Vecka 31+2 (korr 30+1)

Onsdagen den 16 januari 2008
vecka 31+2 (korr 30+1)

Inatt så hade jag en bra konstig dröm att jag fick reda på mitt gallsyra värde och att det låg på 30, så döm om min förvåning när jag väl fick höra att det låg på 29.

Idag är det 3 år sedan sonen döptes i XX kyrka och det var tänkt att vi skulle ta fram och tända hans dop ljus vid middagen, men det glömdes bort och det kom jag på först i intagningsrummet på Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge. Får ta fram det vid morgondagens middag om jag nu inte glömmer det igen.

Dottern verkar bra mycket bättre mot igår och febern har sjunkit, men hon vill helst bli buren
hela tiden.
Sambon var tvungen att ta sig till arbetet och lämna tillbaks en bärbar dator så han tog med sig dottern och åkte iväg medan jag var kvar hemma och chattade med doulan.

Jag berättade för doulan om min oro då jag knappt känner den lilla, har mycket onda sammandragningar, låga hjärtljud och så ökande gallsyra värden och det bara känns som alla nonchalerar min oro. Hon tog kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge och de tyckte jag skulle komma in på en kontroll.

När sambon väl kom hem igen med både sonen och dottern så fixade vi i ordning middag och sedan slog jag en pling själv till Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge och de tyckte jag skulle komma in på en gång och att jag nog skulle bereda mig på att bli inlagd på antenatal avdelningen. Det lät genast så allvarligt så jag packade ihop och så körde sambon mig dit och släppte av mig utanför förlossningsavdelningen.

En lång väntan följde på ett av deras intagningsrum. Fick ligga kopplad en stund för att få en kurva som såg fin ut och även gårdagens kurva såg strålande ut trots att hjärtljuden bara låg på 120 mot det normala 150 och att rörelserna uteblev helt och hållet igår.

Sedan följde åter igen en outhärdlig väntan så jag till slut grät och hade tankar på att strunta i allt och åka hem igen. Jag började gråta och en undersköterska kom in och gav mig te och smörgåsar i väntan på läkaren som till slut efter en evighet kom in och sa saker som jag aldrig hört förr.

Hon började med att berätta att hon hade ett specialintresse just för Hepatos och att det var synd att jag hade fått så mycket missvisande information som inte alls stämde trots att jag genomgått två tidigare graviditeter med detta och under dessa fått mer och mer kunskap om detta. Den information som jag fått av flera doktorer och barnmorskor säger att värden över 40 genast skall åtgärdas och det var anledningen till att dottern föddes redan i graviditetsvecka 36+3 enbart på grund av de höga gallsyrorna jag då hade. De beklagade hon sig över eftersom så låga värden enligt henne inte behövde åtgärdas med en induktion inte ens om värdet låg på så mycket som 100 eller 200.

Ett värde på 29 var absolut enligt henne helt ofarligt och behövde inte åtgärdas och om jag ville så kunde jag gå på kontroller hos henne under de återstående graviditetsveckorna, men då jag har svårt att lita på hennes kompetens inom området så känns det inte så aktuellt för min del.