Söndagen den 28 oktober 2007
vecka 19+6 (korr 18+5)
Så är det äntligen söndag och det är bara ett halvt dygn kvar innan sambon är hemma på svensk mark igen.
Sonen och dottern vaknade först vid 08, böt blöja på båda och fixade frukost åt oss innan jag slog mig ner i soffan och kollade på nyhetsmorgon medan barnen lekte.
Stekte falukorv och kokade makaroner till lunch och sedan fick dottern sin lilla eftermiddags vila medan sonen satt och tittade på foton på vår dator.
Kopplade av en stund framför internet med en sovande sonen i knäet, han slumrade till en liten stund.
Vid 14-tiden så väckte jag dottern och fixade till mellanmål till barnen medan jag själv tog en kopp rött te.
Barnen lekte och sonen frågade när vi skulle åka och vi räknade tillsammans ner dem fyra timmarna som återstod tills det var dags att gå till bilen. När det var cirka en timme kvar var vi alla så uttråkade speciellt barnen.
Strax efter 18-tiden så kläddes sonen och dottern på och vi gick ut till bilen, kände mig små rädd att Niklas föräldrar skulle dyka upp och åter igen starta igång ett gräl så jag var mån om att spänna fast barnen snabbt i varsin bilbarnstol så vi fort kom iväg.
Vi åkte först till Ica Maxi och köpte mat och barnen fick sitt försenade lördags godis (en godisstång).
Stannade vid Mac Donalds i Skärholmen och åt middag, men dottern åt ingenting och var ledsen. Det visade sig att hon hade bajsat och troligen hade ont i magen så jag böt på henne på toaletten innan vi packade in oss i bilen igen och åkte ut till Arlanda. Båda barnen sov hela vägen.
Parkerade och tog ut barnen ur bilen. Vi tittade runt rent allmänt och så tittade vi på flygplan, sonen tyckte dem verkade rätt så otäcka och jag kan nog hålla med att dem är det.
Vi tog oss till ankomsthallen, köpte en varsin glass till oss för att få tiden att gå.
Sonen sysselsatte sig den sista tiden innan sambon kom vid en automat där man köper biljetter till Arlandabanan. Dottern satt i vagnen och lekte dels med min nyckelknippa och med knapparna på min jacka, sedan tröttnade hon på att sitta still och ville upp och gå fram och tillbaks.
Hade koll på ankomsttavlan på inkommande plan och redan 22.35 så hade sambons plan landat. Spände fast dottern i vagnen under hennes protester och började spana efter sambon.
Så ringer min mobil och jag hör sambons röst på andra ändan frågandes var jag är. Svarar att jag står och väntar på honom i ankomsthallen, men tydligen så har vi gott om varandra för han stod nu och väntade på oss i parkeringshuset.
Med snabba steg beger sig barnen och jag till parkeringshuset, men någon sambon syns inte till. Han ringer igen då han ser mig men jag ser honom konstigt nog inte.
Han nämner att han är på plan 2 där jag parkerat bilen så barnen och jag tar oss upp och där är han. Känns så väldigt främmande att se han trots att det bara gått fyra dagar sedan senast.
Sedan var det dags att betala parkeringen och det tog tid. Först leta efter en betalautomat för att strax därpå upptäcka att inget av mina betalkort fungerar i deras automat. Bort till ankomsthallen igen för att betala i kassa, men där tar dem inte betalkort utan enbart kontanter så det är bara att ta sig till en bankomat och ta ut pengar och tillbaks igen och betala för att ta oss till bilen. Efter en halv evighet var vi äntligen på väg hemåt med mig bakom ratten.
Sambon var inte på så glatt humör över vad som hänt hemma under tiden han varit bortrest, han lade som väntat skulden på mig, att det var mig det var fel på trots att det faktiskt inte är så.
Väl hemma så bars sonen och dottern upp och nattades av sin pappa innan sambon och jag lade oss och hade sex. Sedan somnade vi och jag sov första natten på fyra dagar.
fredag 31 oktober 2008
Vecka 19+5 (korr 18+4)
Lördagen den 27 oktober 2007
vecka 19+5 (korr 18+4)
Redan vid 07 vaknade dottern. Tog mig ut i köket och gjorde en flaska majsvälling till henne och böt hennes blöta nattblöja till en torr blöja. Lade mig i sängen med henne där hon drack sin välling och slumrade, men slog upp sin stora blå när nappflaskan var tom på sitt innehåll.
Hörde i rummet intill att även sonen hade vaknat så det var bara att gå upp och göra dag.
Gjorde i ordning frukost till oss alla helt på egen hand. Den där avlastningen verkar inte speciellt avlastande. Vi åt i lugn och ro smörgåsar och ägg och vi vuxna drack te och barnen mjölk i färgglada plastmuggar.
Klädde på barnen och mig för att ta oss upp till affären och köpa det diskmedel jag glömde köpa på Willys igår.
Jag frågade snällt om barnens farmor kunde ta soppåsarna och slänga dem i sopnedkastet en halv trappa ner då jag hade en 1,5 åring i famnen och dessutom skulle stänga och låsa ytterdörren. Jag ser barnens farmor gå förbi sopnedkastet så jag påpekar och pekar på sopnedkastet och hon går förbi det på tillbakavägen trots att jag pekar på det med mitt pekfinger. Hon muttrar något till svar och slänger soporna.
Vi gav oss iväg med ett barn i varsin vagn och hela tiden gick hon flera meter bakom mig utan någon förklaring. Väntade in henne, men hon visade tydligt med sitt kroppsspråk att hon inte ville gå bredvid mig.
Väl hemma så diskade jag undan frukostdisken och fyllde på disk i maskinen och satte på den med dottern hängandes i ena benet.
Tog några tag med dammsugaren också, allt för att få tiden att gå.
Dottern var trött och behövde sin lilla eftermiddags vila så jag gjorde en flaska majsvälling och efter en liten stund så sov hon gott.
Slog en signal till sambon och nämnde att barnen och jag hämtar upp dig på Arlanda i morgon kväll och jag tänkte åka hemifrån redan vid 18-tiden för att hinna handla och äta ute, men han tyckte att jag skulle äta middag hemma, natta barnen och ha dem vanliga rutinerna för barnen och sedan väcka dem och fara iväg runt 21-tiden.
Frågade sambons mamma om råd hur jag skulle göra när hon helt oväntat vräker ur sig att hon aldrig i sitt liv skulle åka ut till Arlanda kvällstid med två barn.
Helt plötsligt så förstår jag faktiskt ingenting. Hon har vetat om att tillsammans med barnen så ska jag hämta sambon på Arlanda på söndag kväll och det har hon vetat i över 1 månad tillbaka. Senast i torsdags så satt hon tillsammans med sin man, barnens farfar och mig och pratade om lämplig resväg ut till Arlanda hemifrån dem och nu var hon helt plötsligt emot hela idén utan någon närmare förklaring.
Enligt henne så var det väldigt egoistiskt och oansvarigt av mig att ta med mig barnen dit ut så sent på kvällen. Jag var inte någon lämplig mamma enligt henne. Det lät helt sjukt. Försökte hon provocera mig för att få ett bra skäl att åka hem eller vad var hennes syfte med det hela?
Frågade henne om vad som är så olämpligt för jag ville verkligen höra hennes dumma skäl till det hela och skälen var att bilen skulle kunna gå sönder, och varför den skulle göra det fick jag aldrig någon som helst förklaring till.
Att det är minst tre filig motorväg hela vägen med gatubelysning ut till Arlanda till skillnad vad det är ut till henne härom kvällen när dottern och jag åkte verkade hon inte ens tänka på.
Att jag dessutom känner mig tryggare ute på Arlanda gravid med två barn än ute på vår egen gård kvällstid verkade hon inte ta någon som helst notis på.
Det tog inte speciellt lång tid innan hon höjde rösten och med gråt och ilska i rösten gick mot barnens rum och skulle fara hem. Hon rafsade ihop det hon släpat hit och smällde igen ytterdörren.
Jag kände lättnad och insåg att hon inte var ett dugg bättre än sin man, barnens farfar. Fast för mig är det inte någons farmor och farfar när dem beter sig illa både gentemot barnen och mig, det är sista gången dem sett sina barnbarn.
Jag var rädd för barnens reaktion, men den var god och barnen blev lättade och sonen pustade till och med ut och konstaterade bara att nu är hon borta.
Jag vet inte hur många gånger hon gått ut med vår fyrbente vän sedan igår eftermiddag då hon kom och jag vet helt säkert att hon troligtvis ringt hem från sin mobil och påstått skit för dem som vill höra på, skit som inte har någon sanning i sig.
Kokade klart riset som stod på spisen när barnens farmor drog härifrån.
Satte oss sedan och åt kyckling med ris och barnen åt bra och var på bra humör och frågade ingenting om vad som hänt.
Fixade så smått och tog på barnens pyjamas och vi hade en liten mini lördag tillsammans med chips framför teven och det tyckte dem var väldigt roligt.
Gjorde i ordning en varsin flaska majsvälling till sonen och dottern och nattade båda två. Dottern somnade först efter cirka 10 minuter och sonen efter ytterligare 10 minuter i den stora sängen bredvid mig.
Jag sov katastrofalt dåligt och dessutom drog en av grannarna igång grammofonen vid 23 tiden på kvällen till 03 på natten.
vecka 19+5 (korr 18+4)
Redan vid 07 vaknade dottern. Tog mig ut i köket och gjorde en flaska majsvälling till henne och böt hennes blöta nattblöja till en torr blöja. Lade mig i sängen med henne där hon drack sin välling och slumrade, men slog upp sin stora blå när nappflaskan var tom på sitt innehåll.
Hörde i rummet intill att även sonen hade vaknat så det var bara att gå upp och göra dag.
Gjorde i ordning frukost till oss alla helt på egen hand. Den där avlastningen verkar inte speciellt avlastande. Vi åt i lugn och ro smörgåsar och ägg och vi vuxna drack te och barnen mjölk i färgglada plastmuggar.
Klädde på barnen och mig för att ta oss upp till affären och köpa det diskmedel jag glömde köpa på Willys igår.
Jag frågade snällt om barnens farmor kunde ta soppåsarna och slänga dem i sopnedkastet en halv trappa ner då jag hade en 1,5 åring i famnen och dessutom skulle stänga och låsa ytterdörren. Jag ser barnens farmor gå förbi sopnedkastet så jag påpekar och pekar på sopnedkastet och hon går förbi det på tillbakavägen trots att jag pekar på det med mitt pekfinger. Hon muttrar något till svar och slänger soporna.
Vi gav oss iväg med ett barn i varsin vagn och hela tiden gick hon flera meter bakom mig utan någon förklaring. Väntade in henne, men hon visade tydligt med sitt kroppsspråk att hon inte ville gå bredvid mig.
Väl hemma så diskade jag undan frukostdisken och fyllde på disk i maskinen och satte på den med dottern hängandes i ena benet.
Tog några tag med dammsugaren också, allt för att få tiden att gå.
Dottern var trött och behövde sin lilla eftermiddags vila så jag gjorde en flaska majsvälling och efter en liten stund så sov hon gott.
Slog en signal till sambon och nämnde att barnen och jag hämtar upp dig på Arlanda i morgon kväll och jag tänkte åka hemifrån redan vid 18-tiden för att hinna handla och äta ute, men han tyckte att jag skulle äta middag hemma, natta barnen och ha dem vanliga rutinerna för barnen och sedan väcka dem och fara iväg runt 21-tiden.
Frågade sambons mamma om råd hur jag skulle göra när hon helt oväntat vräker ur sig att hon aldrig i sitt liv skulle åka ut till Arlanda kvällstid med två barn.
Helt plötsligt så förstår jag faktiskt ingenting. Hon har vetat om att tillsammans med barnen så ska jag hämta sambon på Arlanda på söndag kväll och det har hon vetat i över 1 månad tillbaka. Senast i torsdags så satt hon tillsammans med sin man, barnens farfar och mig och pratade om lämplig resväg ut till Arlanda hemifrån dem och nu var hon helt plötsligt emot hela idén utan någon närmare förklaring.
Enligt henne så var det väldigt egoistiskt och oansvarigt av mig att ta med mig barnen dit ut så sent på kvällen. Jag var inte någon lämplig mamma enligt henne. Det lät helt sjukt. Försökte hon provocera mig för att få ett bra skäl att åka hem eller vad var hennes syfte med det hela?
Frågade henne om vad som är så olämpligt för jag ville verkligen höra hennes dumma skäl till det hela och skälen var att bilen skulle kunna gå sönder, och varför den skulle göra det fick jag aldrig någon som helst förklaring till.
Att det är minst tre filig motorväg hela vägen med gatubelysning ut till Arlanda till skillnad vad det är ut till henne härom kvällen när dottern och jag åkte verkade hon inte ens tänka på.
Att jag dessutom känner mig tryggare ute på Arlanda gravid med två barn än ute på vår egen gård kvällstid verkade hon inte ta någon som helst notis på.
Det tog inte speciellt lång tid innan hon höjde rösten och med gråt och ilska i rösten gick mot barnens rum och skulle fara hem. Hon rafsade ihop det hon släpat hit och smällde igen ytterdörren.
Jag kände lättnad och insåg att hon inte var ett dugg bättre än sin man, barnens farfar. Fast för mig är det inte någons farmor och farfar när dem beter sig illa både gentemot barnen och mig, det är sista gången dem sett sina barnbarn.
Jag var rädd för barnens reaktion, men den var god och barnen blev lättade och sonen pustade till och med ut och konstaterade bara att nu är hon borta.
Jag vet inte hur många gånger hon gått ut med vår fyrbente vän sedan igår eftermiddag då hon kom och jag vet helt säkert att hon troligtvis ringt hem från sin mobil och påstått skit för dem som vill höra på, skit som inte har någon sanning i sig.
Kokade klart riset som stod på spisen när barnens farmor drog härifrån.
Satte oss sedan och åt kyckling med ris och barnen åt bra och var på bra humör och frågade ingenting om vad som hänt.
Fixade så smått och tog på barnens pyjamas och vi hade en liten mini lördag tillsammans med chips framför teven och det tyckte dem var väldigt roligt.
Gjorde i ordning en varsin flaska majsvälling till sonen och dottern och nattade båda två. Dottern somnade först efter cirka 10 minuter och sonen efter ytterligare 10 minuter i den stora sängen bredvid mig.
Jag sov katastrofalt dåligt och dessutom drog en av grannarna igång grammofonen vid 23 tiden på kvällen till 03 på natten.
torsdag 30 oktober 2008
Vecka 19+4 (korr 18+3)
Fredagen den 26 oktober 2007
vecka 19+4 (korr 18+3)
Nu hade jag bara en tanke i huvudet och det var att åka hem med båda barnen, hund och alla dessa saker vi hade släpat hit. Barnens farmor frågade om hon inte fick följa med för att hjälpa till och avlasta mig och dumt nog så tackade jag ja, bara jag och barnen kom därifrån så gick jag i stort med på allt.
Packade ihop allt, gjorde i ordning barnen och mig själv och gjorde oss klara för hemfärd och kom iväg mitt på dagen.
Väl hemma fick jag springa upp och ner för tre trappor gravid bärandes på allt medan hon tog för givet att hon skulle se efter barnen. Jag bad henne ställa alla väskor och pappkassar på något annat ställe än precis framför ytterdörren, men hon väljer att ställa dem på ett ännu dummare ställe framför skafferi och frys.
Jag frågade om hon kunde tänka sig att sig att se efter barnen medan jag snabbt bara skulle förbi Willys och köpa lite kompletterande varor och så tanka bilen så att den är fulltankad om man skulle behöva åka iväg akut någonstans. Det jag gick bra och jag åkte som sagt iväg.
Det gick inget vidare på Statoil då Statoil kortet var spärrat och väl på Willys glömde jag att köpa diskmedel, glömsk som man är som gravid.
Väl hemma igen så hade hon inte rört en enda väska eller pappkasse så det fick jag ta hand om också. Varför inte hjälpa till? Hon skulle med för att vara min avlastning, men var är den avlastningen någonstans?
Efter en lång stund tog hon åtminstone initiativ och gjorde te till oss båda och det var snällt och gott med något varmt i sig.
Redan vid 16-17-tiden så fixade jag till middag till oss alla för jag var så uttråkad och behövde något att göra och få något annat att tänka på. Jag frågade om hon kunde se till barnen än att dem skulle springa runt mina ben i köket, men inte ens det kunde hon erbjuda sig för barnen var ändå hos mig.
Vi satte oss och åt och inte en tanke ägnade hon åt att kanske hjälpa till att lägga upp mat till någon av sina egna barnbarn utan hade bara sig själv i fokus.
Vi andra åt tacos och hon åt tortillas och jag förstår inte varför man ska göra det svårare för sig själv när man har en sådan begränsning i sin högerhand. Där satt hon och kunde knappt få något i sig då allt vällde ut från det mjuka brödet.
Vi andra tog gott om tid på oss och åt i lugn och ro och satt sedan bra länge och väntade på att hon skulle bli klar, men till slut tröttnade både sonen och dottern så jag gjorde dem klara för natten genom att byta blöja och ta på pyjamas.
Döm om min förvåning när hon fortfarande satt och åt när jag hade gjort det till och med.
Frågade om det var okej för hennes del om jag började plocka undan och det var ingen fara, men blev ändå så arg när jag väl gjorde det trots att hon var inne på sin sista tortilla.
Hon erbjöd sig att hjälpa till att natta sonen medan jag nattade dottern i ett avgränsade rum och efter cirka 15 minuter sov dottern gott i sin spjälsäng och efter ytterligare cirka 15 minuter så sov även sonen gott i sin säng.
Kvällen spenderades framför teven, fredag kväll betyder att det är Idol.
Under cirka 90 minuter satt sambons mamma bredvid helt nervös, sa ingenting, verkade allmänt obekväm med situationen och cirka var femte minut så gick hon på toaletten och var borta bra länge varje gång hon var där. Det konstiga i det hela är att hon aldrig går på toaletten så ofta annars så varför nu?
Hela tiden så gick hon genom dörren som går från vardagsrummet ut i hallen. Att öppna och stänga den dörren var femte minut är störande speciellt för sonen som ligger vägg i vägg och sover så jag bad henne ta vägen genom köket för det stör inte sonen eller dottern på samma sätt, men hon begrep inte och köksdörren var så trög, bara dåliga bortförklaringar med andra ord. Ändå så gör vi så varenda kväll, varför käfta emot för?
Såg klart på Idol och såg Christoffer åka ur Idol och efter det så sa jag god natt och gick och lade mig. Sedan började dem jobbiga mörka tankarna mala i huvudet igen och den enorma saknaden efter sambon. Fick knappt en blund på hela natten förrän framåt småtimmarna.
vecka 19+4 (korr 18+3)
Nu hade jag bara en tanke i huvudet och det var att åka hem med båda barnen, hund och alla dessa saker vi hade släpat hit. Barnens farmor frågade om hon inte fick följa med för att hjälpa till och avlasta mig och dumt nog så tackade jag ja, bara jag och barnen kom därifrån så gick jag i stort med på allt.
Packade ihop allt, gjorde i ordning barnen och mig själv och gjorde oss klara för hemfärd och kom iväg mitt på dagen.
Väl hemma fick jag springa upp och ner för tre trappor gravid bärandes på allt medan hon tog för givet att hon skulle se efter barnen. Jag bad henne ställa alla väskor och pappkassar på något annat ställe än precis framför ytterdörren, men hon väljer att ställa dem på ett ännu dummare ställe framför skafferi och frys.
Jag frågade om hon kunde tänka sig att sig att se efter barnen medan jag snabbt bara skulle förbi Willys och köpa lite kompletterande varor och så tanka bilen så att den är fulltankad om man skulle behöva åka iväg akut någonstans. Det jag gick bra och jag åkte som sagt iväg.
Det gick inget vidare på Statoil då Statoil kortet var spärrat och väl på Willys glömde jag att köpa diskmedel, glömsk som man är som gravid.
Väl hemma igen så hade hon inte rört en enda väska eller pappkasse så det fick jag ta hand om också. Varför inte hjälpa till? Hon skulle med för att vara min avlastning, men var är den avlastningen någonstans?
Efter en lång stund tog hon åtminstone initiativ och gjorde te till oss båda och det var snällt och gott med något varmt i sig.
Redan vid 16-17-tiden så fixade jag till middag till oss alla för jag var så uttråkad och behövde något att göra och få något annat att tänka på. Jag frågade om hon kunde se till barnen än att dem skulle springa runt mina ben i köket, men inte ens det kunde hon erbjuda sig för barnen var ändå hos mig.
Vi satte oss och åt och inte en tanke ägnade hon åt att kanske hjälpa till att lägga upp mat till någon av sina egna barnbarn utan hade bara sig själv i fokus.
Vi andra åt tacos och hon åt tortillas och jag förstår inte varför man ska göra det svårare för sig själv när man har en sådan begränsning i sin högerhand. Där satt hon och kunde knappt få något i sig då allt vällde ut från det mjuka brödet.
Vi andra tog gott om tid på oss och åt i lugn och ro och satt sedan bra länge och väntade på att hon skulle bli klar, men till slut tröttnade både sonen och dottern så jag gjorde dem klara för natten genom att byta blöja och ta på pyjamas.
Döm om min förvåning när hon fortfarande satt och åt när jag hade gjort det till och med.
Frågade om det var okej för hennes del om jag började plocka undan och det var ingen fara, men blev ändå så arg när jag väl gjorde det trots att hon var inne på sin sista tortilla.
Hon erbjöd sig att hjälpa till att natta sonen medan jag nattade dottern i ett avgränsade rum och efter cirka 15 minuter sov dottern gott i sin spjälsäng och efter ytterligare cirka 15 minuter så sov även sonen gott i sin säng.
Kvällen spenderades framför teven, fredag kväll betyder att det är Idol.
Under cirka 90 minuter satt sambons mamma bredvid helt nervös, sa ingenting, verkade allmänt obekväm med situationen och cirka var femte minut så gick hon på toaletten och var borta bra länge varje gång hon var där. Det konstiga i det hela är att hon aldrig går på toaletten så ofta annars så varför nu?
Hela tiden så gick hon genom dörren som går från vardagsrummet ut i hallen. Att öppna och stänga den dörren var femte minut är störande speciellt för sonen som ligger vägg i vägg och sover så jag bad henne ta vägen genom köket för det stör inte sonen eller dottern på samma sätt, men hon begrep inte och köksdörren var så trög, bara dåliga bortförklaringar med andra ord. Ändå så gör vi så varenda kväll, varför käfta emot för?
Såg klart på Idol och såg Christoffer åka ur Idol och efter det så sa jag god natt och gick och lade mig. Sedan började dem jobbiga mörka tankarna mala i huvudet igen och den enorma saknaden efter sambon. Fick knappt en blund på hela natten förrän framåt småtimmarna.
Vecka 19+3 (korr 18+2)
Torsdagen den 25 oktober 2007
vecka 19+3 (korr 18+2)
Sov knappt något alls inatt, bara korta stunder som man knappt kan kalla sömn, men jag kan i och för sig passa på att sova ikapp på dagen då dottern är på förskolan, men det kanske inte är så vidare bra för då kanske jag bäddar för ytterligare en sömnlös natt bara.
Passade på att uppdatera dagboken, äta lunch och koppla av framför datorn istället.
Dottern vaknade redan vid 05.50, men somnade om i stora sängen tills klockan var 07.05 innan vi gick upp och gjorde dag.
Trots att man sovit så dåligt så kände jag mig ganska pigg för att vara jag.
Gjorde dottern redo för en dag på förskolan. Vi åt frukost och lekte en stund i soffan framför nyhetsmorgon innan det dags att ta på sig ytterkläderna och fara till förskolan.
Lämnade henne vid 09 idag och hämtade henne vid 15.30.
Hon blev så ledsen när jag gick ifrån förskolan, så jag kikade in på henne från fönstret efter en liten stund och då verkade det som det hade lugnat ned sig betydligt.
I morgon så måste jag lämna henne redan vid 07.30 då jag har vattengympa vid 8.00, så det blir tidigt imorgon. Får hoppas hon somnar i tid ikväll och att vi båda sover gott inatt så man orkar med.
Åkte ner och hämtade dottern på förskolan och väl hemma igen så ville hon att jag skulle ha henne i famnen hela tiden. Jag känner att jag måste spara på krafterna i fogar, höfter och rygg till helgen då jag inte har någon avlastning alls så jag inte är helt slut i dem delarna redan innan helgen.
Helt plötsligt så mår jag så dåligt igen och gråter helt öppet framför dottern. Jag fixar inte en kväll och natt till om jag ska må såhär och ensam ta hand om ett barn dessutom så jag ringer sambon och frågar vad han tycker om idén att dottern och jag åker hem till hans föräldrar och han tycker att det verkar bättre än att jag ska sitta hemma och må dåligt.
Jag ringde och frågade om erbjudandet fanns kvar och visst, vi var hjärtligt välkomna så jag packade snabbt ihop det nödvändigaste till dottern och mig och så åkte vi iväg runt 17-tiden.
Dottern sov hela vägen.
Vid 18-tiden var vi där och middagen precis klar, kalla tjocka pannkakor som var helt smaklösa och vidbrända, men jag var så hungrig så det slank ner några ändå.
Vi bäddade åt oss inne i stora rummet och försökte få barnen att varva ner inför sänggåendet, men det gick inget vidare trots att vi var tre vuxna så vi satte oss och kollade på tv programmet Du är vad du äter, men hörde knappt vad dem sa och fick inte heller se slutet då barnen stängde av teven precis på slutet och deras teve är en konstig sak med digital box som tar sådan tid på sig att komma igång igen.
Sedan blev det välling för barnen i varsin säng och båda två somnade efter en liten stund. Sambons mamma, XX och jag pratades vid en stund innan vi gick och la oss.
Trots att jag inte sovit på över ett dygn så gick det inte lättare att somna. Längtade hem och efter sambon.
Sonen vaknade framåt 01-tiden och skrek, sambons mamma XX gick upp och tog han. Jag bad henne byta blöja på sonen och göra en flaska välling, skulle gärna ha hjälpt till, men då halva dottern låg på mig nästan helt och hållet så ville jag inte smyga mig upp och kanske väcka henne och ha två trötta ledsna skrikande barn.
Trots att jag flera gånger säger till barnens farmor så gör hon inte alls vad jag ber henne om trots att hon frågar mig om råd. Flera gånger så håller dottern på att vakna, men somnar om säkert en tio gånger innan hon slutligen vaknar.
Jag hade föreslagit för sambons mamma (barnens farmor) att gå upp på övervåningen om han skrek då om inte hon kunde byta blöja eller göra välling (alternativt be sin man, barnens farfar om hjälp), men sonen ville inget och farmor ska alltid anpassa sig efter andra och kan inte ta egna beslut utifrån vad som är bäst i situationen som råder så hon satt kvar frågandes efter svar som jag redan hade gett henne till leda nu. Var hon verkligen såhär tam och fjantig och anpassningsbar även när sambon var liten? Har svårt att tro det.
Jag längtade verkligen hem och hade sonens bilbarnstol suttit i vår bil så hade jag nog med största sannolikhet åkt hem mitt i natten med barn, hund och alltihopa för jag stod verkligen inte ut och då hade det värsta inte ens skett än.
Jag ringde sambon, behövde råd för jag kände att jag inte orkade så mycket mer och av någon okänd anledning så gick barnens farmor upp på övervåningen utan barn och sa något till barnens farfar för ner kom han så förbannad och aggressiv att barnen påverkades negativt.
Sonen satt intill mig, tryckte sig emot mig och grät och dottern satt i min famn och bara stirrade rakt ut, själv grät jag tyst och hörde på sambons vrålande pappa som påstod en hel rad falska påståenden.
Han gick fram mot mig och höjde näven och hade nog i syfte att klappa till en ung gravid kvinna inför sina barnbarn, men slog den hårda näven i sängbordet istället så barnens nappflaskor flög upp och ner på golvet. Hade han slagit mig hade jag inte tvekat att anmäla alltihop till polisen.
Han undrade vad jag fan höll på med? Jag i min tur undrade varför han var tvungen att vråla? Flera gånger frågade jag vad jag hade gjort utan att få något svar.
Han vrålade om igen att dem hade ställt upp så mycket, men att jag bara gång på gång förstörde alltihop. Frågan är då varför dem ställer upp? Vill dem inte göra det för sina barnsbarns skull eller vad menar han egentligen?
Frågade vad jag hade förstört, men åter igen inget svar, för han har väl inget svar på det han påstår.
Enligt honom var jag en omogen, en fruktansvärd dålig mamma och så skulle jag sluta leka för jag var en stor jävla idiot.
Då ska han bara veta vilken idiot jag tycker han är som står och vrålar inför sina barnbarn och inför en gravid svärdotter. Varför vågar han inte visa sig som han är när hans son, hans barnbarns pappa är här?
Sedan påstod han vrålades att han minsann inte skulle säga inför sina älskade barnbarn att dem var jobbiga. Sedan att jag inte hade gjort det lyssnade han inte på, han tog bara saker ur luften.
Sedan att jag var förbannad för att jag inte hade fått sova på ovanvåningen, men det var ett rent påhitt av hans fru, barnens farmor för det var inte sant det heller som allt det andra han påstod.
Sedan så gick han ut ur rummet och tog sig en kopp kaffe och läste en tidning mitt i natten som det vore morgon. Jag satt kvar där jag satt, mitt på sängen gråtandes, med dottern i knäet och sonen tätt intill mig på höger sida.
Jag lovade mig själv där och då att aldrig någonsin träffa han något mer, varken med eller utan barnen för mitt förtroende för honom är förlorat för alltid.
Hur fan kan han skrämma och bete sig så urbota dumt inför sina barnbarn?
Och dålig mamma är jag definitivt inte, jag är närvarande till skillnad mot vad han har varit för sambon.
Efter en lång stund reste han på sig och frågade sin fru, barnen farmor om hon trodde att jag kunde hålla mig lugn och normal nu? Normal? Vad menar han med det påståendet? Är det någon som är galen här så är det väl för fan han som står och vrålar mitt i natten inför två små barn som är hans barnbarn och en gravid kvinna.
vecka 19+3 (korr 18+2)
Sov knappt något alls inatt, bara korta stunder som man knappt kan kalla sömn, men jag kan i och för sig passa på att sova ikapp på dagen då dottern är på förskolan, men det kanske inte är så vidare bra för då kanske jag bäddar för ytterligare en sömnlös natt bara.
Passade på att uppdatera dagboken, äta lunch och koppla av framför datorn istället.
Dottern vaknade redan vid 05.50, men somnade om i stora sängen tills klockan var 07.05 innan vi gick upp och gjorde dag.
Trots att man sovit så dåligt så kände jag mig ganska pigg för att vara jag.
Gjorde dottern redo för en dag på förskolan. Vi åt frukost och lekte en stund i soffan framför nyhetsmorgon innan det dags att ta på sig ytterkläderna och fara till förskolan.
Lämnade henne vid 09 idag och hämtade henne vid 15.30.
Hon blev så ledsen när jag gick ifrån förskolan, så jag kikade in på henne från fönstret efter en liten stund och då verkade det som det hade lugnat ned sig betydligt.
I morgon så måste jag lämna henne redan vid 07.30 då jag har vattengympa vid 8.00, så det blir tidigt imorgon. Får hoppas hon somnar i tid ikväll och att vi båda sover gott inatt så man orkar med.
Åkte ner och hämtade dottern på förskolan och väl hemma igen så ville hon att jag skulle ha henne i famnen hela tiden. Jag känner att jag måste spara på krafterna i fogar, höfter och rygg till helgen då jag inte har någon avlastning alls så jag inte är helt slut i dem delarna redan innan helgen.
Helt plötsligt så mår jag så dåligt igen och gråter helt öppet framför dottern. Jag fixar inte en kväll och natt till om jag ska må såhär och ensam ta hand om ett barn dessutom så jag ringer sambon och frågar vad han tycker om idén att dottern och jag åker hem till hans föräldrar och han tycker att det verkar bättre än att jag ska sitta hemma och må dåligt.
Jag ringde och frågade om erbjudandet fanns kvar och visst, vi var hjärtligt välkomna så jag packade snabbt ihop det nödvändigaste till dottern och mig och så åkte vi iväg runt 17-tiden.
Dottern sov hela vägen.
Vid 18-tiden var vi där och middagen precis klar, kalla tjocka pannkakor som var helt smaklösa och vidbrända, men jag var så hungrig så det slank ner några ändå.
Vi bäddade åt oss inne i stora rummet och försökte få barnen att varva ner inför sänggåendet, men det gick inget vidare trots att vi var tre vuxna så vi satte oss och kollade på tv programmet Du är vad du äter, men hörde knappt vad dem sa och fick inte heller se slutet då barnen stängde av teven precis på slutet och deras teve är en konstig sak med digital box som tar sådan tid på sig att komma igång igen.
Sedan blev det välling för barnen i varsin säng och båda två somnade efter en liten stund. Sambons mamma, XX och jag pratades vid en stund innan vi gick och la oss.
Trots att jag inte sovit på över ett dygn så gick det inte lättare att somna. Längtade hem och efter sambon.
Sonen vaknade framåt 01-tiden och skrek, sambons mamma XX gick upp och tog han. Jag bad henne byta blöja på sonen och göra en flaska välling, skulle gärna ha hjälpt till, men då halva dottern låg på mig nästan helt och hållet så ville jag inte smyga mig upp och kanske väcka henne och ha två trötta ledsna skrikande barn.
Trots att jag flera gånger säger till barnens farmor så gör hon inte alls vad jag ber henne om trots att hon frågar mig om råd. Flera gånger så håller dottern på att vakna, men somnar om säkert en tio gånger innan hon slutligen vaknar.
Jag hade föreslagit för sambons mamma (barnens farmor) att gå upp på övervåningen om han skrek då om inte hon kunde byta blöja eller göra välling (alternativt be sin man, barnens farfar om hjälp), men sonen ville inget och farmor ska alltid anpassa sig efter andra och kan inte ta egna beslut utifrån vad som är bäst i situationen som råder så hon satt kvar frågandes efter svar som jag redan hade gett henne till leda nu. Var hon verkligen såhär tam och fjantig och anpassningsbar även när sambon var liten? Har svårt att tro det.
Jag längtade verkligen hem och hade sonens bilbarnstol suttit i vår bil så hade jag nog med största sannolikhet åkt hem mitt i natten med barn, hund och alltihopa för jag stod verkligen inte ut och då hade det värsta inte ens skett än.
Jag ringde sambon, behövde råd för jag kände att jag inte orkade så mycket mer och av någon okänd anledning så gick barnens farmor upp på övervåningen utan barn och sa något till barnens farfar för ner kom han så förbannad och aggressiv att barnen påverkades negativt.
Sonen satt intill mig, tryckte sig emot mig och grät och dottern satt i min famn och bara stirrade rakt ut, själv grät jag tyst och hörde på sambons vrålande pappa som påstod en hel rad falska påståenden.
Han gick fram mot mig och höjde näven och hade nog i syfte att klappa till en ung gravid kvinna inför sina barnbarn, men slog den hårda näven i sängbordet istället så barnens nappflaskor flög upp och ner på golvet. Hade han slagit mig hade jag inte tvekat att anmäla alltihop till polisen.
Han undrade vad jag fan höll på med? Jag i min tur undrade varför han var tvungen att vråla? Flera gånger frågade jag vad jag hade gjort utan att få något svar.
Han vrålade om igen att dem hade ställt upp så mycket, men att jag bara gång på gång förstörde alltihop. Frågan är då varför dem ställer upp? Vill dem inte göra det för sina barnsbarns skull eller vad menar han egentligen?
Frågade vad jag hade förstört, men åter igen inget svar, för han har väl inget svar på det han påstår.
Enligt honom var jag en omogen, en fruktansvärd dålig mamma och så skulle jag sluta leka för jag var en stor jävla idiot.
Då ska han bara veta vilken idiot jag tycker han är som står och vrålar inför sina barnbarn och inför en gravid svärdotter. Varför vågar han inte visa sig som han är när hans son, hans barnbarns pappa är här?
Sedan påstod han vrålades att han minsann inte skulle säga inför sina älskade barnbarn att dem var jobbiga. Sedan att jag inte hade gjort det lyssnade han inte på, han tog bara saker ur luften.
Sedan att jag var förbannad för att jag inte hade fått sova på ovanvåningen, men det var ett rent påhitt av hans fru, barnens farmor för det var inte sant det heller som allt det andra han påstod.
Sedan så gick han ut ur rummet och tog sig en kopp kaffe och läste en tidning mitt i natten som det vore morgon. Jag satt kvar där jag satt, mitt på sängen gråtandes, med dottern i knäet och sonen tätt intill mig på höger sida.
Jag lovade mig själv där och då att aldrig någonsin träffa han något mer, varken med eller utan barnen för mitt förtroende för honom är förlorat för alltid.
Hur fan kan han skrämma och bete sig så urbota dumt inför sina barnbarn?
Och dålig mamma är jag definitivt inte, jag är närvarande till skillnad mot vad han har varit för sambon.
Efter en lång stund reste han på sig och frågade sin fru, barnen farmor om hon trodde att jag kunde hålla mig lugn och normal nu? Normal? Vad menar han med det påståendet? Är det någon som är galen här så är det väl för fan han som står och vrålar mitt i natten inför två små barn som är hans barnbarn och en gravid kvinna.
Vecka 19+2 (korr 18+1)
Onsdagen den 24 oktober 2007
vecka 19+2 (korr 18+1)
Sambon hade en stressig morgon då han var tvungen att ta ett tidigare tåg för att hinna till arbetet i tid då han och hans chef skulle ut på ett möte på Arlanda på morgonen.
Trots all stress så missade han tåget med cirka 20 meter så han blev tvungen att ringa chefen och säga som det var, men det visade sig att han nog inte behövde följa med ut till Arlanda ändå. All stress var med andra ord helt onödig, varför kunde inte sambon fått veta det redan igår?
Själv har jag varit så trött idag och som en zombie som vanligt.
Jag packade ihop en hel del av sonens kläder, nappflaska, välling, hygiensaker och några leksaker då han och vår fyrbente vän ska vara hos farmor och farfar tills på söndag.
Hämtade barnen tidigare idag då vi har en bra bit att åka på cirka 1 timme. sonen sov hela vägen, men dottern var pigg och vaken och sov på hemvägen istället.
Vi var kvar i cirka 1 timme, innan det var dags att tänka på hemfärd för att inte komma alltför sent hem då en ny dag väntar imorgon.
Fick sammanlagt 1000 kr i födelsedagspresent, hälften av sambons föräldrar och hälften av sambons mormor och morfar.
Väl hemma igen så värmde jag en lasagne till middag och fixade en sallad. Dottern åt helt okej och jag var så utsvulten så vad som helst hade funkat.
Gjorde dottern redo för natten genom att byta blöja och ta på pyjamas, borsta tänder och göra välling. Hon verkade så trött, men inte förrän vid 21.00 på kvällen somnade hon för att strax vakna upp igen.
Hon fick en flaska välling till och somnade om efter cirka 20 minuter.
Tittade klart på programmet Top Model Stockholm innan sängen väntade.
Sedan följde en lång natt då jag inte kunde koppla av tillräckligt och sova och samla kraft inför morgondagen.
Saknar sambon så fruktansvärt och det känns som en evighet tills på söndag då han kommer hem igen.
Ensamheten känns värst på kvällar och nätter.
Tårarna gick inte att hålla tillbaks längre och jag grät av saknad och ensamhet trots att jag har en underbar dotter sovandes bredvid mig och en lika underbar älskad dotter i min livmoder. Har nu bestämt mig trots allt att nog åka till sambons föräldrar i helgen för att få sällskap och avlastning.
Först på söndag kväll kommer sambon hem från Spanien, det är inte klokt vad jag längtar till
helgens slut.
vecka 19+2 (korr 18+1)
Sambon hade en stressig morgon då han var tvungen att ta ett tidigare tåg för att hinna till arbetet i tid då han och hans chef skulle ut på ett möte på Arlanda på morgonen.
Trots all stress så missade han tåget med cirka 20 meter så han blev tvungen att ringa chefen och säga som det var, men det visade sig att han nog inte behövde följa med ut till Arlanda ändå. All stress var med andra ord helt onödig, varför kunde inte sambon fått veta det redan igår?
Själv har jag varit så trött idag och som en zombie som vanligt.
Jag packade ihop en hel del av sonens kläder, nappflaska, välling, hygiensaker och några leksaker då han och vår fyrbente vän ska vara hos farmor och farfar tills på söndag.
Hämtade barnen tidigare idag då vi har en bra bit att åka på cirka 1 timme. sonen sov hela vägen, men dottern var pigg och vaken och sov på hemvägen istället.
Vi var kvar i cirka 1 timme, innan det var dags att tänka på hemfärd för att inte komma alltför sent hem då en ny dag väntar imorgon.
Fick sammanlagt 1000 kr i födelsedagspresent, hälften av sambons föräldrar och hälften av sambons mormor och morfar.
Väl hemma igen så värmde jag en lasagne till middag och fixade en sallad. Dottern åt helt okej och jag var så utsvulten så vad som helst hade funkat.
Gjorde dottern redo för natten genom att byta blöja och ta på pyjamas, borsta tänder och göra välling. Hon verkade så trött, men inte förrän vid 21.00 på kvällen somnade hon för att strax vakna upp igen.
Hon fick en flaska välling till och somnade om efter cirka 20 minuter.
Tittade klart på programmet Top Model Stockholm innan sängen väntade.
Sedan följde en lång natt då jag inte kunde koppla av tillräckligt och sova och samla kraft inför morgondagen.
Saknar sambon så fruktansvärt och det känns som en evighet tills på söndag då han kommer hem igen.
Ensamheten känns värst på kvällar och nätter.
Tårarna gick inte att hålla tillbaks längre och jag grät av saknad och ensamhet trots att jag har en underbar dotter sovandes bredvid mig och en lika underbar älskad dotter i min livmoder. Har nu bestämt mig trots allt att nog åka till sambons föräldrar i helgen för att få sällskap och avlastning.
Först på söndag kväll kommer sambon hem från Spanien, det är inte klokt vad jag längtar till
helgens slut.
Vecka 19+1 (korr 18+0)
Tisdagen den 23 oktober 2007
vecka 19+1 (korr 18+0)
Idag blev det ingen sovmorgon då jag ska till barnmorskan på förmiddagen inne i stan.
Vi hade bestämt att slå följe tillsammans från Slussen, men som vanligt hade han så mycket att stå i på arbetet så jag fick gå själv och han dök upp bara några minuter innan besöket helt andfådd då han i stort sett sprungit hela vägen för att komma i tid.
Besöket började med att ta ett blodvärde (hB) och det var som väntat väldigt lågt (97) så det är väl inte så konstigt att jag är så trött och helst sover bort dagarna för tillfället. Eftersom det är så lågt så ville barnmorskan ta en blodstatus på mig för att utesluta att inga komplikationer låg bakom som gör att jag har så lågt blodvärde.
Jag ska nu åter igen börja knapra Niferex och dricka mycket vatten och äta fiberrik mat för att hålla tarmarna igång då man lätt kan bli hård i magen av järnpreparat.
Jag hade möjlighet att hinna ställa en del frågor så jag frågade om det som hände på morgonen idag. Jag var på toaletten och hade väldigt svårt att kissa, det ville inte på något sätt komma ut någon urin trots att jag var så nödig och samtidigt så högg det till så fruktansvärt i livmodern och tarmarna. Jag har aldrig känt av något sådant tidigare så jag blev verkligen fundersam på vad det var som skedde. Så fort jag ställde mig upp igen så försvann all smärta och allt kändes bra igen. Bara lite skavsårskänsla på blygdläpparna var kvar. Barnmorskan hade inte hört om det förut, men trodde det kunde handla om någon nerv som kommit kläm, men säker var hon inte.
Barnmorskan tog blodtrycket som var bra (115/65) och lyssnade på fostrets hjärtljud som låg på 152 slag/minut, så det stämmer inte riktigt med skrocken om att flickor har under 140 slag/minut. Det har aldrig stämt på mig så jag tror inte vidare mycket på den teorin.
Fick en hel del papper med mig hem såsom moderkapsintyg och blodgruppering och så en ny tid till barnmorskan då det troligtvis kommer vara en vikarie till henne som kommer ta hand om mig.
Åkte hem trött och satte mig vid datorn och kopplade av en stund innan det var dags att åka ner till förskolan och hämta sonen och dottern.
Sambons mamma, XX och pappas fru, XX ringde och gratulerade mig då jag fyller år idag.
Vi åkte hem och fixade middag, det blev spagetti med köttfärssås idag och efter det så blev det prinsesstårta innan barnen fick bada och nattades av pappa.
Har fått så fina presenter, av barnen fick jag ett gratulationskort, badsalt, massageolja och presentkort på underkläder och av sambon fick jag ett presentkort till Lena Ph och Orup på Chinateatern under hösten.
vecka 19+1 (korr 18+0)
Idag blev det ingen sovmorgon då jag ska till barnmorskan på förmiddagen inne i stan.
Vi hade bestämt att slå följe tillsammans från Slussen, men som vanligt hade han så mycket att stå i på arbetet så jag fick gå själv och han dök upp bara några minuter innan besöket helt andfådd då han i stort sett sprungit hela vägen för att komma i tid.
Besöket började med att ta ett blodvärde (hB) och det var som väntat väldigt lågt (97) så det är väl inte så konstigt att jag är så trött och helst sover bort dagarna för tillfället. Eftersom det är så lågt så ville barnmorskan ta en blodstatus på mig för att utesluta att inga komplikationer låg bakom som gör att jag har så lågt blodvärde.
Jag ska nu åter igen börja knapra Niferex och dricka mycket vatten och äta fiberrik mat för att hålla tarmarna igång då man lätt kan bli hård i magen av järnpreparat.
Jag hade möjlighet att hinna ställa en del frågor så jag frågade om det som hände på morgonen idag. Jag var på toaletten och hade väldigt svårt att kissa, det ville inte på något sätt komma ut någon urin trots att jag var så nödig och samtidigt så högg det till så fruktansvärt i livmodern och tarmarna. Jag har aldrig känt av något sådant tidigare så jag blev verkligen fundersam på vad det var som skedde. Så fort jag ställde mig upp igen så försvann all smärta och allt kändes bra igen. Bara lite skavsårskänsla på blygdläpparna var kvar. Barnmorskan hade inte hört om det förut, men trodde det kunde handla om någon nerv som kommit kläm, men säker var hon inte.
Barnmorskan tog blodtrycket som var bra (115/65) och lyssnade på fostrets hjärtljud som låg på 152 slag/minut, så det stämmer inte riktigt med skrocken om att flickor har under 140 slag/minut. Det har aldrig stämt på mig så jag tror inte vidare mycket på den teorin.
Fick en hel del papper med mig hem såsom moderkapsintyg och blodgruppering och så en ny tid till barnmorskan då det troligtvis kommer vara en vikarie till henne som kommer ta hand om mig.
Åkte hem trött och satte mig vid datorn och kopplade av en stund innan det var dags att åka ner till förskolan och hämta sonen och dottern.
Sambons mamma, XX och pappas fru, XX ringde och gratulerade mig då jag fyller år idag.
Vi åkte hem och fixade middag, det blev spagetti med köttfärssås idag och efter det så blev det prinsesstårta innan barnen fick bada och nattades av pappa.
Har fått så fina presenter, av barnen fick jag ett gratulationskort, badsalt, massageolja och presentkort på underkläder och av sambon fick jag ett presentkort till Lena Ph och Orup på Chinateatern under hösten.
Vecka 19+0 (korr 17+6)
Måndagen den 22 oktober 2007
vecka 19+0 (korr 17+6)
Efter natten så mådde dottern bra så hon och hennes bror lämnades på förskolan på morgonen av pappa innan han for till arbetet.
Jag har sovit en stor del av dagen, har kommit in i en stor trötthets svacka nu igen och kan sova hur mycket som helst känns det som.
Hann med att sitta en stund framför datorn och även skriva en inköpslista då det är dags att veckohandla efter jag hämtat upp barnen på förskolan vid 16.30.
Åkte bort till Tumba och hämtade sambon vid stationen och sedan så veckohandlade vi för omväxlingens skull på ICA Maxi i Botkyrka.
vecka 19+0 (korr 17+6)
Efter natten så mådde dottern bra så hon och hennes bror lämnades på förskolan på morgonen av pappa innan han for till arbetet.
Jag har sovit en stor del av dagen, har kommit in i en stor trötthets svacka nu igen och kan sova hur mycket som helst känns det som.
Hann med att sitta en stund framför datorn och även skriva en inköpslista då det är dags att veckohandla efter jag hämtat upp barnen på förskolan vid 16.30.
Åkte bort till Tumba och hämtade sambon vid stationen och sedan så veckohandlade vi för omväxlingens skull på ICA Maxi i Botkyrka.
Vecka 18+6 (korr 17+5)
Söndagen den 21 oktober 2007
vecka 18+6 (korr 17+5)
En seg söndag med tråkigt väder, bara grått, grått, grått och jag var som en zombie hela dagen.
Tillbringande dagen framför teven och åt en lång god frukost.
Sambon var som vanligt pigg och energisk så han städade och stod i tillsammans med våra barn.
Dottern har varit från och till idag och känns ganska varm, men än så länge har hon ingen feber så vi avvaktar tills efter natten och ser då hur hon verkar må.
vecka 18+6 (korr 17+5)
En seg söndag med tråkigt väder, bara grått, grått, grått och jag var som en zombie hela dagen.
Tillbringande dagen framför teven och åt en lång god frukost.
Sambon var som vanligt pigg och energisk så han städade och stod i tillsammans med våra barn.
Dottern har varit från och till idag och känns ganska varm, men än så länge har hon ingen feber så vi avvaktar tills efter natten och ser då hur hon verkar må.
torsdag 23 oktober 2008
Vecka 18+5 (korr 17+4)
Lördagen den 20 oktober 2007
vecka 18+5 (korr 17+4)
Tog mig en ordentlig sovmorgon idag, men sambon steg upp redan vid 07 då han hade så ont i huvudet.
Han gick och la sig framåt förmiddagen och väckte mig och vi hade sex.
Efter det så fixade vi frukost och gjorde oss sedan i ordning för att åka i väg och hämta barnen hos sambons föräldrar som har varit barnvakt sedan igår.
Väl på plats så tog jag hand om dottern och umgicks med barnens farmor, medan sambon och sonen städade bilen som verkligen behövdes.
Vi åkte hem rent sent och stannade och handlade på hemvägen.
Väl hemma stekte vi några blodpuddingskivor till barnen och nattade dem då dem var så trötta.
sambon och jag gjorde i ordning tacos till oss som vi åt framför teven.
vecka 18+5 (korr 17+4)
Tog mig en ordentlig sovmorgon idag, men sambon steg upp redan vid 07 då han hade så ont i huvudet.
Han gick och la sig framåt förmiddagen och väckte mig och vi hade sex.
Efter det så fixade vi frukost och gjorde oss sedan i ordning för att åka i väg och hämta barnen hos sambons föräldrar som har varit barnvakt sedan igår.
Väl på plats så tog jag hand om dottern och umgicks med barnens farmor, medan sambon och sonen städade bilen som verkligen behövdes.
Vi åkte hem rent sent och stannade och handlade på hemvägen.
Väl hemma stekte vi några blodpuddingskivor till barnen och nattade dem då dem var så trötta.
sambon och jag gjorde i ordning tacos till oss som vi åt framför teven.
söndag 19 oktober 2008
Vecka 18+4 (korr 17+3)
Fredagen den 19 oktober 2007
vecka 18+4 (korr 17+3)
Körde ner till förskolan på morgonen där jag släppte av sambon med barnen som han skulle lämna där innan han skulle vidare till jobbet.
Själv åkte jag vidare till badhuset på vattengympa, som tidigare fredagar.
Väl hemma igen så vilade jag en stund innan det var dags att packa ihop en del då barnen ska tillbringa kvällen och morgondagen hos farmor och farfar.
Hämtade barnen tidigare idag, redan vid 15.00, men kom ändå iväg från förskolan senare än vad jag hade tänkt mig så jag var smått stressad då jag hade bestämt med barnens farmor att jag skulle vara där senast vid 16.00. Hon blir så pass orolig om man inte kommer på exakt tid, kom nu ca 15 minuter senare än sagt.
Det blev små stressigt, men barnen tog det bra och jag åkte vidare mot Stockholm.
Jag körde lite fortare än den tillåtna hastigheten, men inte så farligt, runt 97 km/h på 90 väg.
Tyvärr så hade jag världens otur på vägen tillbaka och åkte dit för fortkörning precis före påfarten till E6 och det kalaset gick på 1500 kr. Förbannade mig själv kan man säga för dem pengarna hade jag mycket väl haft nytta av att lägga på annat än detta.
Trots allt så var jag på plats på avtalad tid där jag skulle hämta upp sambon och därifrån tog vi oss till restaurangen där vi hade bokat bord för två.
Av restaurangen så hade jag fått ett födelsedagserbjudande där dem bjöd mig på valfri huvudrätt och dessert i sällskap av en vän.
Det blev oxfilé med tillbehör till oss båda och så en stor portion créme brulé med tillbehör som dessert till mig medan sambon tog glass med tillbehör.
Gick därifrån så proppmätt att jag nästan var illamående och nästan kunde lova att jag aldrig skulle äta mer i hela mitt liv och dessutom hade jag sådan extrem känning av fogarna så jag knappt kunde ta mig till bilen.
Kom hem mycket tidigare än förväntat och hann se nästan hela Idol som nyss hade börjat.
På ett sätt var det tur då sambon hade programmerat in fel kanal på videon.
Efter omröstningen, runt 23 tiden så var jag så trött så det blev sängen direkt.
vecka 18+4 (korr 17+3)
Körde ner till förskolan på morgonen där jag släppte av sambon med barnen som han skulle lämna där innan han skulle vidare till jobbet.
Själv åkte jag vidare till badhuset på vattengympa, som tidigare fredagar.
Väl hemma igen så vilade jag en stund innan det var dags att packa ihop en del då barnen ska tillbringa kvällen och morgondagen hos farmor och farfar.
Hämtade barnen tidigare idag, redan vid 15.00, men kom ändå iväg från förskolan senare än vad jag hade tänkt mig så jag var smått stressad då jag hade bestämt med barnens farmor att jag skulle vara där senast vid 16.00. Hon blir så pass orolig om man inte kommer på exakt tid, kom nu ca 15 minuter senare än sagt.
Det blev små stressigt, men barnen tog det bra och jag åkte vidare mot Stockholm.
Jag körde lite fortare än den tillåtna hastigheten, men inte så farligt, runt 97 km/h på 90 väg.
Tyvärr så hade jag världens otur på vägen tillbaka och åkte dit för fortkörning precis före påfarten till E6 och det kalaset gick på 1500 kr. Förbannade mig själv kan man säga för dem pengarna hade jag mycket väl haft nytta av att lägga på annat än detta.
Trots allt så var jag på plats på avtalad tid där jag skulle hämta upp sambon och därifrån tog vi oss till restaurangen där vi hade bokat bord för två.
Av restaurangen så hade jag fått ett födelsedagserbjudande där dem bjöd mig på valfri huvudrätt och dessert i sällskap av en vän.
Det blev oxfilé med tillbehör till oss båda och så en stor portion créme brulé med tillbehör som dessert till mig medan sambon tog glass med tillbehör.
Gick därifrån så proppmätt att jag nästan var illamående och nästan kunde lova att jag aldrig skulle äta mer i hela mitt liv och dessutom hade jag sådan extrem känning av fogarna så jag knappt kunde ta mig till bilen.
Kom hem mycket tidigare än förväntat och hann se nästan hela Idol som nyss hade börjat.
På ett sätt var det tur då sambon hade programmerat in fel kanal på videon.
Efter omröstningen, runt 23 tiden så var jag så trött så det blev sängen direkt.
lördag 18 oktober 2008
Vecka 18+3
Torsdagen den 18 oktober 2007
vecka 18+3
I dag är det dags för det stora rutin ultraljudet på UltraGyn. Ska bli spännande att få se den lilla krabaten på skärmen, men samtidigt så är jag så nervös.
Tillbringade en stund framför datorn innan det var dags att fara.
Som vanligt hade jag åter igen inga pengar till en remsa så jag kunde ta mig in till storstan så jag fick åter igen låna av hushållskassan.
Och sedan så glömde jag åter igen att dem tar inga kontanter på bussen längre utan biljetten ska köpas innan så åter igen fick jag åka med på egen risk ner till stationen. En resa som tar på sin höjd 2-3 minuter så det är rätt så riskfritt.
Köpte snabbt tågbiljetter i kiosken och halvsprang sedan så gott det gick till tåget, men det är inte så lätt när man har fogarna att tänka på som gör så förbannat ont.
Sambon väntade på mig vid centralstationen och vi tog oss till Odenplan där han bjöd på lunch på Sandys.
En barnmorska vid namn XX tog emot oss. Kanske inte den gladaste barnmorska jag stött på, men hon var ytterst noggrann och började med att först kolla igenom fostret från topp till tå innan hon stoppade in videobandet och påbörjade ultraljudet.
Vi fick sen fostrets huvud med dess lillhjärna, sedan zoomade hon in ansiktet och dess överläpp. Vidare ner över magen där vi fick se den lilla urinblåsan och magsäcken och dess hjärta med sina kamrar och förmak. Ner mot benen och dem små fossingarna och armarna med fem fingrar på vardera hand. Hon slutade med att visa oss fostrets rygg och ryggrad.
Allt var tipp topp med vår lilla bebis som är en liten flicka, precis som sambon trodde.
Jag blev bakåtflyttad åtta dagar med beräknad förlossning kring tisdagen den 25 mars 2008 så nu är jag tillbaks i graviditetsvecka 17 (+2).
♥ Enligt senaste mens så är jag beräknad att föda kring fredagen den 14 mars -08
♥ Enligt egen uträkning så är jag beräknad lördagen den 22 mars -08 på självaste påskafton
♥ Enligt barnmorskans snurra så är jag beräknad söndagen den 23 mars -08 på påskdagen
♥ Enligt rutin ultraljud är jag beräknad tisdagen den 25 mars -08
Jag tror mer på runt den 14 mars, vi får väl se om jag har rätt. Blir nog en induktion denna gång också skulle jag tro.
Vi fick med oss några bilder och så hela ultraljudet på VHS-band.
Åkte hem och vilade innan det var dags att åka ner och hämta barnen på förskolan och sambon vid tågstationen.
vecka 18+3
I dag är det dags för det stora rutin ultraljudet på UltraGyn. Ska bli spännande att få se den lilla krabaten på skärmen, men samtidigt så är jag så nervös.
Tillbringade en stund framför datorn innan det var dags att fara.
Som vanligt hade jag åter igen inga pengar till en remsa så jag kunde ta mig in till storstan så jag fick åter igen låna av hushållskassan.
Och sedan så glömde jag åter igen att dem tar inga kontanter på bussen längre utan biljetten ska köpas innan så åter igen fick jag åka med på egen risk ner till stationen. En resa som tar på sin höjd 2-3 minuter så det är rätt så riskfritt.
Köpte snabbt tågbiljetter i kiosken och halvsprang sedan så gott det gick till tåget, men det är inte så lätt när man har fogarna att tänka på som gör så förbannat ont.
Sambon väntade på mig vid centralstationen och vi tog oss till Odenplan där han bjöd på lunch på Sandys.
En barnmorska vid namn XX tog emot oss. Kanske inte den gladaste barnmorska jag stött på, men hon var ytterst noggrann och började med att först kolla igenom fostret från topp till tå innan hon stoppade in videobandet och påbörjade ultraljudet.
Vi fick sen fostrets huvud med dess lillhjärna, sedan zoomade hon in ansiktet och dess överläpp. Vidare ner över magen där vi fick se den lilla urinblåsan och magsäcken och dess hjärta med sina kamrar och förmak. Ner mot benen och dem små fossingarna och armarna med fem fingrar på vardera hand. Hon slutade med att visa oss fostrets rygg och ryggrad.
Allt var tipp topp med vår lilla bebis som är en liten flicka, precis som sambon trodde.
Jag blev bakåtflyttad åtta dagar med beräknad förlossning kring tisdagen den 25 mars 2008 så nu är jag tillbaks i graviditetsvecka 17 (+2).
♥ Enligt senaste mens så är jag beräknad att föda kring fredagen den 14 mars -08
♥ Enligt egen uträkning så är jag beräknad lördagen den 22 mars -08 på självaste påskafton
♥ Enligt barnmorskans snurra så är jag beräknad söndagen den 23 mars -08 på påskdagen
♥ Enligt rutin ultraljud är jag beräknad tisdagen den 25 mars -08
Jag tror mer på runt den 14 mars, vi får väl se om jag har rätt. Blir nog en induktion denna gång också skulle jag tro.
Vi fick med oss några bilder och så hela ultraljudet på VHS-band.
Åkte hem och vilade innan det var dags att åka ner och hämta barnen på förskolan och sambon vid tågstationen.
Vecka 18+2
Onsdagen den 17 oktober 2007
vecka 18+2
En riktigt skön slappardag så jag tog en ordentlig sovmorgon och sov ända fram till 11.00 idag. Skönt kan jag lova.
Dagen spenderades sedan framför datorn fram tills det var dags att göra sig ordning och åka ner till förskolan och hämta barnen vid 16.30.
vecka 18+2
En riktigt skön slappardag så jag tog en ordentlig sovmorgon och sov ända fram till 11.00 idag. Skönt kan jag lova.
Dagen spenderades sedan framför datorn fram tills det var dags att göra sig ordning och åka ner till förskolan och hämta barnen vid 16.30.
Vecka 18+1
Tisdagen den 16 oktober 2007
vecka 18+1
Idag så är det fotografering på förskolan. Skönt att dottern är frisk och kan vara med på det.
Vi är utan bil tills ikväll så idag så både lämnar och hämtar sambon barnen på förskolan då jag inte fixar promenaden fram och tillbaks med fogarna.
Sonen är eld och lågor när han kommer hem för idag ska han få åka både buss och tåg med pappa, något han älskar att göra och tjatat om så.
Dem tar först buss ner till pendeltåget, sedan pendeltåget några stationer bort och därefter Svealands banan några stationer bort där sambons bror hämtar upp dem i vår bil.
Jag är själv med dottern i stort sett hela kvällen innan dem kommer åter.
Inte var det lätt att få dottern att somna inte, men efter mycket och men så somnade hon i alla fall, men vaknade på nytt då övriga familjen kom hem några timmar senare.
Sonen var trött och skrek, sambon tog över och nattade båda barnen och snart så sov dem gott i varsin säng.
vecka 18+1
Idag så är det fotografering på förskolan. Skönt att dottern är frisk och kan vara med på det.
Vi är utan bil tills ikväll så idag så både lämnar och hämtar sambon barnen på förskolan då jag inte fixar promenaden fram och tillbaks med fogarna.
Sonen är eld och lågor när han kommer hem för idag ska han få åka både buss och tåg med pappa, något han älskar att göra och tjatat om så.
Dem tar först buss ner till pendeltåget, sedan pendeltåget några stationer bort och därefter Svealands banan några stationer bort där sambons bror hämtar upp dem i vår bil.
Jag är själv med dottern i stort sett hela kvällen innan dem kommer åter.
Inte var det lätt att få dottern att somna inte, men efter mycket och men så somnade hon i alla fall, men vaknade på nytt då övriga familjen kom hem några timmar senare.
Sonen var trött och skrek, sambon tog över och nattade båda barnen och snart så sov dem gott i varsin säng.
Vecka 18+0
Måndagen den 15 oktober 2007
vecka 18+0
Vilken dag det blev på dotterns 17 månaders dag.
Dottern är hemma sjuk, men det verkar inte så allvarligt som tur är för hon är pigg, glad och feberfri och vi tror att om inget oförutsett sker så borde hon nog kunna vara på förskolan imorgon.
Dagen hemma själv med dottern gick bara bra trots att jag känner av fogarna då och då.
Var förbi förskolan på eftermiddagen och hämtade sonen och åkte sedan vidare och handlade.
Vår bils baklucka håller på och driver mig till vansinne, för den faller igen hela tiden då spännvajern är trasig och den måste fixas innan sambon åker till Spanien nästa vecka så jag har en välfungerande bil.
Ringde sambon och sa att vi måste ta en tur förbi Bil tema och köpa dem saker som behövs för att laga bakluckan och visst, det var inga problem. Sagt och gjort, vi åkte dit och sambon gick in och köpte det som behövdes medan vi andra väntade i bilen.
På vägen hem stannade vi och köpte middagsmat vid Mac Donalds till barnens stora förtjusning.
Jag gick upp med båda barnen och dem åt med stor aptit.
Sambon skulle ta en vända med vår fyrbente vän och fixa bakluckan, han skulle snart vara tillbaks, skulle inte ta mer än 5 minuter högst.
Dum som jag är så tycker jag det tar sådan tid så jag ringer sambon och undrar hur det går och det stressar bara honom desto mer, men han säger att han kommer strax.
Efter någon minut ringer han och berättar att det gått åt helvete och att hela bakrutan har gått i miljoner bitar. Han trodde att spännvajern satt på plats, men på vägen ner så gav den vika och bakluckan föll ner med världens kraft mot den lösa spännvajern och så var den glasrutan sönderslagen.
Det kan inte vara sant att man kan ha sådan otur.
Sambon ringer sin bror och kommer sedan upp och försöker få tag i en glasmästarjour medan jag badar barnen och försöker få dem i säng i någorlunda tid då dem ska till förskolan imorgon.
Sambon tog bilen till macken och tejpade igen bakluckan med papp och tejp, tankade bilen och sedan så körde jag över bilen till sambons bror som ska lämna in den på verkstad imorgon i XX så kan vi förhoppningsvis hämta hem bilen imorgon kväll.
Jag blev hemkörd av sambons bror i hans pick-up. Väl hemma så berättade vi för honom att vi väntar barn igen.
Vi fixade en snabb middag och kollade på tv innan sängen väntade.
vecka 18+0
Vilken dag det blev på dotterns 17 månaders dag.
Dottern är hemma sjuk, men det verkar inte så allvarligt som tur är för hon är pigg, glad och feberfri och vi tror att om inget oförutsett sker så borde hon nog kunna vara på förskolan imorgon.
Dagen hemma själv med dottern gick bara bra trots att jag känner av fogarna då och då.
Var förbi förskolan på eftermiddagen och hämtade sonen och åkte sedan vidare och handlade.
Vår bils baklucka håller på och driver mig till vansinne, för den faller igen hela tiden då spännvajern är trasig och den måste fixas innan sambon åker till Spanien nästa vecka så jag har en välfungerande bil.
Ringde sambon och sa att vi måste ta en tur förbi Bil tema och köpa dem saker som behövs för att laga bakluckan och visst, det var inga problem. Sagt och gjort, vi åkte dit och sambon gick in och köpte det som behövdes medan vi andra väntade i bilen.
På vägen hem stannade vi och köpte middagsmat vid Mac Donalds till barnens stora förtjusning.
Jag gick upp med båda barnen och dem åt med stor aptit.
Sambon skulle ta en vända med vår fyrbente vän och fixa bakluckan, han skulle snart vara tillbaks, skulle inte ta mer än 5 minuter högst.
Dum som jag är så tycker jag det tar sådan tid så jag ringer sambon och undrar hur det går och det stressar bara honom desto mer, men han säger att han kommer strax.
Efter någon minut ringer han och berättar att det gått åt helvete och att hela bakrutan har gått i miljoner bitar. Han trodde att spännvajern satt på plats, men på vägen ner så gav den vika och bakluckan föll ner med världens kraft mot den lösa spännvajern och så var den glasrutan sönderslagen.
Det kan inte vara sant att man kan ha sådan otur.
Sambon ringer sin bror och kommer sedan upp och försöker få tag i en glasmästarjour medan jag badar barnen och försöker få dem i säng i någorlunda tid då dem ska till förskolan imorgon.
Sambon tog bilen till macken och tejpade igen bakluckan med papp och tejp, tankade bilen och sedan så körde jag över bilen till sambons bror som ska lämna in den på verkstad imorgon i XX så kan vi förhoppningsvis hämta hem bilen imorgon kväll.
Jag blev hemkörd av sambons bror i hans pick-up. Väl hemma så berättade vi för honom att vi väntar barn igen.
Vi fixade en snabb middag och kollade på tv innan sängen väntade.
Vecka 17+6
Söndagen den 14 oktober 2007
vecka 17+6
Så var det en ny dag då. Försökte mig på det extremt svåra kapitlet i matematik, men jag blir inte klok på mig själv. Jag får inte in i min tröga skalle hur man ska tänka och omvandla alltihop. Kan man skylla på graviditetshjärna tro?
Har gett upp det här med studierna nu och tar mig ett välbehövligt studieuppehåll nu i väntan på den lilla som ska komma till våren. Skolan finns alltid kvar sedan när jag är mer mottaglig. Känner mig så stressad av alla inlämningsuppgifter som ska in i tid och det gynnar varken mig eller den lilla i magen. Dessutom så är jag sjukskriven så då ska jag nog ta det lugnt som sagt.
Ska försöka få ordning hemma tills bebisen kommer, har kommit in i en riktig boa-period. Dessutom så kan jag i alla fall försöka ta hand om sjuka barn om det skulle behövas om jag bara går hemma så sambon kan jobba.
Det verkar som dottern blir hemma från förskolan redan imorgon för hon har 38,1 i feber så det blir att stanna hemma med mamma.
Ska se om jag kanske hinner med att röja upp röran ordentligt i barnens rum i morgon för det är verkligen i stort behov av att städas ordentligt. Det är ett kaos där inne med saker överallt.
Sambon har varit otroligt duktig idag och hjälpt till en massa med att diska, städa och tvätta medan jag mest slappat framför datorn för att samla kraft till morgondagen.
vecka 17+6
Så var det en ny dag då. Försökte mig på det extremt svåra kapitlet i matematik, men jag blir inte klok på mig själv. Jag får inte in i min tröga skalle hur man ska tänka och omvandla alltihop. Kan man skylla på graviditetshjärna tro?
Har gett upp det här med studierna nu och tar mig ett välbehövligt studieuppehåll nu i väntan på den lilla som ska komma till våren. Skolan finns alltid kvar sedan när jag är mer mottaglig. Känner mig så stressad av alla inlämningsuppgifter som ska in i tid och det gynnar varken mig eller den lilla i magen. Dessutom så är jag sjukskriven så då ska jag nog ta det lugnt som sagt.
Ska försöka få ordning hemma tills bebisen kommer, har kommit in i en riktig boa-period. Dessutom så kan jag i alla fall försöka ta hand om sjuka barn om det skulle behövas om jag bara går hemma så sambon kan jobba.
Det verkar som dottern blir hemma från förskolan redan imorgon för hon har 38,1 i feber så det blir att stanna hemma med mamma.
Ska se om jag kanske hinner med att röja upp röran ordentligt i barnens rum i morgon för det är verkligen i stort behov av att städas ordentligt. Det är ett kaos där inne med saker överallt.
Sambon har varit otroligt duktig idag och hjälpt till en massa med att diska, städa och tvätta medan jag mest slappat framför datorn för att samla kraft till morgondagen.
Vecka 17+5
Lördagen den 13 oktober 2007
vecka 17+5
För 1 år sedan så skedde en hemsk tågolycka i XX där en 17-årig pojke omkom omedelbart efter att ha blivit påkörd av tåget. Han skulle gena över spåret med sin moped och mopeden fastnade och tåget hade inte en chans att hinna bromsa. På mopeden satt två av hans kamrater. Flickan strax bakom honom fick men för livet med svåra skador, men överlevde. Pojken bakom flickan överlevde med ett benbrott.
Samma kväll som olyckan skedde så hörde jag en helikopter flyga förbi över vårat bostadsområde och några timmar senare så sändes det ut på nyheterna vad som hade hänt i vår lilla kommun. Helt ofattbart.
Har försökt att plugga idag, men har fastnat på kapitlet med ekvationer. Sambon försöker hjälpa till, men jag blir bara ännu mer förvirrad och förstår ännu mindre så jag ger upp och försöker på nytt imorgon igen.
Tog en dusch och försökte koppla av, men det vore skönt om jag kunde fixa detta kapitel, om inte idag så imorgon.
Sambon känner sig dålig. Han har ont i magen och känner sig illamående och jag håller tummarna hårt att det inte är en magsjuka på gång.
Han kände sig bättre till kvällen och tror själv att det berodde på att han drack vin till middagen igår så troligen var det bara någon form av bakfylla.
Jag har själv känt av magen idag och har haft riktig ont och har heller inte känt bebisen röra på sig på flera dagar nu, vilket jag tidigare har gjort, åtminstone varannan dag Vet inte om jag ska oroa mig att något skulle vara galet eftersom det kanske är så att den kanske ligger så till i magen att jag inte känner sparkarna på samma sätt bara.
Jag har fått svar på urinodlingen som togs den 10 oktober och den visar ingen bakterie tillväxt så det rör sig inte om någon urinvägsinfektion i alla fall. Trots det så har jag ont i livmodern, men det kanske är ligamenten trots allt då som spökar och gör att det värker på som sjutton.
På kvällen så tittade vi på Becks senaste film ”I guds namn” och mumsade på svenska insjökräftor som var väldigt goda.
vecka 17+5
För 1 år sedan så skedde en hemsk tågolycka i XX där en 17-årig pojke omkom omedelbart efter att ha blivit påkörd av tåget. Han skulle gena över spåret med sin moped och mopeden fastnade och tåget hade inte en chans att hinna bromsa. På mopeden satt två av hans kamrater. Flickan strax bakom honom fick men för livet med svåra skador, men överlevde. Pojken bakom flickan överlevde med ett benbrott.
Samma kväll som olyckan skedde så hörde jag en helikopter flyga förbi över vårat bostadsområde och några timmar senare så sändes det ut på nyheterna vad som hade hänt i vår lilla kommun. Helt ofattbart.
Har försökt att plugga idag, men har fastnat på kapitlet med ekvationer. Sambon försöker hjälpa till, men jag blir bara ännu mer förvirrad och förstår ännu mindre så jag ger upp och försöker på nytt imorgon igen.
Tog en dusch och försökte koppla av, men det vore skönt om jag kunde fixa detta kapitel, om inte idag så imorgon.
Sambon känner sig dålig. Han har ont i magen och känner sig illamående och jag håller tummarna hårt att det inte är en magsjuka på gång.
Han kände sig bättre till kvällen och tror själv att det berodde på att han drack vin till middagen igår så troligen var det bara någon form av bakfylla.
Jag har själv känt av magen idag och har haft riktig ont och har heller inte känt bebisen röra på sig på flera dagar nu, vilket jag tidigare har gjort, åtminstone varannan dag Vet inte om jag ska oroa mig att något skulle vara galet eftersom det kanske är så att den kanske ligger så till i magen att jag inte känner sparkarna på samma sätt bara.
Jag har fått svar på urinodlingen som togs den 10 oktober och den visar ingen bakterie tillväxt så det rör sig inte om någon urinvägsinfektion i alla fall. Trots det så har jag ont i livmodern, men det kanske är ligamenten trots allt då som spökar och gör att det värker på som sjutton.
På kvällen så tittade vi på Becks senaste film ”I guds namn” och mumsade på svenska insjökräftor som var väldigt goda.
Vecka 17+4
Fredagen den 12 oktober 2007
vecka 17+4
Förskolan har planeringsdag och håller stängt idag så både sonen och dottern är hemma.
Trots att jag var så mega trött på morgonen så kom jag iväg på vattengympan och det rådde bot på tröttheten för efter det var jag nytankad på en massa energi och åkte hem och pluggade. Sambon tog med sig barnen och åkte och veckohandlade.
Efter omröstningen i Idol så väntade sängen på mig, var så trött.
Sambon gick och la sig ännu tidigare då han satt uppe i stort sett under gårdagens natt och arbetade sent in på småtimmarna och bara hann sova några ynka timmar innan det var dags att göra dag igen.
vecka 17+4
Förskolan har planeringsdag och håller stängt idag så både sonen och dottern är hemma.
Trots att jag var så mega trött på morgonen så kom jag iväg på vattengympan och det rådde bot på tröttheten för efter det var jag nytankad på en massa energi och åkte hem och pluggade. Sambon tog med sig barnen och åkte och veckohandlade.
Efter omröstningen i Idol så väntade sängen på mig, var så trött.
Sambon gick och la sig ännu tidigare då han satt uppe i stort sett under gårdagens natt och arbetade sent in på småtimmarna och bara hann sova några ynka timmar innan det var dags att göra dag igen.
söndag 12 oktober 2008
Vecka 17+3
Torsdagen den 11 oktober 2007
vecka 17+3
Så var dottern sjuk igen, tråkigt nog.
Sambon blev hemma på förmiddagen med henne då jag var iväg på 3 års kontroll med sonen på barnavårdscentralen. Sonen och jag tog bussen dit då han älskar att åka buss. Han blev så glad.
Det var både första och sista gången jag besökte denna barnavårdscentral. Är det inte meningen att man ska få råd och hjälp på barnavårdscentralen?
Denna sköterska var den vidrigaste jag träffat på länge. Det enda hon kunde göra var att klaga på allt och ifrågasätta mig som mamma varför jag förminskade min egen son på 3 år till en liten pojke.
Att en 3 åring använder blöja var för henne helt sjukt, för i hennes värld går en 3 åring på pottan och gör sina behov. Jag sa att vi försökt, att sonen har varit på god väg, men backat tillbaks och känt sig tryggare med blöja och inte alls haft något intresse eller motivation till att ens försöka bli blöj fri och då ser vi ingen anledning att stressa på det hela om han inte känner sig redo och mogen för det.
När jag sedan nämnde att vi bytte bajsblöja genom att lägga upp vår 3 åring på skötbordet blev hon nog för provocerad stackaren.
Sedan drack ingen 3 åring i hennes värld välling längre, speciellt inte i nappflaska och definitivt inte liggandes bredvid sin pappa före läggdax som en liten mysig grej som dem gjort sedan han var mycket liten. Som sagt var jag en värdelös mamma åt min son som lät han använda både blöja och dricka välling före läggdax i nappflaska.
Efter fyrtio minuters kritiserande var det då dags för sonen att peka ut bilder, hoppa jämfota, rita en gubbe och sparka en boll, men inget av det ville han göra och jag förstår honom så väl. Har man fått höra att det bara är bebisar som använder blöja och dricker välling i nappflaska så kan man väl inte hoppa jämfota eller sparka en boll ju. Hur ska hon ha det?
En ny tid bokades och då hoppades hon på att sonen skulle vara mera medgörlig.
Jä**la tant!!! !!! !!!
Över 1 timme senare så var vi på väg därifrån rejält sena. För jag hade planerat att besöket skulle ta en halvtimme på sin höjd.
Sambon fick komma och hämta oss. Det tog en stund då dottern låg och sov och var tvungen att väckas och kläs på.
Jag hade talat om för förskolan att sonen skulle dyka upp senare imorgon på grund av 3 års kontrollen och det var inga som helst problem. Dem gjorde oss dock uppmärksamma på att det var höst utflykt i skogen under morgondagen och att jag då skulle komma med honom till skogsdungen och lämna honom där. Vidare kom vi även överens om att sonen skulle få sin lunch när han kom, även om han dök upp efter den ordinarie lunch tiden då jag inte visste exakt hur lång tid 3 års kontrollen skulle ta.
Sagt å gjort så åkte vi till skogen. Jag gick upp med sonen, men fann inte någon från hans förskola i skogen så det fanns inte så mycket annat att göra än att åka till förskolan och döm om min förvåning då hela hans grupp var där.
Det var för kallt för att vara ute, var svaret. Jo, visst, men det skulle uppskattas om vi hade kunnat bli informerade om de ändrade planerna då så hade man sluppit all tid man lagt på att leta efter dem.
Dessutom ifrågasatte fröken mig varför vi var så sena trots gårdagens information om varför.
Alla barnen hade nyss ätit lunch så jag frågade om sonen skulle kunna få lite lunch då han inget ätit sedan frukosten.
Det berodde på om det fanns något kvar, svarade fröken.
Jag kände ilskan koka inombords, men behöll lugnet och som tur var fick han lunch. Vet inte vad jag hade gjort annars.
Åkte hem och åt lunch tillsammans med övriga familjen.
Sambon åkte till jobbet och jag tog över här hemma och tog hand om en sjuk dottern som inte ville sova eller vila något innan det var dags att göra sig i ordning och åka ner till förskolan och hämta sonen.
Väl hemma igen så bajsade dottern och det var bara att byta på henne trots att illamåendet blir
sju resor värre, men det gick bra denna gången.
Har idag varit i kontakt med XX som är ekonomisk ansvarig på barnens förskola och även den som skötte inskolningen av sonen.
Berättade som det var, att jag är gravid och att jag numer är sjukskriven fram till den 9 december. Hon bad mig ta en kopia på sjukintyget och lämna in ett exemplar till förskolan.
Sedan följde en diskussion om när barnen skulle hämtas. Som det är idag så hämtar jag dem vid 15.30, nu så flyttas hämtningen av barnen fram 1 timme till 16.30 trots att sambon tidigast kan hämta vid 17.30, men det går inte hon med på. Det är alldeles på tok för mycket, speciellt för sonen som nu har börjat få en tidsuppfattning.
Visst jag håller fullständigt med, men har man inget val som vi inte har i detta fall så har man inte. Jag är sjukskriven 100%, det innebär att jag är det 24 timmar om dygnet och inte 23 timmar. Vem ska avlasta mig då den där timmen mellan 16.30-17.30 innan sambon kommer hem?
Sedan betalar vi full taxa oavsett om barnen är där 09-14 eller lämnas först och hämtas sist.
Så varför ska dem styra vårat val när vi lämnar respektive hämtar?
Sedan känns det väldigt nonchalant av henne att hon nämnt för var och en av sina kollegor att jag är gravid.
Folk jag knappt känner kommer fram och gratulerar och frågar när det är dags. Det känns bara främmande för mig då jag själv hade velat berätta det när jag kände mig redo som efter rutin ultraljudet i nästa vecka som exempel.
vecka 17+3
Så var dottern sjuk igen, tråkigt nog.
Sambon blev hemma på förmiddagen med henne då jag var iväg på 3 års kontroll med sonen på barnavårdscentralen. Sonen och jag tog bussen dit då han älskar att åka buss. Han blev så glad.
Det var både första och sista gången jag besökte denna barnavårdscentral. Är det inte meningen att man ska få råd och hjälp på barnavårdscentralen?
Denna sköterska var den vidrigaste jag träffat på länge. Det enda hon kunde göra var att klaga på allt och ifrågasätta mig som mamma varför jag förminskade min egen son på 3 år till en liten pojke.
Att en 3 åring använder blöja var för henne helt sjukt, för i hennes värld går en 3 åring på pottan och gör sina behov. Jag sa att vi försökt, att sonen har varit på god väg, men backat tillbaks och känt sig tryggare med blöja och inte alls haft något intresse eller motivation till att ens försöka bli blöj fri och då ser vi ingen anledning att stressa på det hela om han inte känner sig redo och mogen för det.
När jag sedan nämnde att vi bytte bajsblöja genom att lägga upp vår 3 åring på skötbordet blev hon nog för provocerad stackaren.
Sedan drack ingen 3 åring i hennes värld välling längre, speciellt inte i nappflaska och definitivt inte liggandes bredvid sin pappa före läggdax som en liten mysig grej som dem gjort sedan han var mycket liten. Som sagt var jag en värdelös mamma åt min son som lät han använda både blöja och dricka välling före läggdax i nappflaska.
Efter fyrtio minuters kritiserande var det då dags för sonen att peka ut bilder, hoppa jämfota, rita en gubbe och sparka en boll, men inget av det ville han göra och jag förstår honom så väl. Har man fått höra att det bara är bebisar som använder blöja och dricker välling i nappflaska så kan man väl inte hoppa jämfota eller sparka en boll ju. Hur ska hon ha det?
En ny tid bokades och då hoppades hon på att sonen skulle vara mera medgörlig.
Jä**la tant!!! !!! !!!
Över 1 timme senare så var vi på väg därifrån rejält sena. För jag hade planerat att besöket skulle ta en halvtimme på sin höjd.
Sambon fick komma och hämta oss. Det tog en stund då dottern låg och sov och var tvungen att väckas och kläs på.
Jag hade talat om för förskolan att sonen skulle dyka upp senare imorgon på grund av 3 års kontrollen och det var inga som helst problem. Dem gjorde oss dock uppmärksamma på att det var höst utflykt i skogen under morgondagen och att jag då skulle komma med honom till skogsdungen och lämna honom där. Vidare kom vi även överens om att sonen skulle få sin lunch när han kom, även om han dök upp efter den ordinarie lunch tiden då jag inte visste exakt hur lång tid 3 års kontrollen skulle ta.
Sagt å gjort så åkte vi till skogen. Jag gick upp med sonen, men fann inte någon från hans förskola i skogen så det fanns inte så mycket annat att göra än att åka till förskolan och döm om min förvåning då hela hans grupp var där.
Det var för kallt för att vara ute, var svaret. Jo, visst, men det skulle uppskattas om vi hade kunnat bli informerade om de ändrade planerna då så hade man sluppit all tid man lagt på att leta efter dem.
Dessutom ifrågasatte fröken mig varför vi var så sena trots gårdagens information om varför.
Alla barnen hade nyss ätit lunch så jag frågade om sonen skulle kunna få lite lunch då han inget ätit sedan frukosten.
Det berodde på om det fanns något kvar, svarade fröken.
Jag kände ilskan koka inombords, men behöll lugnet och som tur var fick han lunch. Vet inte vad jag hade gjort annars.
Åkte hem och åt lunch tillsammans med övriga familjen.
Sambon åkte till jobbet och jag tog över här hemma och tog hand om en sjuk dottern som inte ville sova eller vila något innan det var dags att göra sig i ordning och åka ner till förskolan och hämta sonen.
Väl hemma igen så bajsade dottern och det var bara att byta på henne trots att illamåendet blir
sju resor värre, men det gick bra denna gången.
Har idag varit i kontakt med XX som är ekonomisk ansvarig på barnens förskola och även den som skötte inskolningen av sonen.
Berättade som det var, att jag är gravid och att jag numer är sjukskriven fram till den 9 december. Hon bad mig ta en kopia på sjukintyget och lämna in ett exemplar till förskolan.
Sedan följde en diskussion om när barnen skulle hämtas. Som det är idag så hämtar jag dem vid 15.30, nu så flyttas hämtningen av barnen fram 1 timme till 16.30 trots att sambon tidigast kan hämta vid 17.30, men det går inte hon med på. Det är alldeles på tok för mycket, speciellt för sonen som nu har börjat få en tidsuppfattning.
Visst jag håller fullständigt med, men har man inget val som vi inte har i detta fall så har man inte. Jag är sjukskriven 100%, det innebär att jag är det 24 timmar om dygnet och inte 23 timmar. Vem ska avlasta mig då den där timmen mellan 16.30-17.30 innan sambon kommer hem?
Sedan betalar vi full taxa oavsett om barnen är där 09-14 eller lämnas först och hämtas sist.
Så varför ska dem styra vårat val när vi lämnar respektive hämtar?
Sedan känns det väldigt nonchalant av henne att hon nämnt för var och en av sina kollegor att jag är gravid.
Folk jag knappt känner kommer fram och gratulerar och frågar när det är dags. Det känns bara främmande för mig då jag själv hade velat berätta det när jag kände mig redo som efter rutin ultraljudet i nästa vecka som exempel.
fredag 10 oktober 2008
Vecka 17+2
Onsdagen den 10 oktober 2007
vecka 17+2
Idag var det då dags för läkarbesöket på mödravården på egen hand.
Det var inte det lättaste att ta sig in till stan då jag inte hade tillräckligt med kontanter och dessutom glömde jag helt å hållet bort att man inte kan betala kontant på bussen heller utan måste köpa biljett i förväg alternativt köpa via sms. Har som sagt noll koll på detta då jag inte åker kollektivt så ofta. Trots att jag inte betalade så fick jag åka med, fast då på egen risk, men såg det som rätt så riskfritt då det bara är en kort liten tur nerför backen på 2 minuter.
Sedan en snabb marsch till kiosken för att köpa pendeltågsbiljetter in till Stockholms central, hade tänkt köpa en remsa men det saknades 60 kr för det så det fick bli lösa biljetter. Tycker det är alldeles för dyrt, 54 kronor för en enkel resa blir sammanlagt 108 kronor för en resa t/r.
Men en stress klump i bröstet skyndade jag mig till pendeln, fick absolut inte missa den för då skulle allt skita sig. Det är frustrerande när man inte kan småspringa ens, men det gör för ont i hela underkroppen då.
Väl på plats så var det hur lugnt som helst, hann slå mig ner en stund innan det var min tur.
Läkarbesöket gick bra och någon gynekolog undersökning behövdes inte heller göras.
Det jag har är med största sannolikhet foglossning så nu ska jag ta det lugnt och vila och tänka på hur jag rör mig, som att exempelvis ta små steg istället för stora kliv, att hålla ihop benen när jag vänder mig om i sängen etc etc. Läkaren sjukskrev mig fram till den 9 december.
Eftersom jag är så öm på båda sidor av livmodern så finns även en misstanke att jag kan ha dragit på mig en urinvägsinfektion så jag fick lämna ett urinprov som ska skickas in på odling.
Sedan ska jag behandla underlivet med Canesten då jag troligtvis har en pågående svampinfektion. Min beskrivning av mina flytningar var snarlika dem man har vid svamp tyckte läkaren.
Hade något vansinnigt ont i hela kroppen på hemvägen och hungrig så jag köpte med mig en smörgås som jag åt på pendeln.
Väl hemma somnade jag på soffan och vaknade av att telefonen ringde. Det var sambon som undrade om jag kunde komma ner och hämta han vid pendeln något tidigare än vanligt? Om jag kunde? Verkligen, det var som himmelriket att få veta att jag skulle få avlastning när jag har så ont som jag har det.
Åkte ner och hämtade båda barnen på förskolan och åkte sedan ner till stationen och hämtade sambon.
vecka 17+2
Idag var det då dags för läkarbesöket på mödravården på egen hand.
Det var inte det lättaste att ta sig in till stan då jag inte hade tillräckligt med kontanter och dessutom glömde jag helt å hållet bort att man inte kan betala kontant på bussen heller utan måste köpa biljett i förväg alternativt köpa via sms. Har som sagt noll koll på detta då jag inte åker kollektivt så ofta. Trots att jag inte betalade så fick jag åka med, fast då på egen risk, men såg det som rätt så riskfritt då det bara är en kort liten tur nerför backen på 2 minuter.
Sedan en snabb marsch till kiosken för att köpa pendeltågsbiljetter in till Stockholms central, hade tänkt köpa en remsa men det saknades 60 kr för det så det fick bli lösa biljetter. Tycker det är alldeles för dyrt, 54 kronor för en enkel resa blir sammanlagt 108 kronor för en resa t/r.
Men en stress klump i bröstet skyndade jag mig till pendeln, fick absolut inte missa den för då skulle allt skita sig. Det är frustrerande när man inte kan småspringa ens, men det gör för ont i hela underkroppen då.
Väl på plats så var det hur lugnt som helst, hann slå mig ner en stund innan det var min tur.
Läkarbesöket gick bra och någon gynekolog undersökning behövdes inte heller göras.
Det jag har är med största sannolikhet foglossning så nu ska jag ta det lugnt och vila och tänka på hur jag rör mig, som att exempelvis ta små steg istället för stora kliv, att hålla ihop benen när jag vänder mig om i sängen etc etc. Läkaren sjukskrev mig fram till den 9 december.
Eftersom jag är så öm på båda sidor av livmodern så finns även en misstanke att jag kan ha dragit på mig en urinvägsinfektion så jag fick lämna ett urinprov som ska skickas in på odling.
Sedan ska jag behandla underlivet med Canesten då jag troligtvis har en pågående svampinfektion. Min beskrivning av mina flytningar var snarlika dem man har vid svamp tyckte läkaren.
Hade något vansinnigt ont i hela kroppen på hemvägen och hungrig så jag köpte med mig en smörgås som jag åt på pendeln.
Väl hemma somnade jag på soffan och vaknade av att telefonen ringde. Det var sambon som undrade om jag kunde komma ner och hämta han vid pendeln något tidigare än vanligt? Om jag kunde? Verkligen, det var som himmelriket att få veta att jag skulle få avlastning när jag har så ont som jag har det.
Åkte ner och hämtade båda barnen på förskolan och åkte sedan ner till stationen och hämtade sambon.
vecka 17+1
Tisdagen den 9 oktober 2007
vecka 17+1
Under hela dagen har jag haft så fruktansvärt ont i livmodern, ryggen, höfterna, underlivet och rumpan. Värken känns helt underlig. Det kan vara ligament smärtor, men då borde jag inte känna av det i ryggen, höfter och rumpa. Ont gör det i vilket fall.
Har tagit kontakt med mödravården och fått en tid redan imorgon, tyvärr kan inte sambon följa med mig dit då han har ett viktigt arbetsmöte ihop med sin chef ute på Arlanda som han måste gå på så jag får klara mig på egen hand. Det ska nog gå bra. Hoppas jag slipper gynekolog undersökas bara.
vecka 17+1
Under hela dagen har jag haft så fruktansvärt ont i livmodern, ryggen, höfterna, underlivet och rumpan. Värken känns helt underlig. Det kan vara ligament smärtor, men då borde jag inte känna av det i ryggen, höfter och rumpa. Ont gör det i vilket fall.
Har tagit kontakt med mödravården och fått en tid redan imorgon, tyvärr kan inte sambon följa med mig dit då han har ett viktigt arbetsmöte ihop med sin chef ute på Arlanda som han måste gå på så jag får klara mig på egen hand. Det ska nog gå bra. Hoppas jag slipper gynekolog undersökas bara.
Vecka 17+0
Måndagen den 8 oktober 2007
vecka 17+0
En VAB vecka kommer sällan ensam. Sonen mår mycket bättre och är på förskolan idag efter en veckas sjukfrånvaro. Dottern är dålig och är hemma.
vecka 17+0
En VAB vecka kommer sällan ensam. Sonen mår mycket bättre och är på förskolan idag efter en veckas sjukfrånvaro. Dottern är dålig och är hemma.
tisdag 7 oktober 2008
Vecka 16+6
Söndagen den 7 oktober 2007
vecka 16+6
Barnen är sjuka och jag mår inte så vidare jag heller.
Försökte mig att lämna in uppgiften i svenska A, men lämnade in sjukanmälan till svenska läraren och lämnar in veckans uppgift när jag mår bättre.
vecka 16+6
Barnen är sjuka och jag mår inte så vidare jag heller.
Försökte mig att lämna in uppgiften i svenska A, men lämnade in sjukanmälan till svenska läraren och lämnar in veckans uppgift när jag mår bättre.
Magbild graviditetsvecka 17
Graviditetsvecka 17 (16+5) Nu är det ingen tvekan om saken längre för nu syns det till och med.
Vecka 16+5
Lördagen den 6 oktober 2007
vecka 16+5
Idag var det egentligen dags för prov igen. Denna gång i samhällskunskap A, men jag har inte haft den tid jag skulle ha behövt haft för att läsa på inför det och dessutom så är det på en alldeles för svår nivå för mig så jag har valt att hoppa av även denna kurs.
Foglossningen gör sig påmind igen, en dag var jag näst intill smärtfri och det var otroligt skönt. Ser redan fram emot nästa fredag.
Barnen mår inget vidare, dem blir nog hemma nästa vecka också tror jag.
Har hållit oss hemma hela dagen idag.
vecka 16+5
Idag var det egentligen dags för prov igen. Denna gång i samhällskunskap A, men jag har inte haft den tid jag skulle ha behövt haft för att läsa på inför det och dessutom så är det på en alldeles för svår nivå för mig så jag har valt att hoppa av även denna kurs.
Foglossningen gör sig påmind igen, en dag var jag näst intill smärtfri och det var otroligt skönt. Ser redan fram emot nästa fredag.
Barnen mår inget vidare, dem blir nog hemma nästa vecka också tror jag.
Har hållit oss hemma hela dagen idag.
Vecka 16+4
Fredagen den 5 oktober 2007
vecka 16+4
Båda barnen sjukanmäldes på förskolan på morgonen. Sambon håller sig hemma för att avlasta mig då jag har svårt att lyfta och bära på framförallt dottern en hel dag med den foglossning jag har.
Har varit på ett underbart vattengympa pass för gravida idag på Sydpoolen. Trodde väl aldrig att man skulle bli återställd så pass fort som jag blev. Efteråt kände jag mig hel och smärtan bara rann av mig vilket är så skönt.
Efteråt unnade jag mig att sitta en liten stund i bastun, tyckte jag hade gjort mig förtjänt av det. Var så länge sedan som jag kunde ta mig tid för det när man annars ofta har ett av barnen med sig.
Kände mig smått stressad att hinna ut till bilen innan parkeringen gick ut 20 minuter senare så något stressad var man ju. Får ligga i några extra kronor nästa gång så jag kan unna mig lite mer tid i bastun.
Stannade till vid Statoil på hemvägen och köpte med mig glass, jag visste att det skulle muntra upp mina små sjuklingar.
När jag öppnade dörren så såg det ut som en bomb hade slagit ner. Jag förstår inte att sambon inte kan se det när jag ser det. Han låter båda barnen härja fritt medan han ser på TV, sitter vid datorn, nästan sover. Skulle aldrig falla mig in att kunna ha en så avslappnad attityd med två barn hemma. Han vet vad jag tycker om detta och ändå så gör han ingenting för att ändra på det så jag ska slippa komma hem till ett kaos och bli på dåligt humör.
Åkte iväg och veckohandlade, barnen valde glass som lördagsgodis denna vecka.
På kvällen blev det Idol innan jag störtade i säng efter det.
vecka 16+4
Båda barnen sjukanmäldes på förskolan på morgonen. Sambon håller sig hemma för att avlasta mig då jag har svårt att lyfta och bära på framförallt dottern en hel dag med den foglossning jag har.
Har varit på ett underbart vattengympa pass för gravida idag på Sydpoolen. Trodde väl aldrig att man skulle bli återställd så pass fort som jag blev. Efteråt kände jag mig hel och smärtan bara rann av mig vilket är så skönt.
Efteråt unnade jag mig att sitta en liten stund i bastun, tyckte jag hade gjort mig förtjänt av det. Var så länge sedan som jag kunde ta mig tid för det när man annars ofta har ett av barnen med sig.
Kände mig smått stressad att hinna ut till bilen innan parkeringen gick ut 20 minuter senare så något stressad var man ju. Får ligga i några extra kronor nästa gång så jag kan unna mig lite mer tid i bastun.
Stannade till vid Statoil på hemvägen och köpte med mig glass, jag visste att det skulle muntra upp mina små sjuklingar.
När jag öppnade dörren så såg det ut som en bomb hade slagit ner. Jag förstår inte att sambon inte kan se det när jag ser det. Han låter båda barnen härja fritt medan han ser på TV, sitter vid datorn, nästan sover. Skulle aldrig falla mig in att kunna ha en så avslappnad attityd med två barn hemma. Han vet vad jag tycker om detta och ändå så gör han ingenting för att ändra på det så jag ska slippa komma hem till ett kaos och bli på dåligt humör.
Åkte iväg och veckohandlade, barnen valde glass som lördagsgodis denna vecka.
På kvällen blev det Idol innan jag störtade i säng efter det.
Vecka 16+3
Torsdagen den 4 oktober 2007
vecka 16+3
Sonen mår fortfarande inte bra och har varit hemma med mig idag och nu är även dotterns dålig med hög feber och så fruktansvärt trött. Redan vid 18 så somnade hon och sov ganska så bra under kvällen och natten.
Var på föräldramöte på dotterns avdelning XX på kvällen. Mycket var ju upprepning från förra veckans föräldramöte från sonens avdelning, men något nytt var det också.
vecka 16+3
Sonen mår fortfarande inte bra och har varit hemma med mig idag och nu är även dotterns dålig med hög feber och så fruktansvärt trött. Redan vid 18 så somnade hon och sov ganska så bra under kvällen och natten.
Var på föräldramöte på dotterns avdelning XX på kvällen. Mycket var ju upprepning från förra veckans föräldramöte från sonens avdelning, men något nytt var det också.
fredag 3 oktober 2008
Vecka 16+2
Onsdagen den 3 oktober 2007
vecka 16+2
Är själv hemma idag med en sjuk son. Det har gått bra och vi har vilat tillsammans och bara tagit det lugnt.
vecka 16+2
Är själv hemma idag med en sjuk son. Det har gått bra och vi har vilat tillsammans och bara tagit det lugnt.
Första inköpet till vår lilla bebis
Denna overall blir det till bebis i vår, fast i brun manchester.
Vecka 16+1
Tisdagen den 2 oktober 2007
vecka 16+1
Sonen är fortfarande sjuk och själv har jag mycket att ta igen både i svenska A, samhällskunskap A och matematik A så för att ha någon chans att hinna ikapp så är sambon hemma och tar hand om vår sjuka son så att jag helt och hållet kan koncentrera mig på studierna.
Mitt på dagen så var det som någon knockade mig i huvudet med en klubba och jag blev som en zombie och var bara så illa tvungen att gå och lägga mig och vila en stund, men somnade och blev inte väckt förrän flera timmar senare då det var dags att åka ner och hämta dottern på förskolan. Och jag som skulle plugga…
Åkte ner på stan för att köpa den bruna manchester overallen i babystorlek. Det fanns en enda brun kvar i babystorlek, storlek 56 och jag fick den något billigare för ett litet skönhetsfel då en liten söm hade gått upp på ena vanten.
Köpte den ändå för jag vågade inte hänga tillbaks den och hoppas på att den skulle finns i någon annan butik i stan i rätt storlek och färg. Har älskat denna overall sedan jag såg den för första gången för 3 år sedan så jag skulle bara ha en sådan.
vecka 16+1
Sonen är fortfarande sjuk och själv har jag mycket att ta igen både i svenska A, samhällskunskap A och matematik A så för att ha någon chans att hinna ikapp så är sambon hemma och tar hand om vår sjuka son så att jag helt och hållet kan koncentrera mig på studierna.
Mitt på dagen så var det som någon knockade mig i huvudet med en klubba och jag blev som en zombie och var bara så illa tvungen att gå och lägga mig och vila en stund, men somnade och blev inte väckt förrän flera timmar senare då det var dags att åka ner och hämta dottern på förskolan. Och jag som skulle plugga…
Åkte ner på stan för att köpa den bruna manchester overallen i babystorlek. Det fanns en enda brun kvar i babystorlek, storlek 56 och jag fick den något billigare för ett litet skönhetsfel då en liten söm hade gått upp på ena vanten.
Köpte den ändå för jag vågade inte hänga tillbaks den och hoppas på att den skulle finns i någon annan butik i stan i rätt storlek och färg. Har älskat denna overall sedan jag såg den för första gången för 3 år sedan så jag skulle bara ha en sådan.
Vecka 16+0
Måndagen den 1 oktober 2007
vecka 16+0
Sonen är åter igen sjuk, han var nog inte helt återställd då han lämnades på förskolan redan i tisdags i förra veckan. Det var på tok för tidigt, inser vi nu.
Har varit till vårdcentralen idag med honom. Sänka togs och den är en aningens förhöjd, men än sätts inga åtgärder in förutom hostmedicin framförallt till natten och är han inte bättre till slutet av veckan ska vi höra av oss igen.
Vid lunch kom sambon hem. Vi åkte ner till stan för att hämta ut sonens hostmedicin och uträtta små ärenden. Stannade till vid pizzerian på hemvägen då sonen var sugen på pizza.
Efter lunchen pluggade jag på så gott det gick innan det var dags att åka ner till förskolan och hämta dottern.
vecka 16+0
Sonen är åter igen sjuk, han var nog inte helt återställd då han lämnades på förskolan redan i tisdags i förra veckan. Det var på tok för tidigt, inser vi nu.
Har varit till vårdcentralen idag med honom. Sänka togs och den är en aningens förhöjd, men än sätts inga åtgärder in förutom hostmedicin framförallt till natten och är han inte bättre till slutet av veckan ska vi höra av oss igen.
Vid lunch kom sambon hem. Vi åkte ner till stan för att hämta ut sonens hostmedicin och uträtta små ärenden. Stannade till vid pizzerian på hemvägen då sonen var sugen på pizza.
Efter lunchen pluggade jag på så gott det gick innan det var dags att åka ner till förskolan och hämta dottern.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)