan hon inte göra så mycket annat än att ordinera mig Alvedon, men fortsätter besvären och jag till och med kräks så tycker hon att ett ultraljud ska göras på gallan. Hon frågade om jag oftast får ont strax efter en måltid och så är det oftast.
Fick åter igen ta en CTG kurva och precis som tidigare idag så gick det inte alls något vidare när undersköterskan försökte, men så fort en barnmorska kom och kopplade istället så gick det mycket bättre.
Undersköterskan var så trevlig och höll mig sällskap. Dem flesta på avdelningen är väldigt gulliga och det känns riktigt bra där jag gärna skulle vilja föda. Vill helst inte till Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge. Då åker jag hellre till Danderyds sjukhus i så fall som jag känner till och dessutom fött barn på tidigare.
Vecka 28+1 (korr 27+0)
Tisdagen den 25 december 2007
vecka 28+1 (korr 27+0)
Dottern mår inte något vidare idag. Hon har hög feber och hostar och snorar så det fanns inte annat att göra än att ringa min pappa och hans fru XX och ställa in julfirandet hos dem idag. Tråkigt, men så är det ibland tyvärr.
Dem lilla är fortfarande så lugn och klådan är inte bara på kvällen numera utan även på förmiddagen och kommer helt plötsligt på hur det var när jag väntade dottern.
När jag väntade dottern så mådde jag helt underbart fram till v.34 då klådan kom och i samma veva så förändrades även rörelserna till knappt några alls vilket tydde på att hon förmodligen inte mådde så bra utan skulle må så mycket bättre utanför livmodern än inuti så dem satte igång förlossningen redan i v.36+3 trots att hon då var prematur.
Väl påmind om detta så ringer jag in till Södertälje förlossningsavdelning och dem ber mig komma in så att dem får ta sig en titt på mig och den lilla och ta några prover.
Sambon kör mig dit och tar sig hem.
Väl på förlossningsavdelningen tas jag in på ett intagningsrum och det tas urinprov, blodtryck och kroppstemperatur i örat och allt ser bara bra ut så långt.
Sedan tas leverprover av en barnmorska och dem får jag svar på tidigast imorgon på Annandag Jul. En CTG-kurva körs för att se hur den lilla mår och det tack och lov helt strålande ut.
Jag blir hemskickad med några Tavegyl och en ny tid imorgon för att ta nya blodprover på tom mage.
Ringer sambon som kommer förbi och hämtar upp mig vid sjukhuset.
Sonen, som till dagen fyller 3 år och 4 månader, har också en förskräcklig hosta och snorar precis som sin lillasyster.
vecka 28+1 (korr 27+0)
Dottern mår inte något vidare idag. Hon har hög feber och hostar och snorar så det fanns inte annat att göra än att ringa min pappa och hans fru XX och ställa in julfirandet hos dem idag. Tråkigt, men så är det ibland tyvärr.
Dem lilla är fortfarande så lugn och klådan är inte bara på kvällen numera utan även på förmiddagen och kommer helt plötsligt på hur det var när jag väntade dottern.
När jag väntade dottern så mådde jag helt underbart fram till v.34 då klådan kom och i samma veva så förändrades även rörelserna till knappt några alls vilket tydde på att hon förmodligen inte mådde så bra utan skulle må så mycket bättre utanför livmodern än inuti så dem satte igång förlossningen redan i v.36+3 trots att hon då var prematur.
Väl påmind om detta så ringer jag in till Södertälje förlossningsavdelning och dem ber mig komma in så att dem får ta sig en titt på mig och den lilla och ta några prover.
Sambon kör mig dit och tar sig hem.
Väl på förlossningsavdelningen tas jag in på ett intagningsrum och det tas urinprov, blodtryck och kroppstemperatur i örat och allt ser bara bra ut så långt.
Sedan tas leverprover av en barnmorska och dem får jag svar på tidigast imorgon på Annandag Jul. En CTG-kurva körs för att se hur den lilla mår och det tack och lov helt strålande ut.
Jag blir hemskickad med några Tavegyl och en ny tid imorgon för att ta nya blodprover på tom mage.
Ringer sambon som kommer förbi och hämtar upp mig vid sjukhuset.
Sonen, som till dagen fyller 3 år och 4 månader, har också en förskräcklig hosta och snorar precis som sin lillasyster.
Vecka 28+0 (korr 26+6)
Måndagen den 24 december 2007
vecka 28+0 (korr 26+6)
Sambon väckte mig med dem gulliga orden ”God Jul, älskling”.
Satte mig vid ett dukat bord och serverades risgrynsgröt och goda skinksmörgåsar innan vi packade ihop och åkte ut till XX kyrka där min farmor och farfar har sin grav och även min farfars far och mor ligger. Vi tände gravljus och gjorde julfint vid deras gravplats innan vi åkte hem och förberedde oss för att fira jul.
Vi dukade fram glögg, julmust och jul fika och slog oss ner i tevesoffan vid 15-tiden för att se på det traditionsenliga Kalle Anka och hans vänner.
Vi som trodde att sonen och dottern skulle bli lyriska av att få se tecknad film ihop med mamma och pappa var inte alls så roade utan tröttnade rätt så fort, så vi började fixa i ordning kvällens middag, men jag hade så fruktansvärt ont så sambon bad mig gå och vila så skulle han fixa i ordning det.
Vi satte oss vid ett dukat bord och lyssnade på stämningsfull julmusik, men sonen ville att vi skulle lyssna på Markoolio som är hans stora musikguru för tillfället så han gick med raska mot datorn och knappade en stund och fick istället in någon skrällig hårdrock låt och blev så rädd så han började gråta och ville inte äta något mer.
Dottern blev dålig lagom till middagen med feber och var så trött och hängig och ville inte sitta i sin stol utan i pappas knä och äta. Vi tog tempen på henne och den låg på 39°.
Efter middagen så var det dags för det som sonen och dottern väntat på hela dagen, julklappsutdelningen.
Av oss så fick sonen penslar, lera med tillbehör, en hel kartong med musikinstrument såsom trumpet, trumma med trumpinnar och så, en stor burk med Duplo och en liten Pixi-bok.
Av oss så fick dottern två böcker, en docka med tillbehör såsom potta och nappflaska, en stor burk med Duplo och så en Fischer Price sak i form av larv med olika aktiviteter på som man kan dra efter sig.
Sonen och dottern fick leka en stund med sina leksaker medan vi vuxna städade undan och förberedde nattningen.
Sedan var det dags att natta sonen och dottern.
Jag kände mig så fruktansvärt rastlös.Se på TV hade jag ingen som helst lust till och det har vi sagt att vi inte ska göra på julafton heller förutom då på Kalle Anka vid 15-tiden. Vi brukar spela spel, men det hade jag ingen lust med heller och dessutom hade jag så ont både i övre delen av magen och bak i ryggen.. Hade lust att göra som barnen och gå och lägga mig redan vid 20-tiden, men det kändes inte acceptabelt en dag som denna så det slutade med att sambon och jag bar in en varsin bärbar dator och lade oss i sängen, han kollandes på film och jag sittandes inne på Allt för föräldrar. Vid 23-tiden så fixades knäckemackor med skinka och söt stark senap med julmust till mig och jul öl till sambon. Det var ganska så annorlunda mot hur vi brukar göra, men så mysigt.
Dottern vaknade några gånger av blöt blöja ena gången och dem andra av hosta snorig näsa och hög feber så varken sambon eller jag sov något vidare den natten och knappast dottern heller.
Idag har den lilla varit så lugn mot dem tidigare dagarna då jag känt av den flera gånger, man blir ganska så orolig när den är så lugn, men jag sa inget till sambon då jag inte vill oroa honom en dag som denna. Har även börjat känna av en del klåda på benen och magen framförallt.
Även halsen ömmar en del, kanske är jag på väg att bli sjuk och det vore inte så konstigt när alla har varit sjuka och dottern håller på att bli för fjärde gången sedan i höstas. Har klarat mig väldigt bra måste jag säga med tanke på att man har sämre immunförsvar som gravid.
vecka 28+0 (korr 26+6)
Sambon väckte mig med dem gulliga orden ”God Jul, älskling”.
Satte mig vid ett dukat bord och serverades risgrynsgröt och goda skinksmörgåsar innan vi packade ihop och åkte ut till XX kyrka där min farmor och farfar har sin grav och även min farfars far och mor ligger. Vi tände gravljus och gjorde julfint vid deras gravplats innan vi åkte hem och förberedde oss för att fira jul.
Vi dukade fram glögg, julmust och jul fika och slog oss ner i tevesoffan vid 15-tiden för att se på det traditionsenliga Kalle Anka och hans vänner.
Vi som trodde att sonen och dottern skulle bli lyriska av att få se tecknad film ihop med mamma och pappa var inte alls så roade utan tröttnade rätt så fort, så vi började fixa i ordning kvällens middag, men jag hade så fruktansvärt ont så sambon bad mig gå och vila så skulle han fixa i ordning det.
Vi satte oss vid ett dukat bord och lyssnade på stämningsfull julmusik, men sonen ville att vi skulle lyssna på Markoolio som är hans stora musikguru för tillfället så han gick med raska mot datorn och knappade en stund och fick istället in någon skrällig hårdrock låt och blev så rädd så han började gråta och ville inte äta något mer.
Dottern blev dålig lagom till middagen med feber och var så trött och hängig och ville inte sitta i sin stol utan i pappas knä och äta. Vi tog tempen på henne och den låg på 39°.
Efter middagen så var det dags för det som sonen och dottern väntat på hela dagen, julklappsutdelningen.
Av oss så fick sonen penslar, lera med tillbehör, en hel kartong med musikinstrument såsom trumpet, trumma med trumpinnar och så, en stor burk med Duplo och en liten Pixi-bok.
Av oss så fick dottern två böcker, en docka med tillbehör såsom potta och nappflaska, en stor burk med Duplo och så en Fischer Price sak i form av larv med olika aktiviteter på som man kan dra efter sig.
Sonen och dottern fick leka en stund med sina leksaker medan vi vuxna städade undan och förberedde nattningen.
Sedan var det dags att natta sonen och dottern.
Jag kände mig så fruktansvärt rastlös.Se på TV hade jag ingen som helst lust till och det har vi sagt att vi inte ska göra på julafton heller förutom då på Kalle Anka vid 15-tiden. Vi brukar spela spel, men det hade jag ingen lust med heller och dessutom hade jag så ont både i övre delen av magen och bak i ryggen.. Hade lust att göra som barnen och gå och lägga mig redan vid 20-tiden, men det kändes inte acceptabelt en dag som denna så det slutade med att sambon och jag bar in en varsin bärbar dator och lade oss i sängen, han kollandes på film och jag sittandes inne på Allt för föräldrar. Vid 23-tiden så fixades knäckemackor med skinka och söt stark senap med julmust till mig och jul öl till sambon. Det var ganska så annorlunda mot hur vi brukar göra, men så mysigt.
Dottern vaknade några gånger av blöt blöja ena gången och dem andra av hosta snorig näsa och hög feber så varken sambon eller jag sov något vidare den natten och knappast dottern heller.
Idag har den lilla varit så lugn mot dem tidigare dagarna då jag känt av den flera gånger, man blir ganska så orolig när den är så lugn, men jag sa inget till sambon då jag inte vill oroa honom en dag som denna. Har även börjat känna av en del klåda på benen och magen framförallt.
Även halsen ömmar en del, kanske är jag på väg att bli sjuk och det vore inte så konstigt när alla har varit sjuka och dottern håller på att bli för fjärde gången sedan i höstas. Har klarat mig väldigt bra måste jag säga med tanke på att man har sämre immunförsvar som gravid.
måndag 5 januari 2009
Vecka 27+6 (korr 26+5)
Söndagen den 23 december 2007
vecka 27+6 (korr 26+5)
Vi var hemma och fixade inför julafton som är imorgon. Vi pyntade hela hemmet tillsammans och jag slog in alla julklappar och det var inte det lättaste med en stor gravid mage. Sambon tog in julgranen och sonen och dottern blev eld och lågor. På kvällen klädde sambon julgranen och hade en del problem med granljusen till min stora förtret. Jag tycker att har man haft 1 helt år på sig att få det att fungera så är det ju själva f*n om det skulle skita sig kvällen innan.
vecka 27+6 (korr 26+5)
Vi var hemma och fixade inför julafton som är imorgon. Vi pyntade hela hemmet tillsammans och jag slog in alla julklappar och det var inte det lättaste med en stor gravid mage. Sambon tog in julgranen och sonen och dottern blev eld och lågor. På kvällen klädde sambon julgranen och hade en del problem med granljusen till min stora förtret. Jag tycker att har man haft 1 helt år på sig att få det att fungera så är det ju själva f*n om det skulle skita sig kvällen innan.
vecka 27+5 (korr 26+4)
Lördagen den 22 december 2007
vecka 27+5 (korr 26+4)
Åkte till Scania idag för att handla mer julklappar och sedan för att köpa det som vi glömde igår.
Jag och dottern var till Coop Forum och sambon och sonen på ICA Maxi. Vi har ju MedMera kort, men det glömde vi bort så jag kunde inte scanna varorna vi köpte och jag hade ju ingen korg att lägga allt i då jag hade sittvagnen med mig som dottern satt i.
Det var en himla lång kö, stod säkert i 1 timme i den och dottern var så duktig och gnällde inte, grät inte, ville inte bli upplyft tur nog eller så utan satt där och var rätt så glad men trött. Hon hade dock ingen ro att somna eftersom hon är så nyfiken på allt runt omkring sig.
Betalade och sedan så skulle jag köpa lotter till sambon i julklapp och vad händer då, precis när jag typ skulle köpa så dyker sambon och sonen upp så jag fick ju lägga ner min plan där och köpa en Bingo-Lott till mig själv istället.
Åkte hem och dottern somnade ju på 5 röda i bilen.
Åkte hem och fixade knäck och ett annat julgodis, la in sill och gravade lax.
Barnen åt före oss och sedan när barnen somnat så åt jag och sambon tacos framför TV:n.
Kollade på julprogrammet av Idol, men det var inget vidare, seeegt var det och bara julsånger och tillbakablickar.
vecka 27+5 (korr 26+4)
Åkte till Scania idag för att handla mer julklappar och sedan för att köpa det som vi glömde igår.
Jag och dottern var till Coop Forum och sambon och sonen på ICA Maxi. Vi har ju MedMera kort, men det glömde vi bort så jag kunde inte scanna varorna vi köpte och jag hade ju ingen korg att lägga allt i då jag hade sittvagnen med mig som dottern satt i.
Det var en himla lång kö, stod säkert i 1 timme i den och dottern var så duktig och gnällde inte, grät inte, ville inte bli upplyft tur nog eller så utan satt där och var rätt så glad men trött. Hon hade dock ingen ro att somna eftersom hon är så nyfiken på allt runt omkring sig.
Betalade och sedan så skulle jag köpa lotter till sambon i julklapp och vad händer då, precis när jag typ skulle köpa så dyker sambon och sonen upp så jag fick ju lägga ner min plan där och köpa en Bingo-Lott till mig själv istället.
Åkte hem och dottern somnade ju på 5 röda i bilen.
Åkte hem och fixade knäck och ett annat julgodis, la in sill och gravade lax.
Barnen åt före oss och sedan när barnen somnat så åt jag och sambon tacos framför TV:n.
Kollade på julprogrammet av Idol, men det var inget vidare, seeegt var det och bara julsånger och tillbakablickar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)