Vecka 17+3

Torsdagen den 11 oktober 2007
vecka 17+3

Så var dottern sjuk igen, tråkigt nog.
Sambon blev hemma på förmiddagen med henne då jag var iväg på 3 års kontroll med sonen på barnavårdscentralen. Sonen och jag tog bussen dit då han älskar att åka buss. Han blev så glad.

Det var både första och sista gången jag besökte denna barnavårdscentral. Är det inte meningen att man ska få råd och hjälp på barnavårdscentralen?
Denna sköterska var den vidrigaste jag träffat på länge. Det enda hon kunde göra var att klaga på allt och ifrågasätta mig som mamma varför jag förminskade min egen son på 3 år till en liten pojke.
Att en 3 åring använder blöja var för henne helt sjukt, för i hennes värld går en 3 åring på pottan och gör sina behov. Jag sa att vi försökt, att sonen har varit på god väg, men backat tillbaks och känt sig tryggare med blöja och inte alls haft något intresse eller motivation till att ens försöka bli blöj fri och då ser vi ingen anledning att stressa på det hela om han inte känner sig redo och mogen för det.
När jag sedan nämnde att vi bytte bajsblöja genom att lägga upp vår 3 åring på skötbordet blev hon nog för provocerad stackaren.

Sedan drack ingen 3 åring i hennes värld välling längre, speciellt inte i nappflaska och definitivt inte liggandes bredvid sin pappa före läggdax som en liten mysig grej som dem gjort sedan han var mycket liten. Som sagt var jag en värdelös mamma åt min son som lät han använda både blöja och dricka välling före läggdax i nappflaska.

Efter fyrtio minuters kritiserande var det då dags för sonen att peka ut bilder, hoppa jämfota, rita en gubbe och sparka en boll, men inget av det ville han göra och jag förstår honom så väl. Har man fått höra att det bara är bebisar som använder blöja och dricker välling i nappflaska så kan man väl inte hoppa jämfota eller sparka en boll ju. Hur ska hon ha det?
En ny tid bokades och då hoppades hon på att sonen skulle vara mera medgörlig.
Jä**la tant!!! !!! !!!
Över 1 timme senare så var vi på väg därifrån rejält sena. För jag hade planerat att besöket skulle ta en halvtimme på sin höjd.

Sambon fick komma och hämta oss. Det tog en stund då dottern låg och sov och var tvungen att väckas och kläs på.

Jag hade talat om för förskolan att sonen skulle dyka upp senare imorgon på grund av 3 års kontrollen och det var inga som helst problem. Dem gjorde oss dock uppmärksamma på att det var höst utflykt i skogen under morgondagen och att jag då skulle komma med honom till skogsdungen och lämna honom där. Vidare kom vi även överens om att sonen skulle få sin lunch när han kom, även om han dök upp efter den ordinarie lunch tiden då jag inte visste exakt hur lång tid 3 års kontrollen skulle ta.

Sagt å gjort så åkte vi till skogen. Jag gick upp med sonen, men fann inte någon från hans förskola i skogen så det fanns inte så mycket annat att göra än att åka till förskolan och döm om min förvåning då hela hans grupp var där.
Det var för kallt för att vara ute, var svaret. Jo, visst, men det skulle uppskattas om vi hade kunnat bli informerade om de ändrade planerna då så hade man sluppit all tid man lagt på att leta efter dem.
Dessutom ifrågasatte fröken mig varför vi var så sena trots gårdagens information om varför.

Alla barnen hade nyss ätit lunch så jag frågade om sonen skulle kunna få lite lunch då han inget ätit sedan frukosten.
Det berodde på om det fanns något kvar, svarade fröken.
Jag kände ilskan koka inombords, men behöll lugnet och som tur var fick han lunch. Vet inte vad jag hade gjort annars.

Åkte hem och åt lunch tillsammans med övriga familjen.
Sambon åkte till jobbet och jag tog över här hemma och tog hand om en sjuk dottern som inte ville sova eller vila något innan det var dags att göra sig i ordning och åka ner till förskolan och hämta sonen.

Väl hemma igen så bajsade dottern och det var bara att byta på henne trots att illamåendet blir
sju resor värre, men det gick bra denna gången.

Har idag varit i kontakt med XX som är ekonomisk ansvarig på barnens förskola och även den som skötte inskolningen av sonen.
Berättade som det var, att jag är gravid och att jag numer är sjukskriven fram till den 9 december. Hon bad mig ta en kopia på sjukintyget och lämna in ett exemplar till förskolan.
Sedan följde en diskussion om när barnen skulle hämtas. Som det är idag så hämtar jag dem vid 15.30, nu så flyttas hämtningen av barnen fram 1 timme till 16.30 trots att sambon tidigast kan hämta vid 17.30, men det går inte hon med på. Det är alldeles på tok för mycket, speciellt för sonen som nu har börjat få en tidsuppfattning.
Visst jag håller fullständigt med, men har man inget val som vi inte har i detta fall så har man inte. Jag är sjukskriven 100%, det innebär att jag är det 24 timmar om dygnet och inte 23 timmar. Vem ska avlasta mig då den där timmen mellan 16.30-17.30 innan sambon kommer hem?
Sedan betalar vi full taxa oavsett om barnen är där 09-14 eller lämnas först och hämtas sist.
Så varför ska dem styra vårat val när vi lämnar respektive hämtar?

Sedan känns det väldigt nonchalant av henne att hon nämnt för var och en av sina kollegor att jag är gravid.
Folk jag knappt känner kommer fram och gratulerar och frågar när det är dags. Det känns bara främmande för mig då jag själv hade velat berätta det när jag kände mig redo som efter rutin ultraljudet i nästa vecka som exempel.