Söndagen den 30 september 2007
vecka 15+6
Pappas födelsedag idag, känns som jag inte orkar bry mig. Jag tycker inte han förtjänar att jag ringer och gratulerar idag med tanke på hur han betedde sig igår. Så varför ska jag anstränga mig när jag bara får skit för det?
Fick tips i min ankomstgrupp på forumet jag håller till på att PoP säljer ut mamma jeans för 200 kr och mamma jeans är något jag skulle behöva och sedan behöver sonen en vinteroverall och jag funderar på att köpa den bruna manchester overallen till bebisen och sedan så har dottern ett presentkort på 500 kr som hon fick i födelsedagspresent av farmor och farfar så vi åker till Barkarby outlet hela familjen.
Provade några olika modeller av mamma jeans, men inte ett enda par passade mig och jag är då inte så fet som jag fick mig att känna mig. Hittade ingenting till dottern som kändes prisvärt. Den bruna manchester overallen fanns bara i vitt i storlek 74, men vi hittade en vinteroverall till sonen för 595 kr istället för ordinarie pris på 1095 kr, så där gjorde vi ett bra fynd i alla fall.
Jag var in på Kapp-Ahl precis utanför och där köpte jag en varsin tröja till barnen och en pyjamas till dottern. Vet inte vad som hände, men jag fick totalt hjärnsläpp och tog den i helt fel storlek så jag måste ta mig ner till stan någon dag och byta den till rätt storlek.
Åkte hem trötta och sonen var så törstig så vi stannade och köpte dricka till oss alla och pommes frites till barnen.
På kvällen kände sig sonen hängig och fick hög feber och var så trött. Ville inte ha middag och knappt välling heller utan somnade ifrån.
Ingen förskola för hans del imorgon inte.
tisdag 30 september 2008
Vecka 15+5
Lördagen den 29 september 2007
vecka 15+5
Regnet står som spön i backen och det är grått, grått, grått, men idag är det dags för matematikprov så det är bara att masa sig upp tidigt trots att det är lördag och man borde vara ledig.
Blir körd till Komvux, får vänta en stund utanför salen innan alla elever blir insläppta.
Provet gick si sådär, det var inte det lättaste jag har gjort utan ganska svårt så vissa uppgifter fick jag lämna olösta och det ger tyvärr ett sämre slutresultat. Hoppas på att bli godkänd i alla fall.
Sambon och barnen hämtade upp mig och så åkte vi direkt hem till min far och hans fru på middag för att fira deras födelsedagar, pappa fyller 68 år imorgon, söndag och hans fru fyller 63 år på tisdag.
Tyvärr var det helt fel dag att komma på för pappa var på sitt sämsta humör och kom inte och hälsade på oss när vi kom, satt framför sin älskade tv-apparat med en volym som överröstade allt och alla på en film som har sänts på TV flera gånger och dessutom så äger han en välfungerande video som han hade kunnat spela in filmen på om han hade velat, men tydligen så var filmen viktigare än både dotter och barnbarnen på besök och sedan att vi var där för att fira hans födelsedag och berätta den glädjande nyheten att vi väntar tillökning verkade inte bekymra honom det minsta.
Vid middagen vill han inte sitta med oss andra, utan han ville sitta framför teven och äta så han kunde se filmen, men det värsta av allt var att han var så otrevlig mot sin fru.
Efter middagen så skulle vi slå oss ner i vardagsrummet och äta födelsedagstårta. Jag ber pappa sänka volymen på teven så att vi andra fem som vill umgås i alla fall kan prata med varandra utan att skrika till varandra, men det går inte för sig.
Till slut sätter han sig och äter en bit tårta med oss, men det ända han kan prata om, eller prata och prata, snarare gnälla om är den förbannade fotbollsplanen nedanför deras vardagsrumsfönster. Att hur kan fotboll pojkarnas pappa parkera här nedanför och sno andras förhyrda parkeringsplatser och hur kan man springa runt på en blöt fotbollsplan i ösregn och varför i helvete är fotbollsplanens stora strålkastare tända mitt på ljusa dagen för? Jag undrar om det stör pappa lika mycket när det är fotbolls-EM eller fotbolls-VM på TV? Varför flyttar han inte om det är ett så stort problem att andra vill röra på sig och sparka boll och är det match eller träning så är det det oavsett om det är stekande sol, ösregn eller piskande snöstorm ute och lamporna är tända vid träning och match, så enkelt är det.
Jag begriper mig inte på han, varenda eviga gång man är hemma hos honom så ska han gnälla om denna fotbollsplan och han har bott i samma lägenhet i 12 år så det är börjar bli väldigt tröttsamt att höra klagosången en gång till.
Jag fick nog och reste bara på klacken och gick, sambon och barnen var med på noterna och följde med utan diskussion och pappa rörde inte en min.
Hur kan man behandla en så nonchalant som pappa gör när man kommer på besök och vill fira honom på hans födelsedag? Inför sina barnbarn! Jag är häpen! Jag undrar verkligen hur han skulle reagera om jag betedde mig likadant om han åker och hälsar på mig? Jag kanske ska prova, men nej, jag tänker inte sjunka till samma låga nivå som han.
Väl hemma så ringde jag till pappas fru för jag ville förklara mig för henne. Att det inte var henne jag var arg på, att det inte var hennes fel och hon förstod mig gott och väl och bad om ursäkt på pappas vägnar, men det ska hon absolut inte göra. Pappa är faktiskt vuxen och kan ta eget ansvar och det ska inte hon lastas för.
Hon berättade att pappa var ur balans efter läkarbesöket häromdagen, men för det ska väl inte min familj behöva ta skit för, speciellt inte våra barn som inte gjort han något ont.
Nu vet i alla fall pappas fru att vi väntar smått, men det blev sagt som hastigast innan vi drog hem i all hast och inte på det sätt som vi hade tänkt säga det på.
vecka 15+5
Regnet står som spön i backen och det är grått, grått, grått, men idag är det dags för matematikprov så det är bara att masa sig upp tidigt trots att det är lördag och man borde vara ledig.
Blir körd till Komvux, får vänta en stund utanför salen innan alla elever blir insläppta.
Provet gick si sådär, det var inte det lättaste jag har gjort utan ganska svårt så vissa uppgifter fick jag lämna olösta och det ger tyvärr ett sämre slutresultat. Hoppas på att bli godkänd i alla fall.
Sambon och barnen hämtade upp mig och så åkte vi direkt hem till min far och hans fru på middag för att fira deras födelsedagar, pappa fyller 68 år imorgon, söndag och hans fru fyller 63 år på tisdag.
Tyvärr var det helt fel dag att komma på för pappa var på sitt sämsta humör och kom inte och hälsade på oss när vi kom, satt framför sin älskade tv-apparat med en volym som överröstade allt och alla på en film som har sänts på TV flera gånger och dessutom så äger han en välfungerande video som han hade kunnat spela in filmen på om han hade velat, men tydligen så var filmen viktigare än både dotter och barnbarnen på besök och sedan att vi var där för att fira hans födelsedag och berätta den glädjande nyheten att vi väntar tillökning verkade inte bekymra honom det minsta.
Vid middagen vill han inte sitta med oss andra, utan han ville sitta framför teven och äta så han kunde se filmen, men det värsta av allt var att han var så otrevlig mot sin fru.
Efter middagen så skulle vi slå oss ner i vardagsrummet och äta födelsedagstårta. Jag ber pappa sänka volymen på teven så att vi andra fem som vill umgås i alla fall kan prata med varandra utan att skrika till varandra, men det går inte för sig.
Till slut sätter han sig och äter en bit tårta med oss, men det ända han kan prata om, eller prata och prata, snarare gnälla om är den förbannade fotbollsplanen nedanför deras vardagsrumsfönster. Att hur kan fotboll pojkarnas pappa parkera här nedanför och sno andras förhyrda parkeringsplatser och hur kan man springa runt på en blöt fotbollsplan i ösregn och varför i helvete är fotbollsplanens stora strålkastare tända mitt på ljusa dagen för? Jag undrar om det stör pappa lika mycket när det är fotbolls-EM eller fotbolls-VM på TV? Varför flyttar han inte om det är ett så stort problem att andra vill röra på sig och sparka boll och är det match eller träning så är det det oavsett om det är stekande sol, ösregn eller piskande snöstorm ute och lamporna är tända vid träning och match, så enkelt är det.
Jag begriper mig inte på han, varenda eviga gång man är hemma hos honom så ska han gnälla om denna fotbollsplan och han har bott i samma lägenhet i 12 år så det är börjar bli väldigt tröttsamt att höra klagosången en gång till.
Jag fick nog och reste bara på klacken och gick, sambon och barnen var med på noterna och följde med utan diskussion och pappa rörde inte en min.
Hur kan man behandla en så nonchalant som pappa gör när man kommer på besök och vill fira honom på hans födelsedag? Inför sina barnbarn! Jag är häpen! Jag undrar verkligen hur han skulle reagera om jag betedde mig likadant om han åker och hälsar på mig? Jag kanske ska prova, men nej, jag tänker inte sjunka till samma låga nivå som han.
Väl hemma så ringde jag till pappas fru för jag ville förklara mig för henne. Att det inte var henne jag var arg på, att det inte var hennes fel och hon förstod mig gott och väl och bad om ursäkt på pappas vägnar, men det ska hon absolut inte göra. Pappa är faktiskt vuxen och kan ta eget ansvar och det ska inte hon lastas för.
Hon berättade att pappa var ur balans efter läkarbesöket häromdagen, men för det ska väl inte min familj behöva ta skit för, speciellt inte våra barn som inte gjort han något ont.
Nu vet i alla fall pappas fru att vi väntar smått, men det blev sagt som hastigast innan vi drog hem i all hast och inte på det sätt som vi hade tänkt säga det på.
söndag 28 september 2008
Vecka 15+4
Fredagen den 28 september 2007
vecka 15+4
Min plugg motivation är på botten idag och imorgon har jag prov och denna dag var verkligen som gjord för hårdplugg, men inget blir gjort. Vad är det med mig?
Åker och hämtar barnen, åker till Heron City och köper en födelsedagspresent till min far och hans fru som vi ska besöka imorgon.
Åker vidare till XX och hämtar upp Niklas vid tunnelbanestationen
Kommer hem med en mycket trött son som inte vill äta middag utan vill gå och lägga sig på momangen så han och dottern nattas efter att dottern fått en smörgås till middag.
Sambon och jag ordnar tacos till middag som vi äter framför teven i vardagsrummet.
vecka 15+4
Min plugg motivation är på botten idag och imorgon har jag prov och denna dag var verkligen som gjord för hårdplugg, men inget blir gjort. Vad är det med mig?
Åker och hämtar barnen, åker till Heron City och köper en födelsedagspresent till min far och hans fru som vi ska besöka imorgon.
Åker vidare till XX och hämtar upp Niklas vid tunnelbanestationen
Kommer hem med en mycket trött son som inte vill äta middag utan vill gå och lägga sig på momangen så han och dottern nattas efter att dottern fått en smörgås till middag.
Sambon och jag ordnar tacos till middag som vi äter framför teven i vardagsrummet.
Vecka 15+3
Torsdagen den 27 september 2007
vecka 15+3
Sonen mår bättre idag och är på förskolan.
Hela dagen har jag suttit och pluggat inför matematik provet på lördag, jag måste hinna bli klar med kapitlet innan dess och det är rätt många sidor och få dagar kvar så nu måste jag ligga i om jag ska fixa det.
Åker och hämtar barnen på förskolan och känner av fogarna bak i ryggen och det gör riktigt ordentligt ont.
Känner igen det så väl då jag haft det förr under båda graviditeterna, men då har det varit fram vid blygdbenet och nu sitter smärtan bak i ryggen och gör att jag har svårt att sitta ner vilket jag gör en hel del då jag pluggar.
Första gången jag kände av det denna gång var igår så jag ringde min mödravårdscentral då för att höra efter var man kunde vända sig för att kanske få något råd på vägen och dem rekommenderade aqua mama som har vattengympa för gravida som hjälpt många med samma slags onda som jag har.
Var in på deras hemsida, men vilka priser. Hur ska en student ha råd med det? 5 gånger i följd kostar 1.350 kr.
Var in på badhusets hemsida här och såg till min stora lycka att dem har vattengympa för gravida på fredags morgnar så jag ringde och fick en plats i en grupp som drar igång nästa fredag den 5 oktober och det är 8 gånger i följd och kostar 700 kr. Lite bättre pris för en student.
Min lärare i engelska ringde mig idag och berättade att hon saknar mig på lektionerna och undrar vad jag håller hus. Sa att jag övervägt fram och tillbaka, men bestämt mig för att hoppa av. Skälen är många. Jag får mer tid över till dem andra kurserna jag läser (svenska A, samhällskunskap A och matematik A), jag behöver inte fara iväg till skolan annat än vid prov och vissa arbeten och sedan så är jag så dålig i engelska och skulle behöva lägga ner så mycket tid för att det verkligen ska fastna och jag känner verkligen att jag varken har tid eller motivation för det just nu. Läraren tyckte det var synd, men förstod mig och min situation också.
Har kontaktat centrala studiestödsnämnden och ändrat från heltidsstudier till deltidsstudier och får nu ett litet lägre studiemedel (runt 6000 kr), men vi klarar oss då vi har sambons inkomst också.
På kvällen var jag på föräldramöte på barnens förskola på sonens avdelning.
vecka 15+3
Sonen mår bättre idag och är på förskolan.
Hela dagen har jag suttit och pluggat inför matematik provet på lördag, jag måste hinna bli klar med kapitlet innan dess och det är rätt många sidor och få dagar kvar så nu måste jag ligga i om jag ska fixa det.
Åker och hämtar barnen på förskolan och känner av fogarna bak i ryggen och det gör riktigt ordentligt ont.
Känner igen det så väl då jag haft det förr under båda graviditeterna, men då har det varit fram vid blygdbenet och nu sitter smärtan bak i ryggen och gör att jag har svårt att sitta ner vilket jag gör en hel del då jag pluggar.
Första gången jag kände av det denna gång var igår så jag ringde min mödravårdscentral då för att höra efter var man kunde vända sig för att kanske få något råd på vägen och dem rekommenderade aqua mama som har vattengympa för gravida som hjälpt många med samma slags onda som jag har.
Var in på deras hemsida, men vilka priser. Hur ska en student ha råd med det? 5 gånger i följd kostar 1.350 kr.
Var in på badhusets hemsida här och såg till min stora lycka att dem har vattengympa för gravida på fredags morgnar så jag ringde och fick en plats i en grupp som drar igång nästa fredag den 5 oktober och det är 8 gånger i följd och kostar 700 kr. Lite bättre pris för en student.
Min lärare i engelska ringde mig idag och berättade att hon saknar mig på lektionerna och undrar vad jag håller hus. Sa att jag övervägt fram och tillbaka, men bestämt mig för att hoppa av. Skälen är många. Jag får mer tid över till dem andra kurserna jag läser (svenska A, samhällskunskap A och matematik A), jag behöver inte fara iväg till skolan annat än vid prov och vissa arbeten och sedan så är jag så dålig i engelska och skulle behöva lägga ner så mycket tid för att det verkligen ska fastna och jag känner verkligen att jag varken har tid eller motivation för det just nu. Läraren tyckte det var synd, men förstod mig och min situation också.
Har kontaktat centrala studiestödsnämnden och ändrat från heltidsstudier till deltidsstudier och får nu ett litet lägre studiemedel (runt 6000 kr), men vi klarar oss då vi har sambons inkomst också.
På kvällen var jag på föräldramöte på barnens förskola på sonens avdelning.
fredag 26 september 2008
Vecka 15+2
Onsdagen den 26 september 2007
vecka 15+2
Sonen är sjuk och hemma med sin pappa, jag är djupt försjunken i studier.
Det är så skönt att dottern är pigg i alla fall. Trodde väl att hon skulle vara mer utsatt för den ena förkylningen efter den andra då hon är yngre och inte har lika bra uppbyggt immunförsvar som sonen.
Sonen var nästan konstant sjuk under sitt första förskole år. En vecka på förskola, en vecka sjuk, tre dagar förskola, sjuk tio dagar och så höll det på från september fram till januari för några år sedan.
Hoppas att sonen snart är på benen och att dottern fortsätter att vara såhär pigg och på bra humör, det är helt underbart.
Hon var dålig en helg med plötslig feber natten mot söndag och var sedan hemma en måndag mer av principskäl än av att hon var sjuk för hon var helt feberfri och pigg på måndagen nämligen.
vecka 15+2
Sonen är sjuk och hemma med sin pappa, jag är djupt försjunken i studier.
Det är så skönt att dottern är pigg i alla fall. Trodde väl att hon skulle vara mer utsatt för den ena förkylningen efter den andra då hon är yngre och inte har lika bra uppbyggt immunförsvar som sonen.
Sonen var nästan konstant sjuk under sitt första förskole år. En vecka på förskola, en vecka sjuk, tre dagar förskola, sjuk tio dagar och så höll det på från september fram till januari för några år sedan.
Hoppas att sonen snart är på benen och att dottern fortsätter att vara såhär pigg och på bra humör, det är helt underbart.
Hon var dålig en helg med plötslig feber natten mot söndag och var sedan hemma en måndag mer av principskäl än av att hon var sjuk för hon var helt feberfri och pigg på måndagen nämligen.
Vecka 15+1
Tisdagen den 25 september 2007
vecka 15+1
Sonen är något bättre efter helgen så vi chansar och låter han vara på förskolan idag. Blir han hängig så hoppas jag att dem hör av sig så får jag hämta hem honom tidigare.
Idag går jag in i fjärde kalendermånaden och inatt så kände jag fosterrörelser, det kan inte ha varit något annat.
Jag råkade nämligen, utan att tänka mig för, lägga mig på mage i sömnen. Jag vaknade till och kort därefter så kände jag små protesterande puffar där inne från.
Åkte ner och hämtade barnen på förskolan vid 15.30 och dem tycker att sonen har verkat lite väl hängig idag för att orka med så han borde nog hålla sig hemma imorgon. Så får det bli.
vecka 15+1
Sonen är något bättre efter helgen så vi chansar och låter han vara på förskolan idag. Blir han hängig så hoppas jag att dem hör av sig så får jag hämta hem honom tidigare.
Idag går jag in i fjärde kalendermånaden och inatt så kände jag fosterrörelser, det kan inte ha varit något annat.
Jag råkade nämligen, utan att tänka mig för, lägga mig på mage i sömnen. Jag vaknade till och kort därefter så kände jag små protesterande puffar där inne från.
Åkte ner och hämtade barnen på förskolan vid 15.30 och dem tycker att sonen har verkat lite väl hängig idag för att orka med så han borde nog hålla sig hemma imorgon. Så får det bli.
Vecka 15+0
Måndagen den 24 september 2007
vecka 15+0
Idag hade vi bara ett barn att lämna på förskolan då sonen är hos farmor och farfar och ska hämtas hem senare idag.
Våra barn har nu gått på förskola i lite mer 1 månad och idag var det dags för individuellt utvecklingssamtal för dotterns del tillsammans med XX som har haft ansvaret över dotterns inskolning. Personligen så har både sambon och jag svårt för henne och dottern verkar inte heller så förtjust i henne. Hon är lite udda och svår att förstå sig på.
Dottern har gjort stora positiva framsteg på förskolan fick vi veta och hon verkar anpassa sig bättre och bättre. Känns roligt som förälder att höra.
Sedan var det dags för läkarbesöket på Ultra Gyn i Stockholm. Har varit så nervös och nu precis innan så är jag så fruktansvärt nervös att inte bli förstådd. Jag väntar och väntar och så får jag reda på att läkaren är försenad och det underlättar inte direkt och gör mig inte mindre nervös.
Läkaren var en mycket förstående kompetent man som förklarade på ett mycket bra sätt. Han tog min oro på ett bra sätt.
Vi kom fram till att avvakta med ett fostervattensprov till efter rutin ultraljudet. Under rutin ultraljudet ska man gå igenom fostrets ordentligt och vid minsta lilla aning om att något inte är som det ska så kan vi gå vidare med ett fostervattensprov om vi önskar och en tid ska ordnas med kort varsel, troligen redan dagen efter.
Är nöjd med läkarsamtalet och det vi beslutade och det känns skönt att man blev förstådd och inte dumförklarad.
Åkte hemåt och blev körd till skolan och dagens engelska lektion. Idag skulle vi alla få tillbaks våra prov och få veta hur vi hade lyckats med det.
Tyvärr hade jag inte något bra provresultat. Jag hade totalt missuppfattat en stor uppgift, hade jag uppfattat den rätt så hade jag fixat provet för det var annars bra skrivet. Känns surt!
Är ledsen och så flyger en klasskamrat på mig och ska genast vara där och känna med mig. Jag tappade helt och hållet humöret och bad henne låta mig vara, reste mig upp och lämnade klassrummet i tårar.
Försöker nå sambon på hans mobil, men inser att han glömt sätta på den sedan läkarsamtalet så nu lär jag inte få tag på honom förrän han kommit hem senare idag.
Börjar gå mot bussen för att fara hem. Min mobil ringer plötsligt och det är sambon som nu sett att jag sökt honom och kan komma förbi och hämta upp mig. Han är bara hemma en kort stund för att byta kläder och hämta vår fyrbente vän som ska få följa med ut till landet.
Vi åker via XX där vi köper med oss lunch. Hämtar sonen och på vägen hem så hämtar vi dottern på förskolan.
Nu är jag i graviditetsvecka 15 och jag mår rätt så bra, men är fortfarande väldigt trött.
vecka 15+0
Idag hade vi bara ett barn att lämna på förskolan då sonen är hos farmor och farfar och ska hämtas hem senare idag.
Våra barn har nu gått på förskola i lite mer 1 månad och idag var det dags för individuellt utvecklingssamtal för dotterns del tillsammans med XX som har haft ansvaret över dotterns inskolning. Personligen så har både sambon och jag svårt för henne och dottern verkar inte heller så förtjust i henne. Hon är lite udda och svår att förstå sig på.
Dottern har gjort stora positiva framsteg på förskolan fick vi veta och hon verkar anpassa sig bättre och bättre. Känns roligt som förälder att höra.
Sedan var det dags för läkarbesöket på Ultra Gyn i Stockholm. Har varit så nervös och nu precis innan så är jag så fruktansvärt nervös att inte bli förstådd. Jag väntar och väntar och så får jag reda på att läkaren är försenad och det underlättar inte direkt och gör mig inte mindre nervös.
Läkaren var en mycket förstående kompetent man som förklarade på ett mycket bra sätt. Han tog min oro på ett bra sätt.
Vi kom fram till att avvakta med ett fostervattensprov till efter rutin ultraljudet. Under rutin ultraljudet ska man gå igenom fostrets ordentligt och vid minsta lilla aning om att något inte är som det ska så kan vi gå vidare med ett fostervattensprov om vi önskar och en tid ska ordnas med kort varsel, troligen redan dagen efter.
Är nöjd med läkarsamtalet och det vi beslutade och det känns skönt att man blev förstådd och inte dumförklarad.
Åkte hemåt och blev körd till skolan och dagens engelska lektion. Idag skulle vi alla få tillbaks våra prov och få veta hur vi hade lyckats med det.
Tyvärr hade jag inte något bra provresultat. Jag hade totalt missuppfattat en stor uppgift, hade jag uppfattat den rätt så hade jag fixat provet för det var annars bra skrivet. Känns surt!
Är ledsen och så flyger en klasskamrat på mig och ska genast vara där och känna med mig. Jag tappade helt och hållet humöret och bad henne låta mig vara, reste mig upp och lämnade klassrummet i tårar.
Försöker nå sambon på hans mobil, men inser att han glömt sätta på den sedan läkarsamtalet så nu lär jag inte få tag på honom förrän han kommit hem senare idag.
Börjar gå mot bussen för att fara hem. Min mobil ringer plötsligt och det är sambon som nu sett att jag sökt honom och kan komma förbi och hämta upp mig. Han är bara hemma en kort stund för att byta kläder och hämta vår fyrbente vän som ska få följa med ut till landet.
Vi åker via XX där vi köper med oss lunch. Hämtar sonen och på vägen hem så hämtar vi dottern på förskolan.
Nu är jag i graviditetsvecka 15 och jag mår rätt så bra, men är fortfarande väldigt trött.
tisdag 23 september 2008
Vecka 14+6
Söndagen den 23 september 2007
vecka 14+6
Vi åkte en sväng till Kungens Kurva idag för att se om vi kunde hitta några byxor till sonen och dottern. Inga byxor hittades med däremot blev det tre tröjor var till barnen och så en pyjamas till sonen. Att det ska vara så svårt att hitta helt vanliga byxor till barnen som inte kostar en förmögenhet och som inte har mängder med hemska tryck på benen och fickor. Verkar vara en omöjlighet att hitta.
Åkte hem trött och visste att en massa plugg väntade på mig där hemma, så gissa hur glad jag blev när jag kom på att det inte var någon inlämning i svenska A denna vecka. Det hade sådan positiv inverkan på mitt humör och genast återkom orken så jag satte mig och pluggade
matematik och sambon hjälpte mig senare med uppgiften i samhällskunskap A innan sängen väntade.
vecka 14+6
Vi åkte en sväng till Kungens Kurva idag för att se om vi kunde hitta några byxor till sonen och dottern. Inga byxor hittades med däremot blev det tre tröjor var till barnen och så en pyjamas till sonen. Att det ska vara så svårt att hitta helt vanliga byxor till barnen som inte kostar en förmögenhet och som inte har mängder med hemska tryck på benen och fickor. Verkar vara en omöjlighet att hitta.
Åkte hem trött och visste att en massa plugg väntade på mig där hemma, så gissa hur glad jag blev när jag kom på att det inte var någon inlämning i svenska A denna vecka. Det hade sådan positiv inverkan på mitt humör och genast återkom orken så jag satte mig och pluggade
matematik och sambon hjälpte mig senare med uppgiften i samhällskunskap A innan sängen väntade.
Vecka 14+5
Lördagen den 22 september 2007
vecka 14+5
Jag fick lite studie ro att plugga idag när sambon tog med sig dottern och åkte iväg och köpte blöjor och gröna Granny Smith äpplen som jag fått dille på.
Dem städade och gjorde fint och fixade middag medan jag pluggade vidare och sedan åt vi i vardagsrummet.
Det blev sent i säng idag med för dotterns del. Hon var vaken fram till 21 med oss innan hon somnade.
Hon fick smaka lite dillchips nu ikväll och det gillade hon.
vecka 14+5
Jag fick lite studie ro att plugga idag när sambon tog med sig dottern och åkte iväg och köpte blöjor och gröna Granny Smith äpplen som jag fått dille på.
Dem städade och gjorde fint och fixade middag medan jag pluggade vidare och sedan åt vi i vardagsrummet.
Det blev sent i säng idag med för dotterns del. Hon var vaken fram till 21 med oss innan hon somnade.
Hon fick smaka lite dillchips nu ikväll och det gillade hon.
söndag 21 september 2008
Magbild graviditetsvecka 15
Vecka 14+4
Fredagen den 21 september 2007
vecka 14+4
Sonen är sjuk idag så jag blir hemma med honom hela dagen. Som tur är så är dottern frisk och lämnas på förskolan som vanligt av sambon.
Är så trött och sonen som är sjuk är hur pigg och vaken som helst, som tur är så är han bra på att sysselsätta sig själv så han leker en stund medan jag halvdåsar i soffan framför nyhetsmorgon.
Känner att det luktar väldigt illa och frågar sonen om han gjort något i blöjan, men han svarar nej så jag nöjer mig med det svaret och somnar till en stund.
Vaknar en stund senare, då sitter sonen i soffan, säger att han har bajsat så det var bara att gå och byta på honom.
Inte var det lite heller och det luktade inte mumma direkt. Jag som har så svårt att byta dessa bajsblöjor, speciellt nu under graviditeten med graviditetsillamåendet.
Duschade av det värsta och klädde på honom.
Har varit till vårdcentralen idag med sonen och läkaren kollade båda öronen och det är visst rött i båda två, snabbsänkan var normal så läkaren var något fundersam på hur han skall göra, men eftersom vi går mot helg får vi ändå ett recept på penicillin om sonen skulle bli sämre eller få väldigt ont. Sedan vill han att sonen ska vara hemma från förskolan även på måndag då han dessutom har en bokad återbesöks tid till läkaren som då ska titta på hans öron igen.
Kylskåp och skafferi ekar tomma där hemma så sonen och jag åker och handlar en del på Willys som yoghurt, glass och blöjor.
Han är så trött och sover i bilen på väg till affären och hem från affären, men väl hemma vill han inte sova utan bara äta något och sedan åka till farmor och farfar helt plötsligt.
Blev väldigt förvånad och frågade om han verkligen ville det och orkade framför allt med tanke på hans tillstånd, men han ville. Visste inte vad jag skulle göra så jag ringde och frågade svärmor om det passade dem och han var så välkommen så. Ville höra vad sambon tyckte och han tyckte väl kanske att han skulle hålla sig hemma denna helg med tanke på att han faktiskt är sjuk, men han hörde samtidigt hur gärna sonen ville så han sa att det var okej.
Då var det bara att packa ihop en liten packning med kläder, blöjor, välling, medicin, leksaker och regnkläder och så nallen.
Hämtade dottern tidigare idag så vi inte skulle komma fram till farmor och farfar så sent då det tar cirka 45 minuter att köra enkel väg, så hon hämtades vid 14.30 redan.
I XX hämtade jag ut sonens penicillin utifall att det skulle bli akut i helgen och så köpte jag nässpray och hostmedicin till honom också och apoteket gav alla förkylda barn en bok som en liten krya på dig present.
Lämnade sonen och gav han en kram och bad dem att höra av sig om han blev sämre. Kändes ganska konstigt att lämna honom sjuk hos dem, men det är väl kanske jag som är nojig.
Dottern och jag åkte hemåt, hämtade upp sambon vid stationen och åkte och handlade middagsmat.
Åkte hem och lagade mat. Åt framför teven tillsammans med dottern som var vaken fram till 21 på kvällen.
Har pratat med min barnmorska XX idag och hon har ordnat en tid åt mig på UltraGyn redan nu på måndag den 24 september till en läkare till ett ställningstagande till ev. fortsatt fosterdiagnostik då jag inte tyckte att sannolikheten efter det kombinerande ultraljudet var så bra.
Jag är väldigt nervös inför måndagen då jag inte kan så mycket om saken och inte vet mina egna rättigheter och att bli skrattad åt. Sambon tycker inte vi ska oroa oss. Att risken är högre att det slutar med ett missfall än att vårat barn är skadat på något vis.
Jag vill bara veta om vårat barn är det eller inte, jag vill vara förberedd om det skulle vara så.
Hoppas få hjälp med att ta ställning om detta på måndag och hoppas att det är en sympatisk läkare vi får träffa då.
Tänk idag är det två år sedan jag testade positivt med mitt andra barn, min dotter.
vecka 14+4
Sonen är sjuk idag så jag blir hemma med honom hela dagen. Som tur är så är dottern frisk och lämnas på förskolan som vanligt av sambon.
Är så trött och sonen som är sjuk är hur pigg och vaken som helst, som tur är så är han bra på att sysselsätta sig själv så han leker en stund medan jag halvdåsar i soffan framför nyhetsmorgon.
Känner att det luktar väldigt illa och frågar sonen om han gjort något i blöjan, men han svarar nej så jag nöjer mig med det svaret och somnar till en stund.
Vaknar en stund senare, då sitter sonen i soffan, säger att han har bajsat så det var bara att gå och byta på honom.
Inte var det lite heller och det luktade inte mumma direkt. Jag som har så svårt att byta dessa bajsblöjor, speciellt nu under graviditeten med graviditetsillamåendet.
Duschade av det värsta och klädde på honom.
Har varit till vårdcentralen idag med sonen och läkaren kollade båda öronen och det är visst rött i båda två, snabbsänkan var normal så läkaren var något fundersam på hur han skall göra, men eftersom vi går mot helg får vi ändå ett recept på penicillin om sonen skulle bli sämre eller få väldigt ont. Sedan vill han att sonen ska vara hemma från förskolan även på måndag då han dessutom har en bokad återbesöks tid till läkaren som då ska titta på hans öron igen.
Kylskåp och skafferi ekar tomma där hemma så sonen och jag åker och handlar en del på Willys som yoghurt, glass och blöjor.
Han är så trött och sover i bilen på väg till affären och hem från affären, men väl hemma vill han inte sova utan bara äta något och sedan åka till farmor och farfar helt plötsligt.
Blev väldigt förvånad och frågade om han verkligen ville det och orkade framför allt med tanke på hans tillstånd, men han ville. Visste inte vad jag skulle göra så jag ringde och frågade svärmor om det passade dem och han var så välkommen så. Ville höra vad sambon tyckte och han tyckte väl kanske att han skulle hålla sig hemma denna helg med tanke på att han faktiskt är sjuk, men han hörde samtidigt hur gärna sonen ville så han sa att det var okej.
Då var det bara att packa ihop en liten packning med kläder, blöjor, välling, medicin, leksaker och regnkläder och så nallen.
Hämtade dottern tidigare idag så vi inte skulle komma fram till farmor och farfar så sent då det tar cirka 45 minuter att köra enkel väg, så hon hämtades vid 14.30 redan.
I XX hämtade jag ut sonens penicillin utifall att det skulle bli akut i helgen och så köpte jag nässpray och hostmedicin till honom också och apoteket gav alla förkylda barn en bok som en liten krya på dig present.
Lämnade sonen och gav han en kram och bad dem att höra av sig om han blev sämre. Kändes ganska konstigt att lämna honom sjuk hos dem, men det är väl kanske jag som är nojig.
Dottern och jag åkte hemåt, hämtade upp sambon vid stationen och åkte och handlade middagsmat.
Åkte hem och lagade mat. Åt framför teven tillsammans med dottern som var vaken fram till 21 på kvällen.
Har pratat med min barnmorska XX idag och hon har ordnat en tid åt mig på UltraGyn redan nu på måndag den 24 september till en läkare till ett ställningstagande till ev. fortsatt fosterdiagnostik då jag inte tyckte att sannolikheten efter det kombinerande ultraljudet var så bra.
Jag är väldigt nervös inför måndagen då jag inte kan så mycket om saken och inte vet mina egna rättigheter och att bli skrattad åt. Sambon tycker inte vi ska oroa oss. Att risken är högre att det slutar med ett missfall än att vårat barn är skadat på något vis.
Jag vill bara veta om vårat barn är det eller inte, jag vill vara förberedd om det skulle vara så.
Hoppas få hjälp med att ta ställning om detta på måndag och hoppas att det är en sympatisk läkare vi får träffa då.
Tänk idag är det två år sedan jag testade positivt med mitt andra barn, min dotter.
lördag 20 september 2008
Vecka 14+3
Torsdagen den 20 september 2007
vecka 14+3
Lika bra att hänga med nu från början om man ska ha någon rimlig chans att fixa nästa engelska prov om en dryg månad så jag var i skolan idag.
I eftermiddag är det dags för ytterligare ett prov, denna gång i svenska A. Har knappt haft tid att läsa på inför det provet så jag får helt enkelt hoppas på det bästa att jag kan det mesta utav sig självt.
Idag så ska sambon hämta barnen på förskolan, men det blir först vid 16.30 istället för vid 15.30. Hoppas barnen fixar den där extra timmen, lite små orolig att det ska bli en alldeles för lång dag för dem, speciellt för dottern som bara är 1 år gammal.
Läraren vi har i svenska A är en riktig sur kärring så jag är bra glad att jag läser denna kurs via distans och inte behöver ha så mycket med henne att göra.
Jag ställde en vänlig fråga under provets gång och fick ett så otrevligt svar att jag nästan var på väg att börja gråta alternativt lämna klassrummet, men jag fick mig själv på bättre tankar att det var sur kärringen inte värd så jag satt kvar och försökte undvika att ens ha ögonkontakt med henne.
Provet var klart svårare än gårdagens engelska prov, men jag gjorde mitt bästa och hoppas att jag fixar det så jag inte behöver träffa sur kärringen mer än nödvändigt.
Kommer hem lagom till middagen och sonen är dålig och vill ingen middag ha utan somnar mitt i maten. Han blir med största sannolikhet hemma imorgon tillsammans med mig.
vecka 14+3
Lika bra att hänga med nu från början om man ska ha någon rimlig chans att fixa nästa engelska prov om en dryg månad så jag var i skolan idag.
I eftermiddag är det dags för ytterligare ett prov, denna gång i svenska A. Har knappt haft tid att läsa på inför det provet så jag får helt enkelt hoppas på det bästa att jag kan det mesta utav sig självt.
Idag så ska sambon hämta barnen på förskolan, men det blir först vid 16.30 istället för vid 15.30. Hoppas barnen fixar den där extra timmen, lite små orolig att det ska bli en alldeles för lång dag för dem, speciellt för dottern som bara är 1 år gammal.
Läraren vi har i svenska A är en riktig sur kärring så jag är bra glad att jag läser denna kurs via distans och inte behöver ha så mycket med henne att göra.
Jag ställde en vänlig fråga under provets gång och fick ett så otrevligt svar att jag nästan var på väg att börja gråta alternativt lämna klassrummet, men jag fick mig själv på bättre tankar att det var sur kärringen inte värd så jag satt kvar och försökte undvika att ens ha ögonkontakt med henne.
Provet var klart svårare än gårdagens engelska prov, men jag gjorde mitt bästa och hoppas att jag fixar det så jag inte behöver träffa sur kärringen mer än nödvändigt.
Kommer hem lagom till middagen och sonen är dålig och vill ingen middag ha utan somnar mitt i maten. Han blir med största sannolikhet hemma imorgon tillsammans med mig.
Vecka 14+2
Onsdagen den 19 september 2007
vecka 14+2
Hade engelska prov idag och det var väl inte det lättaste prov jag skrivit, men inte så svårt heller. Fick tänka till en del, men jag tror att jag fixade det och jag hoppas verkligen att jag gör det. Har hört en del rykten säga att första provet inte är speciellt svårt och dem allra flesta klarar det galant och blir godkända. Det andra provet däremot är svårare.
Kom hem och tyckte jag hade presterat så bra att jag var värd vila resten av dagen tills mina små skulle hämtas hem från förskolan.
vecka 14+2
Hade engelska prov idag och det var väl inte det lättaste prov jag skrivit, men inte så svårt heller. Fick tänka till en del, men jag tror att jag fixade det och jag hoppas verkligen att jag gör det. Har hört en del rykten säga att första provet inte är speciellt svårt och dem allra flesta klarar det galant och blir godkända. Det andra provet däremot är svårare.
Kom hem och tyckte jag hade presterat så bra att jag var värd vila resten av dagen tills mina små skulle hämtas hem från förskolan.
torsdag 18 september 2008
Vecka 14+1
Tisdagen den 18 september 2007
vecka 14+1
Har engelska prov imorgon så jag har försökt mig på att repetera och repetera en massa engelska idag inför det. Det är svårt för min motivation är på noll och det jag tänker är att det som jag kan det sitter klockrent och resten kan bara inte fastna hur mycket jag än repeterar och försöker banka in i skallen.
Får hoppas på det bästa imorgon. Har hört rykten om att provet ska vara ganska lätt.
Hämtade mina små på förskolan vid 15.30
vecka 14+1
Har engelska prov imorgon så jag har försökt mig på att repetera och repetera en massa engelska idag inför det. Det är svårt för min motivation är på noll och det jag tänker är att det som jag kan det sitter klockrent och resten kan bara inte fastna hur mycket jag än repeterar och försöker banka in i skallen.
Får hoppas på det bästa imorgon. Har hört rykten om att provet ska vara ganska lätt.
Hämtade mina små på förskolan vid 15.30
Vecka 14+0
Måndagen den 17 september 2007
vecka 14+0
Tänk att man redan har kommit in i femtonde graviditetsveckan. Det var inte så länge sedan som man verkligen undrade om man var gravid och fick det bekräftat med ett positivt graviditetstest och nu är jag snart halvvägs in i graviditeten.
Rent gravidmässigt så mår jag så illa och är så trött, tömd på energi helt och hållet.
Jag vet om att jag har lågt blodvärde, långt under det rekommenderade värdet så det kanske inte är så konstigt att jag är trött i och för sig. Jag slutade tvärt med Blutsaft som jag tog för att få upp mitt blodvärde, men då jag åter skulle börja med min medicin mot hypothyreos och inte kan kombinera järnpreparat med medicinen så är jag så illa tvungen att ta dem vid två olika tidpunkter under dagen och det glöms ständigt och jämt bort att ta den där slurken Måste skärpa mig och komma ihåg så att jag får upp värdet och förhoppningsvis må bättre än såhär.
Sedan har jag efterdyningar av den förkylning jag drog på mig för någon vecka sedan. Får upp en massa äckligt från halsen och har fortfarande en väldig snuva.
Trots att jag inte känner mig på topp så var jag ändå på engelska i skolan idag och så hämtade jag barnen på förskolan vid 15.30
vecka 14+0
Tänk att man redan har kommit in i femtonde graviditetsveckan. Det var inte så länge sedan som man verkligen undrade om man var gravid och fick det bekräftat med ett positivt graviditetstest och nu är jag snart halvvägs in i graviditeten.
Rent gravidmässigt så mår jag så illa och är så trött, tömd på energi helt och hållet.
Jag vet om att jag har lågt blodvärde, långt under det rekommenderade värdet så det kanske inte är så konstigt att jag är trött i och för sig. Jag slutade tvärt med Blutsaft som jag tog för att få upp mitt blodvärde, men då jag åter skulle börja med min medicin mot hypothyreos och inte kan kombinera järnpreparat med medicinen så är jag så illa tvungen att ta dem vid två olika tidpunkter under dagen och det glöms ständigt och jämt bort att ta den där slurken Måste skärpa mig och komma ihåg så att jag får upp värdet och förhoppningsvis må bättre än såhär.
Sedan har jag efterdyningar av den förkylning jag drog på mig för någon vecka sedan. Får upp en massa äckligt från halsen och har fortfarande en väldig snuva.
Trots att jag inte känner mig på topp så var jag ändå på engelska i skolan idag och så hämtade jag barnen på förskolan vid 15.30
Vecka 13+6
Söndagen den 16 september 2007
vecka 13+6
Idag pluggade jag svenska A i stort sett hela dagen och skickade in uppgiften.
Jag har fått reda på att min uppgift i matematik A är godkänd och det känns verkligen så skönt att jag kan släppa det.
Jag mår inget vidare och känner mig så fruktansvärt illamående igen och jag tycker det mesta luktar så illa som mina egna händer som för det mesta är nytvättade men ändå stinker som bara den. Eftersom dem för det mesta är så kalla så brukar jag hålla dem mellan mina ben eller lägga dem under mina egna lår. Luktar man skunk när man är gravid? Får man en annan kroppslukt då som blir som en odör när man är gravid? Är det bara jag som känner stanken eller plågar jag min omgivning också?
Frågar sambon om han känner någon obehaglig lukt, men han säger att inte känner något, men å andra sidan så har han taskigt luktsinne sedan många år tillbaks så helt säker kan jag inte vara.
Har fått svårt att äta igen också då inget passar mig, det mesta får mig att må illa.
Längtar efter att återfå energin, att få känna den lilla röra sig och sparka så jag får en bekräftelse att det verkligen finns ett liv och att få en rund söt liten mage så att andra verkligen kan se att jag är gravid och inte bara småfet.
Idag har min dotter tagit sju steg helt på egen hand. Jag är så stolt över min dotter, mitt lilla hjärta. Hon lös av stolthet när hon med stor koncentration reste på sig och stapplade fram tvärs över vardagsrumsgolvet.
Nu är det nog inte långt kvar innan hon kan gå helt och hållet på egna ben, förhoppningsvis innan septembers månads slut.
vecka 13+6
Idag pluggade jag svenska A i stort sett hela dagen och skickade in uppgiften.
Jag har fått reda på att min uppgift i matematik A är godkänd och det känns verkligen så skönt att jag kan släppa det.
Jag mår inget vidare och känner mig så fruktansvärt illamående igen och jag tycker det mesta luktar så illa som mina egna händer som för det mesta är nytvättade men ändå stinker som bara den. Eftersom dem för det mesta är så kalla så brukar jag hålla dem mellan mina ben eller lägga dem under mina egna lår. Luktar man skunk när man är gravid? Får man en annan kroppslukt då som blir som en odör när man är gravid? Är det bara jag som känner stanken eller plågar jag min omgivning också?
Frågar sambon om han känner någon obehaglig lukt, men han säger att inte känner något, men å andra sidan så har han taskigt luktsinne sedan många år tillbaks så helt säker kan jag inte vara.
Har fått svårt att äta igen också då inget passar mig, det mesta får mig att må illa.
Längtar efter att återfå energin, att få känna den lilla röra sig och sparka så jag får en bekräftelse att det verkligen finns ett liv och att få en rund söt liten mage så att andra verkligen kan se att jag är gravid och inte bara småfet.
Idag har min dotter tagit sju steg helt på egen hand. Jag är så stolt över min dotter, mitt lilla hjärta. Hon lös av stolthet när hon med stor koncentration reste på sig och stapplade fram tvärs över vardagsrumsgolvet.
Nu är det nog inte långt kvar innan hon kan gå helt och hållet på egna ben, förhoppningsvis innan septembers månads slut.
måndag 15 september 2008
Vecka 13+5
Lördagen den 15 september 2007
vecka 13+5
Vår lilla dotter blir 16 månader idag, tänk vad fort tiden gått och snart är hon redan 1,5 år.
Lördagen har tillbringats i tvättstugan och sedan så har jag fått en del plugg gjort vilket är så skönt för då behöver jag inte sitta med det hela helgen utan kan umgås en del med familjen istället.
Nu är inlämningsuppgiften i matematik klar och inlämnad, så nu kan jag släppa det för ett tag i alla fall.
Ute är det rena rama höstvädret, det blåser och är verkligen iskallt, inte alls skönt.
Det blev en enkel middag idag, bakad potatis med hemmagjord Skagen röra och jag blev så mätt efter bara en potatis.
Fick barnen i säng och sambon och jag kollade in senaste Beck filmen som var väldigt tung och sorglig. Efter det så var jag så trött så det blev sängen direkt för min del.
vecka 13+5
Vår lilla dotter blir 16 månader idag, tänk vad fort tiden gått och snart är hon redan 1,5 år.
Lördagen har tillbringats i tvättstugan och sedan så har jag fått en del plugg gjort vilket är så skönt för då behöver jag inte sitta med det hela helgen utan kan umgås en del med familjen istället.
Nu är inlämningsuppgiften i matematik klar och inlämnad, så nu kan jag släppa det för ett tag i alla fall.
Ute är det rena rama höstvädret, det blåser och är verkligen iskallt, inte alls skönt.
Det blev en enkel middag idag, bakad potatis med hemmagjord Skagen röra och jag blev så mätt efter bara en potatis.
Fick barnen i säng och sambon och jag kollade in senaste Beck filmen som var väldigt tung och sorglig. Efter det så var jag så trött så det blev sängen direkt för min del.
Vecka 13+4
Fredagen den 14 september 2007
vecka 13+4
Hade en plugg dag hemma idag. Tänkte jag skulle ta itu med hemuppgiften i samhällskunskap A, men det gick inte alls så i helgen så ska sambon hjälpa mig med den.
Pluggade matematik istället, vilket gick strålande.
Hämtade barnen på eftermiddagen på förskolan och så åkte vi direkt till Coop Forum och handlade inför helgen och sonen fick sig också en ny blå täckjacka.
På vägen hem så hämtade vi upp barnens pappa nere vid pendeltågstationen.
Fixade till middag och åt. Fick barnen i säng skaplig tid och sedan slog jag mig ner i soffan med den bärbara datorn i knäet fram till klockan 23 på kvällen, sedan gick mina ögon i kors.
vecka 13+4
Hade en plugg dag hemma idag. Tänkte jag skulle ta itu med hemuppgiften i samhällskunskap A, men det gick inte alls så i helgen så ska sambon hjälpa mig med den.
Pluggade matematik istället, vilket gick strålande.
Hämtade barnen på eftermiddagen på förskolan och så åkte vi direkt till Coop Forum och handlade inför helgen och sonen fick sig också en ny blå täckjacka.
På vägen hem så hämtade vi upp barnens pappa nere vid pendeltågstationen.
Fixade till middag och åt. Fick barnen i säng skaplig tid och sedan slog jag mig ner i soffan med den bärbara datorn i knäet fram till klockan 23 på kvällen, sedan gick mina ögon i kors.
Vecka 13+3
Torsdagen den 13 september 2007
vecka 13+3
Idag var jag så trött så jag bestämde mig för att stå över dagens engelska lektion och vila istället för att orka med eftermiddagen och hämta hem barnen från förskolan.
Har fått en del pluggat också och ligger nu ikapp i matematik igen och det känns så skönt.
Nu har jag blivit av med mitt konto på ett forum för vilken gång är det i ordningen? Tredje? Så nu ger jag upp och struntar i att skaffa ett nytt konto för jag blir ju bara avstängd efter några få veckor.
Sedan är det en medlem som skrivit på forumet att hon fått hotfulla E-mail till sin privata mail box och dem flesta tar för givet att det är jag som skickat dem trots att jag inte ens har hennes privata E-mail adress och inte ens vill ha den och hon nekar ju inte direkt heller att det inte skulle vara jag. Hon vill ju att det ska framstå som att det är jag och vem vet om hon ens får hotfulla E-mail, hon kan lika mycket hitta på för att få sympati känslor från andra.
Nu håller jag till på ett annat forum. Jag höll till på det forumet när jag väntade sonen och fram tills han var cirka 4 månader och sedan skrev jag mer och mer sällan och sedan rann det ut i sanden. Det forumet finns fortfarande kvar, men det skrivs inte speciellt ofta i det forumet.
Nu håller jag till på ett forum med andra som väntar barn samma månad som jag själv.
Idag när jag kom hem från förskolan med båda barnen så hade båda barnen bajsat, Vet inte hur jag fixade det, men var så illa tvungen graviditetsillamåendet till trots. Det var bara att klä av dem kläder och blöja och duscha bort det värsta och sedan ta det sista med blöta tvättlappar på skötbordet och på med ny blöja och kläder.
vecka 13+3
Idag var jag så trött så jag bestämde mig för att stå över dagens engelska lektion och vila istället för att orka med eftermiddagen och hämta hem barnen från förskolan.
Har fått en del pluggat också och ligger nu ikapp i matematik igen och det känns så skönt.
Nu har jag blivit av med mitt konto på ett forum för vilken gång är det i ordningen? Tredje? Så nu ger jag upp och struntar i att skaffa ett nytt konto för jag blir ju bara avstängd efter några få veckor.
Sedan är det en medlem som skrivit på forumet att hon fått hotfulla E-mail till sin privata mail box och dem flesta tar för givet att det är jag som skickat dem trots att jag inte ens har hennes privata E-mail adress och inte ens vill ha den och hon nekar ju inte direkt heller att det inte skulle vara jag. Hon vill ju att det ska framstå som att det är jag och vem vet om hon ens får hotfulla E-mail, hon kan lika mycket hitta på för att få sympati känslor från andra.
Nu håller jag till på ett annat forum. Jag höll till på det forumet när jag väntade sonen och fram tills han var cirka 4 månader och sedan skrev jag mer och mer sällan och sedan rann det ut i sanden. Det forumet finns fortfarande kvar, men det skrivs inte speciellt ofta i det forumet.
Nu håller jag till på ett forum med andra som väntar barn samma månad som jag själv.
Idag när jag kom hem från förskolan med båda barnen så hade båda barnen bajsat, Vet inte hur jag fixade det, men var så illa tvungen graviditetsillamåendet till trots. Det var bara att klä av dem kläder och blöja och duscha bort det värsta och sedan ta det sista med blöta tvättlappar på skötbordet och på med ny blöja och kläder.
fredag 12 september 2008
Vecka 13+2
Onsdagen den 12 september 2007
vecka 13+2
Trots att jag sovit gott hela natten så är jag fortfarande lika trött. Jag vill bara sova hela tiden.
Satt bredvid en annan kurskamrat idag på dagens engelska lektion och hon luktade verkligen apa ur munnen och satt dessutom och sneglade oavbrutet på vad jag skrev. Helt plötsligt så förstår jag varför hon har gått samma kurs i 1,5 år, hon verkar ha stora koncentrations svårigheter, men det kanske inte är så konstigt när hon sitter och skriver svenska noveller på lektionstid då vi har engelska.
Jag är inte världsbäst på engelska heller, men att sitta och skriva svenska noveller på lektionstid är ju totalt korkat, att hon inte inser det själv och att inte läraren ser det är för mig väldigt konstigt då hon har haft samma elev i 1,5 år.
vecka 13+2
Trots att jag sovit gott hela natten så är jag fortfarande lika trött. Jag vill bara sova hela tiden.
Satt bredvid en annan kurskamrat idag på dagens engelska lektion och hon luktade verkligen apa ur munnen och satt dessutom och sneglade oavbrutet på vad jag skrev. Helt plötsligt så förstår jag varför hon har gått samma kurs i 1,5 år, hon verkar ha stora koncentrations svårigheter, men det kanske inte är så konstigt när hon sitter och skriver svenska noveller på lektionstid då vi har engelska.
Jag är inte världsbäst på engelska heller, men att sitta och skriva svenska noveller på lektionstid är ju totalt korkat, att hon inte inser det själv och att inte läraren ser det är för mig väldigt konstigt då hon har haft samma elev i 1,5 år.
Vecka 13+1
Tisdagen den 11 september 2007
vecka 13+1
Idag är det självstudier hemma och det brukar gå rätt så bra att sitta hemma och plugga på egen hand. Rätt så skönt att slippa fara iväg till skolan, utan bara sitta vid köksbordet i sitt eget hem. Det går dock inget vidare idag då jag är så fruktansvärt trött. Det skulle vara en sak om man kunde sova bort denna trötthet, men det verkar inte som det går.
Vet inte hur jag ska orka med dagen och till råga på allt så ska jag iväg ikväll till psoriasis mottagningen. Jag som bara har lust att lägga mig för natten efter middagen.
Hämtade barnen på förskolan trots att jag var så fruktansvärt trött. Fixade till en snabb middag åt barnen innan vi skulle iväg igen. Det fick bli blodpudding då jag inte orkade fixa något annat. Tur att dem gillar det.
Sambon körde ner mig till XXgatan, var inte riktigt säker på var det låg, men chansade och det var till min stora lycka rätt. Typiskt nog så hade jag inga kontanter på mig och dem tog inte kort, så det var bara att ta sig ner till gågatan och leta rätt på en bankomat, ta ut kontanter och så ta sig tillbaks till mottagningen igen. Jag grät av trötthet när jag tog mig ner för backen för att komma till gågatan, vek av runt hörnet, väntade på min tur, knappade in koden, tog sedlarna och tog mig tillbaks till mottagningen.
Fick en massa E-recept på en hel hög med krämer och salvor som jag ska smörja in min stackars högerfot med och många av dessa har jag redan hemma som inte har hjälpt mig ett dyft.
Fick högerfoten och högertummen behandlad och omplåstrad innan jag blev upphämtad av min familj på XXgatan igen.
Åkte hem och åt en snabb middag innan jag störtade i säng.
vecka 13+1
Idag är det självstudier hemma och det brukar gå rätt så bra att sitta hemma och plugga på egen hand. Rätt så skönt att slippa fara iväg till skolan, utan bara sitta vid köksbordet i sitt eget hem. Det går dock inget vidare idag då jag är så fruktansvärt trött. Det skulle vara en sak om man kunde sova bort denna trötthet, men det verkar inte som det går.
Vet inte hur jag ska orka med dagen och till råga på allt så ska jag iväg ikväll till psoriasis mottagningen. Jag som bara har lust att lägga mig för natten efter middagen.
Hämtade barnen på förskolan trots att jag var så fruktansvärt trött. Fixade till en snabb middag åt barnen innan vi skulle iväg igen. Det fick bli blodpudding då jag inte orkade fixa något annat. Tur att dem gillar det.
Sambon körde ner mig till XXgatan, var inte riktigt säker på var det låg, men chansade och det var till min stora lycka rätt. Typiskt nog så hade jag inga kontanter på mig och dem tog inte kort, så det var bara att ta sig ner till gågatan och leta rätt på en bankomat, ta ut kontanter och så ta sig tillbaks till mottagningen igen. Jag grät av trötthet när jag tog mig ner för backen för att komma till gågatan, vek av runt hörnet, väntade på min tur, knappade in koden, tog sedlarna och tog mig tillbaks till mottagningen.
Fick en massa E-recept på en hel hög med krämer och salvor som jag ska smörja in min stackars högerfot med och många av dessa har jag redan hemma som inte har hjälpt mig ett dyft.
Fick högerfoten och högertummen behandlad och omplåstrad innan jag blev upphämtad av min familj på XXgatan igen.
Åkte hem och åt en snabb middag innan jag störtade i säng.
onsdag 10 september 2008
Vecka 13+0
Måndagen den 10 september 2007
vecka 13+0
Dottern min är hemma idag då hon fortfarande har oförklarlig feber. Den är lägre idag och hon är pigg och glad, äter och sover bra, så var det är vet vi inte riktigt, mer än att det är feber. Får se om hon är feberfri imorgon.
Sonen som var så hängig förra veckan är på benen än så länge och var på förskolan idag.
Min läkare från mödravården hörde av sig idag. Han hade fått mina svar på tyreoida proverna och värdet på TSH hade ökat så nu är det dags att knapra Levaxin igen, precis som under föregående graviditeter. Har kvar Levaxin sedan den senaste graviditeten som kommer väl till pass nu.
Jag har kommit in i en riktig kronisk trötthetssvacka nu och vet inte riktigt hur jag ska få ihop kombinationen skola – hämta barn –graviditet och njuta av det när det ända jag längtar efter är sömn, sömn, sömn, sömn och åter sömn.
Det känns inte alls som jag hittar någon glädje i livet, av graviditeten och av min vardag för tillfället. Allt känns bara svårt, jobbigt, betungande och mitt humör påverkas så negativt och även jag som mamma. Jag blir ingen bra mamma till mina barn när jag känner mig så uttömd på energi.
Jag får så dåligt samvete då jag hade lovat mig själv att denna graviditet skulle bli den där sväva-på-rosa-moln upplevelsen då jag ska må som en prinsessa och bara ha det så bra, och så känner jag såhär.
Det är troligtvis sista gången jag får vara med om detta, om att skapa ett nytt liv så varför tar jag inte tillvara på denna tid? Nu vill jag bara att tiden ska gå, jag vill att det ska bli mars, att jag får föda, att jag har bebisen här och återfår min kropp, min ork, mitt humör, min energi. Det känns så långt till mars, hela hösten, vintern och sedan…någonstans långt bort kommer mars.
Nu har jag gått in i en lugn period av graviditeten då den största risken för missfall sjunkit drastiskt, men ändå så känns det bara jobbigt. Kanske för att man har ett krav på sig att man nu ska må så bra när man gått in i den säkra perioden då så många andra i samma grupp som mig tyvärr mist sina små under olika omständigheter.
Vi har berättat för barnen nu att vi väntar ett litet småsyskon till våren. Om dem förstår vet jag inte riktigt. Tror sonen kanske förstår, han har ju dessutom varit med en gång förr då mamma väntat bebis, fast då var han bara 1 år och ganska liten.
Dottern är nyss fyllda 1 år och förstår nog inte så mycket vad det handlar om mer än att det är något skoj med mamma mage som växer.
vecka 13+0
Dottern min är hemma idag då hon fortfarande har oförklarlig feber. Den är lägre idag och hon är pigg och glad, äter och sover bra, så var det är vet vi inte riktigt, mer än att det är feber. Får se om hon är feberfri imorgon.
Sonen som var så hängig förra veckan är på benen än så länge och var på förskolan idag.
Min läkare från mödravården hörde av sig idag. Han hade fått mina svar på tyreoida proverna och värdet på TSH hade ökat så nu är det dags att knapra Levaxin igen, precis som under föregående graviditeter. Har kvar Levaxin sedan den senaste graviditeten som kommer väl till pass nu.
Jag har kommit in i en riktig kronisk trötthetssvacka nu och vet inte riktigt hur jag ska få ihop kombinationen skola – hämta barn –graviditet och njuta av det när det ända jag längtar efter är sömn, sömn, sömn, sömn och åter sömn.
Det känns inte alls som jag hittar någon glädje i livet, av graviditeten och av min vardag för tillfället. Allt känns bara svårt, jobbigt, betungande och mitt humör påverkas så negativt och även jag som mamma. Jag blir ingen bra mamma till mina barn när jag känner mig så uttömd på energi.
Jag får så dåligt samvete då jag hade lovat mig själv att denna graviditet skulle bli den där sväva-på-rosa-moln upplevelsen då jag ska må som en prinsessa och bara ha det så bra, och så känner jag såhär.
Det är troligtvis sista gången jag får vara med om detta, om att skapa ett nytt liv så varför tar jag inte tillvara på denna tid? Nu vill jag bara att tiden ska gå, jag vill att det ska bli mars, att jag får föda, att jag har bebisen här och återfår min kropp, min ork, mitt humör, min energi. Det känns så långt till mars, hela hösten, vintern och sedan…någonstans långt bort kommer mars.
Nu har jag gått in i en lugn period av graviditeten då den största risken för missfall sjunkit drastiskt, men ändå så känns det bara jobbigt. Kanske för att man har ett krav på sig att man nu ska må så bra när man gått in i den säkra perioden då så många andra i samma grupp som mig tyvärr mist sina små under olika omständigheter.
Vi har berättat för barnen nu att vi väntar ett litet småsyskon till våren. Om dem förstår vet jag inte riktigt. Tror sonen kanske förstår, han har ju dessutom varit med en gång förr då mamma väntat bebis, fast då var han bara 1 år och ganska liten.
Dottern är nyss fyllda 1 år och förstår nog inte så mycket vad det handlar om mer än att det är något skoj med mamma mage som växer.
tisdag 9 september 2008
Vecka 12+6
Söndagen den 9 september 2007
vecka 12+6
Blev väckt tidigt med tråkiga nyheter, dottern har hög feber. Nu ligger den på 39 grader, men varit uppe i 40,4 grader under natten. Stackars, lilla älsklingen min. Varför har inte sambon väckt mig och talat om detta? Han tyckte jag behövde sova, omtänksam som han är.
I övrigt så verkar dottern hur pigg som helst, men det blir definitivt ingen förskola för hennes del imorgon inte.
Vi åkte iväg till Weda och köpte en födelsedagspresent då sonen ska på sitt första barnkalas idag hemma hos XX som fyller 5 år.
Klädde sonen i skjorta och jeans, fixade till en tuff frisyr med hjälp av lite vax i håret och sedan körde vi honom hem till XX. Följde med honom in och trodde väl att han skulle ty sig till mig när dörren öppnades, men han kände sig som hemma. Föräldrarna fick mitt mobilnummer utifall att.
Passade på att handla på vägen hem och så satte jag igång och pluggade svenska A och glömde helt bort tiden och att sonen skulle hämtas. Slängde mig i bilen för att hämta honom.
Det gick ingen nöd på honom inte. Han var så glad och det hade gått jättebra.
Det hade varit fiskdamm så han hade med sig en godispåse hem.
För 3 år sedan var jag beräknad att föda när jag väntade mitt första barn, vår son XX!!
vecka 12+6
Blev väckt tidigt med tråkiga nyheter, dottern har hög feber. Nu ligger den på 39 grader, men varit uppe i 40,4 grader under natten. Stackars, lilla älsklingen min. Varför har inte sambon väckt mig och talat om detta? Han tyckte jag behövde sova, omtänksam som han är.
I övrigt så verkar dottern hur pigg som helst, men det blir definitivt ingen förskola för hennes del imorgon inte.
Vi åkte iväg till Weda och köpte en födelsedagspresent då sonen ska på sitt första barnkalas idag hemma hos XX som fyller 5 år.
Klädde sonen i skjorta och jeans, fixade till en tuff frisyr med hjälp av lite vax i håret och sedan körde vi honom hem till XX. Följde med honom in och trodde väl att han skulle ty sig till mig när dörren öppnades, men han kände sig som hemma. Föräldrarna fick mitt mobilnummer utifall att.
Passade på att handla på vägen hem och så satte jag igång och pluggade svenska A och glömde helt bort tiden och att sonen skulle hämtas. Slängde mig i bilen för att hämta honom.
Det gick ingen nöd på honom inte. Han var så glad och det hade gått jättebra.
Det hade varit fiskdamm så han hade med sig en godispåse hem.
För 3 år sedan var jag beräknad att föda när jag väntade mitt första barn, vår son XX!!
Vecka 12+5
Lördagen den 8 september 2007
vecka 12+5
Sonen var iväg till frisören idag med pappa och klippte sig. Det behövdes verkligen. Han blev så fin.
Dottern och jag stannade kvar hemma. Hon somnade och sov sin eftermiddags vila under tiden dem var borta.
Städade och plockade undan och sedan kom barnvakten, barnens farmor och farfar, då sambon och jag skulle ut på tu man hand bara han och jag.
Sonen fick en försenad födelsedagspresent av sin farmors mamma och pappa, XX och XY. Han fick 500 kronor som vi kommer sätta in på hans sparkonto.
Måste komma ihåg att ringa och tacka så mycket för presenten å sonens vägnar.
Vi hade en liten namnsdagspresent till barnens farmor som har namnsdag imorgon. Vi hade gjort en litet fotoremsa med en liten bild av sonen som kort nummer 1 och ett kort på dottern som nummer 2 och så en ultraljudsbild på ett foster som bild nummer 3. Trodde det var ett så övertydligt sätt att berätta det på att vi väntade barn igen för dem, men hon förstod inte det minsta. Hon pekade på kortet längst till höger och frågade sonen vad det var. Trodde då att hon ville att hennes äldsta barnbarn skulle berätta det för henne att mamma hade en bebis i magen. Ett tag trodde jag att hon spelade dum, men förstod rätt snart att hon verkligen inte förstod vad den sista bilden var på. Hon kunde inte ens gissa sig till eller be sin man om hjälp som nog mycket väl såg vad det var. Allt kändes bara dumt och till slut var jag tvungen att göra det som jag helst hade velat slippa då jag tycker det är så tungt eftersom jag vet deras reaktion. Egentligen så är det oväsentlig i sammanhanget, det är vårat barn och vårat beslut. Jag tycker väl att sambon hade kunnat ta över och berättat den för oss glädjande nyheten för sina föräldrar, men tydligen inte för det verkade han inte kapabel till då.
Hans föräldrar reagerade på ett väldigt dåligt sätt som gjorde mig ledsen. Hans mamma ställde ingen fråga som tydde på att hon i alla fall verkade glad och engagerad och hans pappa gick därifrån och satte sig och ritade en cykel av alla saker på denna jord tillsammans med vår son.
Känner mig så dum och inte begriper sambon något om sårande känslor när jag tar upp det hela med han senare.
Jag tycker det är jobbigt att berätta att vi väntar barn igen eftersom jag kan förstå att andra kan tycka att det är alltför tätt mellan barnen. Egentligen borde jag inte bry mig om vad andra tycker, men man gör det ändå och tar ändå åt sig av folks sårande kommentarer och reaktioner. Det känns inte vidare roligt att få så mycket negativa reaktioner av andra, det ska vara roligt att berätta, inte känns betungande som det gör nu.
Sambon och jag var ute, firade vår 6-åriga dag i efterskott genom att gå ut och äta en bit mat på Jimmy´s steakhouse. Var sedan och såg på Underbar och älskad (och på jobbet går det också bra) med Martina Haag.
Det var trevligt att komma ut på egen hand, bara vi två.
vecka 12+5
Sonen var iväg till frisören idag med pappa och klippte sig. Det behövdes verkligen. Han blev så fin.
Dottern och jag stannade kvar hemma. Hon somnade och sov sin eftermiddags vila under tiden dem var borta.
Städade och plockade undan och sedan kom barnvakten, barnens farmor och farfar, då sambon och jag skulle ut på tu man hand bara han och jag.
Sonen fick en försenad födelsedagspresent av sin farmors mamma och pappa, XX och XY. Han fick 500 kronor som vi kommer sätta in på hans sparkonto.
Måste komma ihåg att ringa och tacka så mycket för presenten å sonens vägnar.
Vi hade en liten namnsdagspresent till barnens farmor som har namnsdag imorgon. Vi hade gjort en litet fotoremsa med en liten bild av sonen som kort nummer 1 och ett kort på dottern som nummer 2 och så en ultraljudsbild på ett foster som bild nummer 3. Trodde det var ett så övertydligt sätt att berätta det på att vi väntade barn igen för dem, men hon förstod inte det minsta. Hon pekade på kortet längst till höger och frågade sonen vad det var. Trodde då att hon ville att hennes äldsta barnbarn skulle berätta det för henne att mamma hade en bebis i magen. Ett tag trodde jag att hon spelade dum, men förstod rätt snart att hon verkligen inte förstod vad den sista bilden var på. Hon kunde inte ens gissa sig till eller be sin man om hjälp som nog mycket väl såg vad det var. Allt kändes bara dumt och till slut var jag tvungen att göra det som jag helst hade velat slippa då jag tycker det är så tungt eftersom jag vet deras reaktion. Egentligen så är det oväsentlig i sammanhanget, det är vårat barn och vårat beslut. Jag tycker väl att sambon hade kunnat ta över och berättat den för oss glädjande nyheten för sina föräldrar, men tydligen inte för det verkade han inte kapabel till då.
Hans föräldrar reagerade på ett väldigt dåligt sätt som gjorde mig ledsen. Hans mamma ställde ingen fråga som tydde på att hon i alla fall verkade glad och engagerad och hans pappa gick därifrån och satte sig och ritade en cykel av alla saker på denna jord tillsammans med vår son.
Känner mig så dum och inte begriper sambon något om sårande känslor när jag tar upp det hela med han senare.
Jag tycker det är jobbigt att berätta att vi väntar barn igen eftersom jag kan förstå att andra kan tycka att det är alltför tätt mellan barnen. Egentligen borde jag inte bry mig om vad andra tycker, men man gör det ändå och tar ändå åt sig av folks sårande kommentarer och reaktioner. Det känns inte vidare roligt att få så mycket negativa reaktioner av andra, det ska vara roligt att berätta, inte känns betungande som det gör nu.
Sambon och jag var ute, firade vår 6-åriga dag i efterskott genom att gå ut och äta en bit mat på Jimmy´s steakhouse. Var sedan och såg på Underbar och älskad (och på jobbet går det också bra) med Martina Haag.
Det var trevligt att komma ut på egen hand, bara vi två.
Vecka 12+4
Fredagen den 7 september 2007
vecka 12+4
Förvånansvärt nog så mådde sonen bra idag efter en natts välbehövlig sömn, så han och lillasyster fick vara på förskolan idag.
Har varit till vårdcentralen och kollat upp min gulgröna snuva och den ständiga tryckande huvudvärken. Efter ett kort läkarbesök på mindre än 1 minut så hade det konstaterat att jag hade sinuit och så hade jag ett e-recept på penicillin med mig ut från läkarrummet. Har nog aldrig varit med om att ett läkarbesök gått så fort förr.
Köpte med mig lunch hem, men halva portionen soppa kokade över i mikrovågsugnen så jag blev inte så mätt.
Vilade och tog det lugnt resten av dagen. Sambon både lämnade och hämtade barnen eftersom jag är sjuk.
Blev körd till apoteket och hämtade ut mitt penicillin och var sedan och handlade mat då kyl och skafferi ekar tomma igen.
Blev en tidig kväll då jag numer är så kvällstrött.
vecka 12+4
Förvånansvärt nog så mådde sonen bra idag efter en natts välbehövlig sömn, så han och lillasyster fick vara på förskolan idag.
Har varit till vårdcentralen och kollat upp min gulgröna snuva och den ständiga tryckande huvudvärken. Efter ett kort läkarbesök på mindre än 1 minut så hade det konstaterat att jag hade sinuit och så hade jag ett e-recept på penicillin med mig ut från läkarrummet. Har nog aldrig varit med om att ett läkarbesök gått så fort förr.
Köpte med mig lunch hem, men halva portionen soppa kokade över i mikrovågsugnen så jag blev inte så mätt.
Vilade och tog det lugnt resten av dagen. Sambon både lämnade och hämtade barnen eftersom jag är sjuk.
Blev körd till apoteket och hämtade ut mitt penicillin och var sedan och handlade mat då kyl och skafferi ekar tomma igen.
Blev en tidig kväll då jag numer är så kvällstrött.
söndag 7 september 2008
Vecka 12+3
Torsdagen den 6 september 2007
vecka 12+3
Idag har vi sett vår lilla på en bildskärm då vi var på KUB undersökning idag på UltraGyn.
Jag var så nervös innan besöket och till råga på allt så var specialist barnmorskan försenad så det drog ut ännu mer på den nervösa väntan.
En trist och sur specialist barnmorska tog emot oss. Fick lägga mig på brits och hon avslutade ultraljudsundersökningen rätt så omgående eftersom den lilla låg på sitt eget huvud upp och ner och det då inte går att göra undersökningen på ett korrekt sätt. Fick gå upp och dricka två muggar iskallt vatten i hopp om att den lilla skulle vakna och vilja vända på sig och sedan skulle jag gå på toaletten och tömma blåsan så att det skulle skapas mer plats för den lilla. Jag kände mig inte det minsta kissnödig antagligen på grund av nervositet.
Slog mig ner igen i väntrummet och fick åter igen vänta på specialist barnmorskan för att fortsätta där vi avslutade det hela.
Efter en lång väntan kom hon tillbaka och jag fick åter igen lägga mig på britsen och hon började med att titta igenom den lilla och sedan mäta vätskespalten i den lillas nacke. Första försöket så mätte den 1,6 cm och andra försöket så mätte den 1,8 cm. Allt under 3,0 cm är inom ramen för det normala.
Den lilla var 5 cm lång från huvud till fot och det motsvarar att graviditeten är 12+0 veckor långt gången och att jag är beräknad att föda onsdagen den 19 mars nästa år.
Fick oss en snabb titt på vår lilla, men såg inte så mycket och tydligt som jag är van vid med mina andra två små när dem låg i magen.
Fick se den lillas huvud som mätte 1,9 cm brett, fick se ansiktet och då såg man dennas panna, nästipp och lite av den ena ögonhålan. Senare fick vi se armar och ben och den ena lilla handen med dem fem små fingrarna. Vi såg den vinka och fäkta lite smått med armarna och sparka lite med benen, men den lilla låg mest still. Vi fick även se det lilla hjärtat ticka.
Allt såg bra och normalt ut såhär långt.
Efter en lång stund så fick vi veta att sannolikheten för kromosomskador var 1:300 enligt min ålder och nu efter ultraljudsundersökning och blodprov var vår sannolikhet 1:570 för Trisomi 21 och 1:20000 för Trisomi 13 och 18.
För två sedan då jag väntade vår andra så var sannolikheten baserad efter min ålder 1:500 och efter ultraljudsundersökning och blodprov 1:9921.
Tänk att det kan förändras så mycket på knappt två år.
Jag vet inte hur vi ska göra nu. Jag tycker inte att sannolikhetssiffrorna var så bra som jag hade hoppats på och syftet med undersökningen var ju att jag skulle känna mig säkrare och mer lugn och det gör jag definitivt inte nu. Samtidigt så vet jag att mina känslor för detta ofödda barn inte skulle förändras oavsett om det friskt eller sjukt, jag skulle älska det ändå och skulle inte kunna tänka mig att ta bort det om det då inte led av en sjukdom som innebär att den kanske inte överlever graviditeten ut eller förlossningen eller sina första levnadsveckor. Då skulle situationen vara en annan.
Specialist barnmorskan tycker att sannolikhetssiffrorna är mycket bra, men jag håller inte alls med men håller god min för att inte verka besvärlig. Känns som hon ändå inte skulle förstå mig, en arrogant typ som jag inte känner har så mycket empati att visa. Jag ska ta detta med min barnmorska på mödravårdscentralen och se vad hon säger om saken. Om min oro nu är befogad eller inte.
Sannolikheten var högre än åldersrisken, men inte tillräckligt för att få mig någorlunda säker och trygg och hela syftet med undersökningen är ju förlorad.
Sambon tycker inte så mycket, han håller mest med specialist barnmorskan om att sannolikheten är bättre än åldersrisken, men vill jag gå vidare så visst, men han tycker det är att ta onödiga risker eftersom det enligt honom känns onödigt att riskera ett missfall med något som är så osannolikt att vårat ofödda barn skulle vara drabbat av.
Vi avslutade och åkte till Pizza Hut och åt lunch som jag bjöd på.
Känner mig dålig igen, ont i halsen, frusen, aptitlöshet och så trött. Kanske inte är så konstigt då jag har spänt mig så inför besöket.
Vi skiljdes åt, sambon skulle återvända till jobbet och jag skulle ta mig hem. Köpte mig en tidning innan jag klev på pendeln.
Slumrade på hemvägen och kom hem vid 13.45
Slog mig ner framför datorn en stund, men kände mig helt ur form och ringde sambon och bad han komma hem tidigare idag så att jag skulle kunna bädda ner mig. Har ingen tid att vara sjuk nu.
Hämtade son och dotter på förskolan, åkte och handlade middagsmat och hämtade upp sambon vid pendeln.
Äntligen så har mina skolböcker i svenska A kommit fram som jag beställt från Adlibris. Åkte och hämtade ut dem på XX.
Blev enkel middag idag som sambon fixade till medan jag vilade, risgrynsgröt.
Sonen känns inte alls som han kan gå till förskolan imorgon, så genomförkyld så han blir nog hemma med mig imorgon då jag ska till husläkaren och kolla upp min snuva som nu blivit gulgrön samt den huvudvärken jag haft dem senaste dagarna. Är sonen med så kan jag kanske be han ta en titt på sonens öron och hals också.
Dottern och sambon är okej så det blir förskola och jobb för deras del imorgon.
vecka 12+3
Idag har vi sett vår lilla på en bildskärm då vi var på KUB undersökning idag på UltraGyn.
Jag var så nervös innan besöket och till råga på allt så var specialist barnmorskan försenad så det drog ut ännu mer på den nervösa väntan.
En trist och sur specialist barnmorska tog emot oss. Fick lägga mig på brits och hon avslutade ultraljudsundersökningen rätt så omgående eftersom den lilla låg på sitt eget huvud upp och ner och det då inte går att göra undersökningen på ett korrekt sätt. Fick gå upp och dricka två muggar iskallt vatten i hopp om att den lilla skulle vakna och vilja vända på sig och sedan skulle jag gå på toaletten och tömma blåsan så att det skulle skapas mer plats för den lilla. Jag kände mig inte det minsta kissnödig antagligen på grund av nervositet.
Slog mig ner igen i väntrummet och fick åter igen vänta på specialist barnmorskan för att fortsätta där vi avslutade det hela.
Efter en lång väntan kom hon tillbaka och jag fick åter igen lägga mig på britsen och hon började med att titta igenom den lilla och sedan mäta vätskespalten i den lillas nacke. Första försöket så mätte den 1,6 cm och andra försöket så mätte den 1,8 cm. Allt under 3,0 cm är inom ramen för det normala.
Den lilla var 5 cm lång från huvud till fot och det motsvarar att graviditeten är 12+0 veckor långt gången och att jag är beräknad att föda onsdagen den 19 mars nästa år.
Fick oss en snabb titt på vår lilla, men såg inte så mycket och tydligt som jag är van vid med mina andra två små när dem låg i magen.
Fick se den lillas huvud som mätte 1,9 cm brett, fick se ansiktet och då såg man dennas panna, nästipp och lite av den ena ögonhålan. Senare fick vi se armar och ben och den ena lilla handen med dem fem små fingrarna. Vi såg den vinka och fäkta lite smått med armarna och sparka lite med benen, men den lilla låg mest still. Vi fick även se det lilla hjärtat ticka.
Allt såg bra och normalt ut såhär långt.
Efter en lång stund så fick vi veta att sannolikheten för kromosomskador var 1:300 enligt min ålder och nu efter ultraljudsundersökning och blodprov var vår sannolikhet 1:570 för Trisomi 21 och 1:20000 för Trisomi 13 och 18.
För två sedan då jag väntade vår andra så var sannolikheten baserad efter min ålder 1:500 och efter ultraljudsundersökning och blodprov 1:9921.
Tänk att det kan förändras så mycket på knappt två år.
Jag vet inte hur vi ska göra nu. Jag tycker inte att sannolikhetssiffrorna var så bra som jag hade hoppats på och syftet med undersökningen var ju att jag skulle känna mig säkrare och mer lugn och det gör jag definitivt inte nu. Samtidigt så vet jag att mina känslor för detta ofödda barn inte skulle förändras oavsett om det friskt eller sjukt, jag skulle älska det ändå och skulle inte kunna tänka mig att ta bort det om det då inte led av en sjukdom som innebär att den kanske inte överlever graviditeten ut eller förlossningen eller sina första levnadsveckor. Då skulle situationen vara en annan.
Specialist barnmorskan tycker att sannolikhetssiffrorna är mycket bra, men jag håller inte alls med men håller god min för att inte verka besvärlig. Känns som hon ändå inte skulle förstå mig, en arrogant typ som jag inte känner har så mycket empati att visa. Jag ska ta detta med min barnmorska på mödravårdscentralen och se vad hon säger om saken. Om min oro nu är befogad eller inte.
Sannolikheten var högre än åldersrisken, men inte tillräckligt för att få mig någorlunda säker och trygg och hela syftet med undersökningen är ju förlorad.
Sambon tycker inte så mycket, han håller mest med specialist barnmorskan om att sannolikheten är bättre än åldersrisken, men vill jag gå vidare så visst, men han tycker det är att ta onödiga risker eftersom det enligt honom känns onödigt att riskera ett missfall med något som är så osannolikt att vårat ofödda barn skulle vara drabbat av.
Vi avslutade och åkte till Pizza Hut och åt lunch som jag bjöd på.
Känner mig dålig igen, ont i halsen, frusen, aptitlöshet och så trött. Kanske inte är så konstigt då jag har spänt mig så inför besöket.
Vi skiljdes åt, sambon skulle återvända till jobbet och jag skulle ta mig hem. Köpte mig en tidning innan jag klev på pendeln.
Slumrade på hemvägen och kom hem vid 13.45
Slog mig ner framför datorn en stund, men kände mig helt ur form och ringde sambon och bad han komma hem tidigare idag så att jag skulle kunna bädda ner mig. Har ingen tid att vara sjuk nu.
Hämtade son och dotter på förskolan, åkte och handlade middagsmat och hämtade upp sambon vid pendeln.
Äntligen så har mina skolböcker i svenska A kommit fram som jag beställt från Adlibris. Åkte och hämtade ut dem på XX.
Blev enkel middag idag som sambon fixade till medan jag vilade, risgrynsgröt.
Sonen känns inte alls som han kan gå till förskolan imorgon, så genomförkyld så han blir nog hemma med mig imorgon då jag ska till husläkaren och kolla upp min snuva som nu blivit gulgrön samt den huvudvärken jag haft dem senaste dagarna. Är sonen med så kan jag kanske be han ta en titt på sonens öron och hals också.
Dottern och sambon är okej så det blir förskola och jobb för deras del imorgon.
Vecka 12+2
Onsdagen den 5 september 2007
vecka 12+2
Idag kände jag mig så mycket bättre så jag åkte på dagens engelska lektion. Var rädd att jag inte skulle hänga med något vidare då jag på grund av sjukdom varit frånvarande under två lektioner, men det gick förvånansvärt bra och dessutom tyckte jag dagens lektion gick så fort. till skillnad mot annars.
Förkylningen börjar äntligen nå sin kulmen, har bara lite snuva och hosta kvar. Huvudsaken är i alla fall att jag känner mig så mycket piggare mot hur jag kände det för bara några dagar sedan.
Hämtade en väldigt snorig son på förskolan och så en inte lika snorig dotter. Får se hur länge dem är så pass pigga att man kan lämna dem på förskolan, kanske veckan ut innan någon av oss föräldrar får hålla oss hemma med sjuka barn.
Har skaffat mig ett nytt konto på det forum som jag brukar hålla till på.
vecka 12+2
Idag kände jag mig så mycket bättre så jag åkte på dagens engelska lektion. Var rädd att jag inte skulle hänga med något vidare då jag på grund av sjukdom varit frånvarande under två lektioner, men det gick förvånansvärt bra och dessutom tyckte jag dagens lektion gick så fort. till skillnad mot annars.
Förkylningen börjar äntligen nå sin kulmen, har bara lite snuva och hosta kvar. Huvudsaken är i alla fall att jag känner mig så mycket piggare mot hur jag kände det för bara några dagar sedan.
Hämtade en väldigt snorig son på förskolan och så en inte lika snorig dotter. Får se hur länge dem är så pass pigga att man kan lämna dem på förskolan, kanske veckan ut innan någon av oss föräldrar får hålla oss hemma med sjuka barn.
Har skaffat mig ett nytt konto på det forum som jag brukar hålla till på.
torsdag 4 september 2008
Vecka 12+1
Tisdagen den 4 september 2007
vecka 12+1
Mår bättre idag och har tänkt åka på morgondagens lektion. Har fått lite mer gjort idag än dem senaste dagarna.
Började med att ringa Adlibris och avbeställa min studiebok i engelska. Det tog tid för jag var inte ensam om att ringa dit, men när jag väl kom fram så gick det fort och det var inga som helst problem att avbeställa den då bok paketet inte ens var packat än.
Har pluggat lite och suttit en stund framför datorn.
Tråkigt nog så har jag blivit avstängd från det forum jag brukar hänga på. Vet inte om jag ska ge upp och bli medlem på ett annat forum istället, men jag är så fäst vid detta forum då jag hängt där sedan två år tillbaks (då jag väntade min dotter)
Sonen verkar inte må så bra så blir han hemma imorgon får sambon och jag dela på det genom att han tar förmiddagen och så får jag ta över efter skolan på eftermiddagen.
vecka 12+1
Mår bättre idag och har tänkt åka på morgondagens lektion. Har fått lite mer gjort idag än dem senaste dagarna.
Började med att ringa Adlibris och avbeställa min studiebok i engelska. Det tog tid för jag var inte ensam om att ringa dit, men när jag väl kom fram så gick det fort och det var inga som helst problem att avbeställa den då bok paketet inte ens var packat än.
Har pluggat lite och suttit en stund framför datorn.
Tråkigt nog så har jag blivit avstängd från det forum jag brukar hänga på. Vet inte om jag ska ge upp och bli medlem på ett annat forum istället, men jag är så fäst vid detta forum då jag hängt där sedan två år tillbaks (då jag väntade min dotter)
Sonen verkar inte må så bra så blir han hemma imorgon får sambon och jag dela på det genom att han tar förmiddagen och så får jag ta över efter skolan på eftermiddagen.
onsdag 3 september 2008
Magbild graviditetsvecka 12
Vecka 12+0
Måndagen den 3 september 2007
vecka 12+0
Höll mig hemma idag eftersom jag är sjuk och mår allt annat än bra. Jag fick lite bråktal gjorda i alla fall, hade några matematiska nötter att knäcka och försökte få hjälp av Sambon som är ett matematiskt geni, fast han har inte alltid tid att hjälpa mig då han har ett arbete att sköta.
Hämtade barnen som vanligt trots sjukdom och idag gick det tack och lov smidigt att hämta dem. Sonen gick raka vägen till porten och uppför alla tre trappor själv utan tjafs.
Jag bar dottern, men hon vill så gärna gå uppför trapporna på egen hand och jag kan då inte lämna henne ensam eftersom hon fortfarande behöver en del stöd då hon inte kan gå riktigt än. Det är rätt påfrestande för min rygg att gå neråtböjd uppför tre trappor fem dagar i veckan, så ibland så bär jag upp henne under högljudda protester.
Dem skolböcker jag la en beställning på hos Adlibris för 2 veckor sedan har fortfarande inte kommit och nu kan jag inte vänta längre då jag bl.a har engelska läxor tre dagar i veckan, så det var bara att åka ner till Akademibokhandeln och köpa den så jag kan hänga med i undervisningen och göra mina läxor.
Åkte hem och fixade soppa till middag.
Barnen verkar må sådär, snoriga och trötta båda två. Får se hur morgondagen blir efter en natts sömn.
vecka 12+0
Höll mig hemma idag eftersom jag är sjuk och mår allt annat än bra. Jag fick lite bråktal gjorda i alla fall, hade några matematiska nötter att knäcka och försökte få hjälp av Sambon som är ett matematiskt geni, fast han har inte alltid tid att hjälpa mig då han har ett arbete att sköta.
Hämtade barnen som vanligt trots sjukdom och idag gick det tack och lov smidigt att hämta dem. Sonen gick raka vägen till porten och uppför alla tre trappor själv utan tjafs.
Jag bar dottern, men hon vill så gärna gå uppför trapporna på egen hand och jag kan då inte lämna henne ensam eftersom hon fortfarande behöver en del stöd då hon inte kan gå riktigt än. Det är rätt påfrestande för min rygg att gå neråtböjd uppför tre trappor fem dagar i veckan, så ibland så bär jag upp henne under högljudda protester.
Dem skolböcker jag la en beställning på hos Adlibris för 2 veckor sedan har fortfarande inte kommit och nu kan jag inte vänta längre då jag bl.a har engelska läxor tre dagar i veckan, så det var bara att åka ner till Akademibokhandeln och köpa den så jag kan hänga med i undervisningen och göra mina läxor.
Åkte hem och fixade soppa till middag.
Barnen verkar må sådär, snoriga och trötta båda två. Får se hur morgondagen blir efter en natts sömn.
tisdag 2 september 2008
Vecka 11+6
Söndagen den 2 september 2007
vecka 11+6
Halsen känns mycket bättre, men snuvan är fortfarande kvar och så har hostan kommit.
Barnen verkar må rätt så skapligt och ska till förskolan imorgon är det tänkt om inget oförutsett sker.
Sambon mår bara bra och ska till arbetet imorgon, gäller att arbeta på nu innan barnen blir så pass dåliga att dem blir hemma för då blir det inget arbete på någon vecka.
Jag har engelska i skolan imorgon, men får hoppa över den då jag känner mig för risig för att gå på den.
Med bebisen är det bara bra. På torsdag ska jag på KUB (kombinerat ultraljud med biokemisk analys) och känner av en del oro inför det. Hoppas på lugnande besked.
vecka 11+6
Halsen känns mycket bättre, men snuvan är fortfarande kvar och så har hostan kommit.
Barnen verkar må rätt så skapligt och ska till förskolan imorgon är det tänkt om inget oförutsett sker.
Sambon mår bara bra och ska till arbetet imorgon, gäller att arbeta på nu innan barnen blir så pass dåliga att dem blir hemma för då blir det inget arbete på någon vecka.
Jag har engelska i skolan imorgon, men får hoppa över den då jag känner mig för risig för att gå på den.
Med bebisen är det bara bra. På torsdag ska jag på KUB (kombinerat ultraljud med biokemisk analys) och känner av en del oro inför det. Hoppas på lugnande besked.
måndag 1 september 2008
Vecka 11+5
Lördagen den 1 september 2007
vecka 11+5
Halsen känns tack och lov bättre, men nu har jag istället blivit igentäppt i näsan så vi åkte till apoteket och införskaffade nässpray till både mig och barnen.
Gick fram till kassan och skulle betala när kassörskan helt plötsligt frågar mig om jag är gravid. Svarar i tron att det är något nytt att gravida inte ska använda den och den produkten, men inte alls, hon är bara väldigt frågvis av ren nyfikenhet.
Hon säger att det syns, vilket inte jag tycker. Hon frågar om det är första barnet, men kommer på sig själv att det kan det inte vara då jag köpt två barnförpackningar med Nezeril avsett för barn i olika åldrar. Hon frågar hur jag mår och jag säger att jag mår som jag gjorde med min son, illa, och hon avrundar samtalet med att säga att det då kanske är en pojke, säger att jag tror det innan jag lämnar apoteket.
Känns ganska så lustigt att en främmande människa är så på, man är inte så van vid det, men samtidigt så blev jag så positivt överraskad så jag tog det rätt så bra ändå.
Åkte förbi ICA Maxi och handlade på hemvägen innan vi åkte hem och fixade tacos till middag och kollade på Disneydax.
Är fortfarande sjuk och mår dåligt.
Ägnade resten av kvällen framför teven, orkade inte sitta upprätt framför en dataskärm.
vecka 11+5
Halsen känns tack och lov bättre, men nu har jag istället blivit igentäppt i näsan så vi åkte till apoteket och införskaffade nässpray till både mig och barnen.
Gick fram till kassan och skulle betala när kassörskan helt plötsligt frågar mig om jag är gravid. Svarar i tron att det är något nytt att gravida inte ska använda den och den produkten, men inte alls, hon är bara väldigt frågvis av ren nyfikenhet.
Hon säger att det syns, vilket inte jag tycker. Hon frågar om det är första barnet, men kommer på sig själv att det kan det inte vara då jag köpt två barnförpackningar med Nezeril avsett för barn i olika åldrar. Hon frågar hur jag mår och jag säger att jag mår som jag gjorde med min son, illa, och hon avrundar samtalet med att säga att det då kanske är en pojke, säger att jag tror det innan jag lämnar apoteket.
Känns ganska så lustigt att en främmande människa är så på, man är inte så van vid det, men samtidigt så blev jag så positivt överraskad så jag tog det rätt så bra ändå.
Åkte förbi ICA Maxi och handlade på hemvägen innan vi åkte hem och fixade tacos till middag och kollade på Disneydax.
Är fortfarande sjuk och mår dåligt.
Ägnade resten av kvällen framför teven, orkade inte sitta upprätt framför en dataskärm.
Vecka 11+4
Fredagen den 31 augusti 2007
vecka 11+4
Har inte sovit så bra inatt. Har vaknat då och då och haft riktigt ont i halsen. Ber till högre makter att det inte är halsfluss.
Idag fick sambon lämna båda barnen då jag inte kände mig okej för det.
Hällde i mig en massa te för att kanske förhoppningvis bli bättre i halsen, men jag mådde inget vidare och kände mig hel vissen så sambon fick ställa upp och hämta barnen vid 15.
Har försökt plugga idag enbart för att det var ett måste och det gick sådär, sedan unnade jag mig några timmars vila och somnade och vaknade vid 16 då övriga familjen kom hem. Dem hade varit förbi affären och handlat inför helgen.
Sambon fixade middag (fläskfilé med pommes frites), men inte kunde jag njuta av den då halsen gör så förbaskat ont och jag knappt kände någon smak då jag är genomförkyld.
Blev tidigt i säng för att vara fredag.
vecka 11+4
Har inte sovit så bra inatt. Har vaknat då och då och haft riktigt ont i halsen. Ber till högre makter att det inte är halsfluss.
Idag fick sambon lämna båda barnen då jag inte kände mig okej för det.
Hällde i mig en massa te för att kanske förhoppningvis bli bättre i halsen, men jag mådde inget vidare och kände mig hel vissen så sambon fick ställa upp och hämta barnen vid 15.
Har försökt plugga idag enbart för att det var ett måste och det gick sådär, sedan unnade jag mig några timmars vila och somnade och vaknade vid 16 då övriga familjen kom hem. Dem hade varit förbi affären och handlat inför helgen.
Sambon fixade middag (fläskfilé med pommes frites), men inte kunde jag njuta av den då halsen gör så förbaskat ont och jag knappt kände någon smak då jag är genomförkyld.
Blev tidigt i säng för att vara fredag.
Vecka 11+3
Torsdagen den 30 augusti 2007
vecka 11+3
Lämnade dottern på förskolan vid 09 och sedan åkte jag hem och vilade hela dagen. Är sjuk med feber, fryser så förbannat och är allmänt ur balans.
Försökte mig på att plugga, men det gick inte så bra.
Hämtade dottern som vanligt vid 13.30 och sonen först vid 15.30 innan vi åkte och handlade på ICA Maxi.
Sambon kom hem något tidigare idag då jag inte mår så bra och inte riktigt orkar med. Det blev pizza till middag då ingen av oss orkade laga middag.
På kvällen mådde jag ännu sämre och febern ökade och jag kände av att det gjorde riktigt ont i halsen.
Enligt senaste menstruationens första dag är det idag 200 dagar kvar till beräknad födsel.
vecka 11+3
Lämnade dottern på förskolan vid 09 och sedan åkte jag hem och vilade hela dagen. Är sjuk med feber, fryser så förbannat och är allmänt ur balans.
Försökte mig på att plugga, men det gick inte så bra.
Hämtade dottern som vanligt vid 13.30 och sonen först vid 15.30 innan vi åkte och handlade på ICA Maxi.
Sambon kom hem något tidigare idag då jag inte mår så bra och inte riktigt orkar med. Det blev pizza till middag då ingen av oss orkade laga middag.
På kvällen mådde jag ännu sämre och febern ökade och jag kände av att det gjorde riktigt ont i halsen.
Enligt senaste menstruationens första dag är det idag 200 dagar kvar till beräknad födsel.
Vecka 11+2
Onsdagen den 29 augusti 2007
vecka 11+2
Känns som att jag håller på att bli sjuk för jag är så hemskt trött och ur form, men trots det så åker jag till skolan på dagens engelska lektion. Åker förbi ICA Maxi på hemvägen och handlar. Åker hem och äter.
Tanken var att jag skulle ägna resten av dagen fram till 15.30 till studier, men mår för dåligt så jag unnade mig vila istället.
Idag har båda barnen gått lång dag, ända fram till 15.30.
Det var riktigt kaos idag när jag väl hade hämtat barnen och vi skulle gå från parkeringen och hem. Sonen sprang iväg och samtidigt så höll jag på och lyfte ur vagnen och kunde bara inte släppa allt och lämna för att springa efter honom så jag lät det vara och tänkte att han kommer nog tillbaks snart och mycket riktigt så gjorde han det innan han sprang iväg igen och var borta.
Jag tog ett varv runt kvarteret med dottern i vagnen, men han var spårlöst försvunnen. Jag hittade hans jacka liggandes på marken och ute var det kallt och han skulle snart börja frysa om jag inte fann honom. Jag var både arg, ledsen, rädd och frusen med värk i hela kroppen och orkade inte springa runt letandes efter honom trots att jag var helt säker på att han fanns i min närhet så jag ropade att nu kommer du för jag tänker inte springa runt i kylan sjuk och leta efter dig. Gick hemåt, men hade inte hjärta att lämna honom ensam, så jag väntade en stund och tog ett extra varv runt kvarteret igen och borta vid tvättstugan kom han gråtandes gående med några andra barn. Han följde med hem utan protester och såg skamsen och ångerfull ut.
Det har åter igen skett ett missfall i vår mars grupp på den community jag håller till på. Denna gången i graviditetsvecka 13. Känns helt absurt då det är då man brukar kunna pusta ut eftersom den största missfallsrisken då är över.
Nu får det var slut på alla tråkigheter i gruppen.
vecka 11+2
Känns som att jag håller på att bli sjuk för jag är så hemskt trött och ur form, men trots det så åker jag till skolan på dagens engelska lektion. Åker förbi ICA Maxi på hemvägen och handlar. Åker hem och äter.
Tanken var att jag skulle ägna resten av dagen fram till 15.30 till studier, men mår för dåligt så jag unnade mig vila istället.
Idag har båda barnen gått lång dag, ända fram till 15.30.
Det var riktigt kaos idag när jag väl hade hämtat barnen och vi skulle gå från parkeringen och hem. Sonen sprang iväg och samtidigt så höll jag på och lyfte ur vagnen och kunde bara inte släppa allt och lämna för att springa efter honom så jag lät det vara och tänkte att han kommer nog tillbaks snart och mycket riktigt så gjorde han det innan han sprang iväg igen och var borta.
Jag tog ett varv runt kvarteret med dottern i vagnen, men han var spårlöst försvunnen. Jag hittade hans jacka liggandes på marken och ute var det kallt och han skulle snart börja frysa om jag inte fann honom. Jag var både arg, ledsen, rädd och frusen med värk i hela kroppen och orkade inte springa runt letandes efter honom trots att jag var helt säker på att han fanns i min närhet så jag ropade att nu kommer du för jag tänker inte springa runt i kylan sjuk och leta efter dig. Gick hemåt, men hade inte hjärta att lämna honom ensam, så jag väntade en stund och tog ett extra varv runt kvarteret igen och borta vid tvättstugan kom han gråtandes gående med några andra barn. Han följde med hem utan protester och såg skamsen och ångerfull ut.
Det har åter igen skett ett missfall i vår mars grupp på den community jag håller till på. Denna gången i graviditetsvecka 13. Känns helt absurt då det är då man brukar kunna pusta ut eftersom den största missfallsrisken då är över.
Nu får det var slut på alla tråkigheter i gruppen.
Vecka 11+1
Tisdagen den 28 augusti 2007
vecka 11+1
Idag lämnade vi barnen tillsammans på förskolan. Tycker fortfarande att det är tufft att lämna dottern då hon gråter helt förtvivlat efter mig när jag går. Vet att det ger sig efter en stund, men trots det så vill nog ingen förälder se sitt eget barn ledset.
Att lämna sonen går strålande, det är knappt man hinner krama om honom och säga hejdå innan han har försvunnit in på avdelningen.
Sonen har med sig glass till förskolan idag då dem ska fira hans födelsedag i efterskott vid lunch. Alla barn får fin porslinstallrik och fint glas vid lunchen, en liten flagga vid sin plats, alla sjunger för födelsedagsbarnet och så får alla en varsin glass efteråt.
Var förbi sjukhuset och tog alla blodprover på provtagningscentralen. Sambon var med mig och höll mig sällskap.
Runt 08.30 så ringde XX, barnmorska vid Vidarkliniken mig och ville ändra tiden då hon skulle med på en förlossning idag och inte kunde ses. Sa att jag hade avbokat tiden och fick ett irriterat grinigt mumlande svar från henne innan hon la på. Är ändå konfunderad hur människan tänker. Hon vet att jag har en resväg med pendel runt 30 minuter till Stockholm och hon vet också att vi hade en bokad tid idag vid 09 och att jag då borde ha gett mig av hemifrån runt 08.15. Varför ringer man då från Gnesta/Järna hem till mig vid 08.28? Hoppades hon på svar runt 30 minuter före bokad tid när hon vet hur lång min resväg är? Sedan ringer hon på min mobiltelefon en minut senare och har inte, vad jag förstått lyssnat av sin telefonsvarare än och då kan man fråga sig varför hon ens har en svarare. Hela deras mödravård känns rörig så jag känner att det nog trots allt var bra att jag valde att gå på en annan mödravård som känns mer pålitlig och seriös.
Förmiddagen ägnade jag åt studier innan jag vid 13.30 hämtade dottern på förskolan.
Det är ingen lek att hämta sonen, han gör verkligen allt för att testa mitt tålamod genom att göra tvärtemot var jag säger som att springa ifrån mig och käfta emot. Jag har funderingar på att kanske utöka hans dagar så att sambon som har mer tålamod och inte är gravid med diverse krämpor får hämta honom på väg hem från arbetet, men samtidigt så tycker jag att jag borde fixa det så att hans dagar inte blir så långa och dels att han lär sig att det inte lönar sig att käfta emot och göra tvärtemot vad man säger.
vecka 11+1
Idag lämnade vi barnen tillsammans på förskolan. Tycker fortfarande att det är tufft att lämna dottern då hon gråter helt förtvivlat efter mig när jag går. Vet att det ger sig efter en stund, men trots det så vill nog ingen förälder se sitt eget barn ledset.
Att lämna sonen går strålande, det är knappt man hinner krama om honom och säga hejdå innan han har försvunnit in på avdelningen.
Sonen har med sig glass till förskolan idag då dem ska fira hans födelsedag i efterskott vid lunch. Alla barn får fin porslinstallrik och fint glas vid lunchen, en liten flagga vid sin plats, alla sjunger för födelsedagsbarnet och så får alla en varsin glass efteråt.
Var förbi sjukhuset och tog alla blodprover på provtagningscentralen. Sambon var med mig och höll mig sällskap.
Runt 08.30 så ringde XX, barnmorska vid Vidarkliniken mig och ville ändra tiden då hon skulle med på en förlossning idag och inte kunde ses. Sa att jag hade avbokat tiden och fick ett irriterat grinigt mumlande svar från henne innan hon la på. Är ändå konfunderad hur människan tänker. Hon vet att jag har en resväg med pendel runt 30 minuter till Stockholm och hon vet också att vi hade en bokad tid idag vid 09 och att jag då borde ha gett mig av hemifrån runt 08.15. Varför ringer man då från Gnesta/Järna hem till mig vid 08.28? Hoppades hon på svar runt 30 minuter före bokad tid när hon vet hur lång min resväg är? Sedan ringer hon på min mobiltelefon en minut senare och har inte, vad jag förstått lyssnat av sin telefonsvarare än och då kan man fråga sig varför hon ens har en svarare. Hela deras mödravård känns rörig så jag känner att det nog trots allt var bra att jag valde att gå på en annan mödravård som känns mer pålitlig och seriös.
Förmiddagen ägnade jag åt studier innan jag vid 13.30 hämtade dottern på förskolan.
Det är ingen lek att hämta sonen, han gör verkligen allt för att testa mitt tålamod genom att göra tvärtemot var jag säger som att springa ifrån mig och käfta emot. Jag har funderingar på att kanske utöka hans dagar så att sambon som har mer tålamod och inte är gravid med diverse krämpor får hämta honom på väg hem från arbetet, men samtidigt så tycker jag att jag borde fixa det så att hans dagar inte blir så långa och dels att han lär sig att det inte lönar sig att käfta emot och göra tvärtemot vad man säger.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)