Vecka 11+2

Onsdagen den 29 augusti 2007
vecka 11+2

Känns som att jag håller på att bli sjuk för jag är så hemskt trött och ur form, men trots det så åker jag till skolan på dagens engelska lektion. Åker förbi ICA Maxi på hemvägen och handlar. Åker hem och äter.
Tanken var att jag skulle ägna resten av dagen fram till 15.30 till studier, men mår för dåligt så jag unnade mig vila istället.

Idag har båda barnen gått lång dag, ända fram till 15.30.
Det var riktigt kaos idag när jag väl hade hämtat barnen och vi skulle gå från parkeringen och hem. Sonen sprang iväg och samtidigt så höll jag på och lyfte ur vagnen och kunde bara inte släppa allt och lämna för att springa efter honom så jag lät det vara och tänkte att han kommer nog tillbaks snart och mycket riktigt så gjorde han det innan han sprang iväg igen och var borta.

Jag tog ett varv runt kvarteret med dottern i vagnen, men han var spårlöst försvunnen. Jag hittade hans jacka liggandes på marken och ute var det kallt och han skulle snart börja frysa om jag inte fann honom. Jag var både arg, ledsen, rädd och frusen med värk i hela kroppen och orkade inte springa runt letandes efter honom trots att jag var helt säker på att han fanns i min närhet så jag ropade att nu kommer du för jag tänker inte springa runt i kylan sjuk och leta efter dig. Gick hemåt, men hade inte hjärta att lämna honom ensam, så jag väntade en stund och tog ett extra varv runt kvarteret igen och borta vid tvättstugan kom han gråtandes gående med några andra barn. Han följde med hem utan protester och såg skamsen och ångerfull ut.

Det har åter igen skett ett missfall i vår mars grupp på den community jag håller till på. Denna gången i graviditetsvecka 13. Känns helt absurt då det är då man brukar kunna pusta ut eftersom den största missfallsrisken då är över.
Nu får det var slut på alla tråkigheter i gruppen.