Fredagen den 21 december 2007
vecka 27+4 (korr 26+3)
Sonen och dottern var på förskolan idag, sista dagen på året då julen står för dörren.
Sonen mår ganska bra, men snorar och hostar en del.
Dottern snorar hon med och febern som hon kom hem med igår är borta efter en natts sömn, men tyvärr så tror både sambon och jag att en ny sjukdomsperiod är på gång snart igen.
Efter vi lämnat sonen och dottern på förskolan så åkte vi till ICA Maxi och veckohandlade inför jul och efter 1,5 timme så kunde vi rulla ut den fullastade kundvagnen till bilen.
Det var ren tur att sambon var med, för jag skulle då inte klarat av att handla, köra runt den stora tunga otympliga vagnen, rulla ut den till bilen och lasta in allt och sedan bära upp detta för tre trappor för sammandragningarna kändes riktigt ordentligt bara efter en stund och jag fick gå undan och luta mig mot höga hyllor och andas ut då och då.
Väl hemma så packade vi upp och medan sambon tog en dusch passade jag på att vila en stund i soffan, dricka några glas vätska och bläddra i en tidning.
Åt en snabb lunch innan vi for in till centrala Stockholm för den efterlängtade 3D/4D ultraljudet.
Ultraljudet var helt underbart.
Vi fick börja med att skriva under ett papper och en kopia på pappret från rutin ultraljudet togs av receptionisten och sedan följde en lång väntan innan det var vår tur.
Fick lägga mig i en stor skön säng och sambon slog sig ner i en fåtölj på min vänstra sida innan Tony kletade på blå kall gel på min mage och på engelska förklarade han vad han såg och vi hade möjlighet att ställa frågor.
Först fick vi se den lilla i 2D och han fick sig en titt på vår lilla innan undersökningen i 3D/4D påbörjades.
Vi såg huvudet och ansiktet med dem slutna ögonen och hann berättade att om fostret tittar så ser vi ögonen som två svarta prickar. Jag tyckte dock att det såg ut som den lilla kikade en aning.
Fick se näsan som var en kopia av storasysters näsa och kinderna, dem var rätt så tjocka och goda och jag som trodde att ett foster i graviditetsvecka 26 var rätt så smal i ansiktet.
Munnen var en riktig liten puss mun och en annan medlem på Allt för föräldrar tyckte att den söta lilla puss munnen var väldigt lik sin storasysters puss mun som nyfödd, och när jag jämförde så stämde det helt å hållet.
Vi fick se denna lilla puss munnen le och dricka fostervatten.
Den lilla låg med huvudet på sin höger arm som var lutad mot min moderkaka som ligger i bak vägg.
Fick se axlar och armar på den lilla, men den låg mest still och sov under undersökningen. Då och då såg vi den lilla röra högra armen och klia sig eller tog på sitt huvud precis som storasyster gör när hon är trött.
Vi såg dem små händerna och man såg fingrarna så tydligt att man kunde räkna dem och det var fem fingrar på vardera hand.
Fick sedan se bröstkorg, mage och navelsträng. Han visade oss diafragman och man såg en liten kant.
Sedan fick vi se njurar och magsäck som det var fostervatten i. Visade oss den lillas tarmar som det också var fostervatten i.
Fick se det lilla hjärtat slå och man såg kamrarna i hjärtat. Vi fick höra hjärtslagen som låg på 142 slag/minut.
Vi såg den lillas ben och den har lika knubbiga gosiga lår som sin storasyster. Fötterna syntes tydligt och man kunde också se dem små tårna så tydligt och räkna till fem små tår på varje fot.
Han frågade om vi ville veta kön och det ville vi och vi fick reda på precis som visste sedan rutin ultraljudet att det är en liten flicka.
Vi fick med oss en DVD skiva med hela undersökningen på, en CD skiva med 107 fotografier på och en del rörliga clip, 8 S/V bilder och 4 i färg som vi själva fick välja ut och det var inte det lättaste.
Fotografierna var så tydliga och det berodde på att fostret hade mycket fostervatten runt sitt ansikte och det är en klar fördel om man ska få så tydliga fotografier som möjligt.
Jag som tycker jag druckit på tok för lite, men samtidigt så har jag dem senaste dagarna var så tokigt törstig på vatten så jag har nog hällt i mig mer än vad kanske tror.
Betalade och tackade så mycket för oss och åkte därifrån med ett leende från öra till öra.
Betalade och tackade för oss och åkte därifrån nöjda och glada och det var helt klart värt pengarna.
Åkte till ett hysteriskt Toys ´r Us i Kungens Kurva för att köpa julklappar till barnen.
Till sonen hittade vi penslar, lera med tillbehör och en låda med musikinstrument.
Till dottern hittade vi en docka med tillbehör och så en bok. Ska se om jag kan hitta något mer till henne under helgen.
Åkte förbi H&M och köpte två tröjor till dottern och fyra tröjor och ett par byxor till sonen och så en liten Hello Kitty omlottröja i storlek 50 till den lilla i julklapp.
Sambon släppte av mig och julklappar hemma innan han åkte ner och hämtade sonen och dottern på förskolan. Hemma var dem trötta, snoriga och väldigt ledsna. Det var bara att fixa middag och natta dem, men dottern var så trött att hon knappt fick i sig något till middag.
måndag 22 december 2008
Vecka 27+3 (korr 26+2)
Torsdagen den 20 december 2007
vecka 27+3 (korr 26+2)
Sonen och dottern är på förskolan idag, men dottern kommer hem med feber och blir väl troligtvis hemma imorgon fredag och vi som har bokat tid för 3D/4D ultraljud imorgon. Är det inte typiskt säg, men vi får väl ta med henne helt enkelt om det är så att hon är sjuk.
Man kan avboka två dygn innan, ett dygn innan så får man betala halva kostnaden och inte har vi så gott om pengar att vi bara glatt betalar 800 kronor för något vi inte ens nyttjar.
Sambon känner sig bättre mot igår och det känns så bra.
vecka 27+3 (korr 26+2)
Sonen och dottern är på förskolan idag, men dottern kommer hem med feber och blir väl troligtvis hemma imorgon fredag och vi som har bokat tid för 3D/4D ultraljud imorgon. Är det inte typiskt säg, men vi får väl ta med henne helt enkelt om det är så att hon är sjuk.
Man kan avboka två dygn innan, ett dygn innan så får man betala halva kostnaden och inte har vi så gott om pengar att vi bara glatt betalar 800 kronor för något vi inte ens nyttjar.
Sambon känner sig bättre mot igår och det känns så bra.
Vecka 27+2 (korr 26+1)
Onsdagen den 19 december 2007
vecka 27+2 (korr 26+1)
Idag så har vår son namnsdag så det blir något gott när han kommer hem från förskolan idag till han och dottern.
Sambon känner sig inte bra, han känner sig illamående och allmänt dålig så han är hemma idag med och ligger i stort sätt till sängs hela dagen. Jag ber till högre makter att det inte är magsjuka nu igen, det räcker med det som sonen hade i helgen.
På morgonen startade inte vår bil då sambon glömde stänga av bilradion igår efter att han hämtat sonen och dottern på förskolan igår eftermiddag. Konstigt att sådant bara händer när sambon är i farten och inte när jag är i farten trots att jag är väldigt tankspridd nu under graviditeten.
Det var bara att ta ut bilbatteriet och sätta det på laddning och sedan promenera ner till förskolan febrig med frossa, illamåendes och med värk i hela kroppen och sedan tillbaks hem igen. Han sa inget till mig om detta så jag hade ingen aning utan tyckte bara att det tog väldigt lång tid för han att ta sig ner och hem igen, men tänkte att han kanske åkte och handlade eller så.
Idag kom senaste numret av tidningen Vi föräldrar och en avi från min mamma eller barnens mormor med posten och gissa om jag blev väldigt förvånad då hon inte tidigare skickat julklappar till sina barnbarn.
vecka 27+2 (korr 26+1)
Idag så har vår son namnsdag så det blir något gott när han kommer hem från förskolan idag till han och dottern.
Sambon känner sig inte bra, han känner sig illamående och allmänt dålig så han är hemma idag med och ligger i stort sätt till sängs hela dagen. Jag ber till högre makter att det inte är magsjuka nu igen, det räcker med det som sonen hade i helgen.
På morgonen startade inte vår bil då sambon glömde stänga av bilradion igår efter att han hämtat sonen och dottern på förskolan igår eftermiddag. Konstigt att sådant bara händer när sambon är i farten och inte när jag är i farten trots att jag är väldigt tankspridd nu under graviditeten.
Det var bara att ta ut bilbatteriet och sätta det på laddning och sedan promenera ner till förskolan febrig med frossa, illamåendes och med värk i hela kroppen och sedan tillbaks hem igen. Han sa inget till mig om detta så jag hade ingen aning utan tyckte bara att det tog väldigt lång tid för han att ta sig ner och hem igen, men tänkte att han kanske åkte och handlade eller så.
Idag kom senaste numret av tidningen Vi föräldrar och en avi från min mamma eller barnens mormor med posten och gissa om jag blev väldigt förvånad då hon inte tidigare skickat julklappar till sina barnbarn.
Vecka 27+1 (korr 26+0)
Tisdagen den 18 december 2007
vecka 27+1 (korr 26+0)
Sonen och dottern verkar må så bra och på frågan om sonen ville till förskolan blev det ett solklart JA så vi åkte ner och jag lämnade dottern på XX och sonen på XX.
Sambon känner sig dålig idag i magen och blir hemma. Bara det inte är ny omgång magsjuka bara så är det lugnt.
Idag går jag in i graviditetsvecka 26, det går så fort nu helt plötsligt. Drygt 3 månader kvar innan vår lilla kommer till världen.
vecka 27+1 (korr 26+0)
Sonen och dottern verkar må så bra och på frågan om sonen ville till förskolan blev det ett solklart JA så vi åkte ner och jag lämnade dottern på XX och sonen på XX.
Sambon känner sig dålig idag i magen och blir hemma. Bara det inte är ny omgång magsjuka bara så är det lugnt.
Idag går jag in i graviditetsvecka 26, det går så fort nu helt plötsligt. Drygt 3 månader kvar innan vår lilla kommer till världen.
Vecka 27+0 (korr 25+6)
Måndagen den 17 december 2007
vecka 27+0 (korr 25+6)
Sonen vaknade feberfri idag och verkar må hur bra som helst, men är ändå hemma från förskolan idag ihop med dottern.
Vi andra verkar ha klarat oss ifrån kräkningar och diarréer, tack och lov.
Det har tagit en helomvändning för sonen för nu verkar han hård i magen, raka motsatsen mot igår, men han äter med god aptit allt vi serverar honom och allt stannar kvar i magen.
Vi funderar på om sonen och dottern kanske kan vara på förskolan imorgon för runt 08 imorgon så är det två dygn sedan sonen kräktes senast.
Vi får se hur barnen verkar må när dem vaknar helt enkelt. Sambon har i alla fall tänkt åka till jobbet imorgon om barnen är så pass pigga att dem kan vara på förskolan några timmar åtminstone.
vecka 27+0 (korr 25+6)
Sonen vaknade feberfri idag och verkar må hur bra som helst, men är ändå hemma från förskolan idag ihop med dottern.
Vi andra verkar ha klarat oss ifrån kräkningar och diarréer, tack och lov.
Det har tagit en helomvändning för sonen för nu verkar han hård i magen, raka motsatsen mot igår, men han äter med god aptit allt vi serverar honom och allt stannar kvar i magen.
Vi funderar på om sonen och dottern kanske kan vara på förskolan imorgon för runt 08 imorgon så är det två dygn sedan sonen kräktes senast.
Vi får se hur barnen verkar må när dem vaknar helt enkelt. Sambon har i alla fall tänkt åka till jobbet imorgon om barnen är så pass pigga att dem kan vara på förskolan några timmar åtminstone.
Vecka 26+6 (korr 25+5)
Söndagen den 16 december 2007
vecka 26+6 (korr 25+5)
Jag vaknade av att sonen gick upp och ut i badrummet för att dricka vatten då han var törstig efter nattens kräkningar och jag gick upp för att ta hand om honom. Hann inte mer än öppna sovrumsdörren förrän jag såg honom kräkas i hallen på hallgolvet.
Tycker så himla synd om min lille pojke. Nu får det faktiskt ta och sluta, han har inget kvar att kräkas upp efter totalt tolv kräkningar sedan midnatt.
Vi andra verkar ha klarat oss hel skonade från detta, men dottern verkade må dåligt på eftermiddagen då hon själv gick och lade sig på sin madrass i föräldrarnas sovrum och sov en stund.
Sonen har inte kräkts sedan morgonen, mer har dessvärre fått diarré och redan före lunchtid hade vi bytt fyra sådana blöjor på honom.
Vi är så rädda att dottern ska få magsjuka hon med så vi byter på henne i soffan.
Sonen har fått i sig en del saft, vätska och socker är bra för att ge han energi. Små mängder med jämna intervall, men han vill ha mer saft oftare, men vi försöker få han att ta det lite lugnare så han ska få behålla det han får i sig så det inte kommer upp igen.
Framåt middagstid så verkade hans mage mer stabil så han fick i sig en liten bit mat också och det har fått behålla, tack och lov.
Han blir hemma från förskolan tillsammans med sin lillasyster imorgon och troligtvis på tisdag också. Bara det inte blir någon ny lång sjukdomsperiod nu igen. Han verkar inte helt kry då han har fått feber och fryser emellanåt. Vi får hoppas på det bästa.
Idag tände vi det tredje ljuset i adventsstaken.
vecka 26+6 (korr 25+5)
Jag vaknade av att sonen gick upp och ut i badrummet för att dricka vatten då han var törstig efter nattens kräkningar och jag gick upp för att ta hand om honom. Hann inte mer än öppna sovrumsdörren förrän jag såg honom kräkas i hallen på hallgolvet.
Tycker så himla synd om min lille pojke. Nu får det faktiskt ta och sluta, han har inget kvar att kräkas upp efter totalt tolv kräkningar sedan midnatt.
Vi andra verkar ha klarat oss hel skonade från detta, men dottern verkade må dåligt på eftermiddagen då hon själv gick och lade sig på sin madrass i föräldrarnas sovrum och sov en stund.
Sonen har inte kräkts sedan morgonen, mer har dessvärre fått diarré och redan före lunchtid hade vi bytt fyra sådana blöjor på honom.
Vi är så rädda att dottern ska få magsjuka hon med så vi byter på henne i soffan.
Sonen har fått i sig en del saft, vätska och socker är bra för att ge han energi. Små mängder med jämna intervall, men han vill ha mer saft oftare, men vi försöker få han att ta det lite lugnare så han ska få behålla det han får i sig så det inte kommer upp igen.
Framåt middagstid så verkade hans mage mer stabil så han fick i sig en liten bit mat också och det har fått behålla, tack och lov.
Han blir hemma från förskolan tillsammans med sin lillasyster imorgon och troligtvis på tisdag också. Bara det inte blir någon ny lång sjukdomsperiod nu igen. Han verkar inte helt kry då han har fått feber och fryser emellanåt. Vi får hoppas på det bästa.
Idag tände vi det tredje ljuset i adventsstaken.
fredag 19 december 2008
Vecka 26+5 (korr 25+4)
Lördagen den 15 december 2007
vecka 26+5 (korr 25+4)
Idag blir lilla stumpan hela 1 år och 7 månader.
Sonen verkar inte må något vidare. Han var så trött och ville sova en stund på dagen trots att han inte brukar göra det numer då han då sover sämre på kvällen och har svårt för att ens somna.
På eftermiddagen var han iväg med sin pappa och handlade innan han kom hem fullkomligen speedad.
Han och hans lillasyster fick sitt lördagsgodis, var ingen idé att spara in på det till senare när Isaac ändå var så speedad. Dem fick sig en varsin klubba som dottern la ifrån sig som sonen istället tog och dottern tog då istället sonens klubba och stoppade i munnen innan hon insåg att den inte heller var god.
Senare framåt kvällen så badade barnen i samma badvatten innan dem slutligen nattades i samma rum, men i två olika sängar.
Jag satt vid datorn inne i vardagsrummet och sambon vid sin bärbara lånedator i köket och jobbade när jag hörde sonen vakna runt midnatt. Sambon gick in, men kände redan när han öppnade dörren att det luktade väldigt illa så han hämtade en ficklampa för att se vad det var som luktade och såg då hela sonen ner kräkt och kräk över sängen, i sängen och ner på golvet. Fy, magsjuka, inte välkommet alls och det sista jag vill ha. Det är väl bara att ställa in sig då att hela familjen kommer ligga däckade i magsjuka nu till veckan som kommer. Först sambon som ta hand om sonen för att skona att jag som gravid blir dålig och då får jag ta över och får då magsjuka och smittar i min tur ner dottern så bollas det runt eftersom vi bara har en toalett hemma. Fan jag vill inte ha magsjuka, det räckte att vi hade det när jag väntade dottern för två år sedan. Jag vill inte heller att dottern ska behöva uppleva något sådant hemskt som magsjuka.
Sambon och jag svalde ner några vitpepparkorn, men hur får man ner något sådant hos en 1.5 åring och vågar man ens ge det till en sådan liten?
Hann inte mer än torka upp den första kräkningen förrän nästa kräk attack kom och nästa och nästa och ytterligare 9 gånger till, stackars sonen, fy vad jag lider med honom.
Men han verkade så lugn under tiden han kräktes och efter det verkade han må bra och var ganska pigg annars, men jag lider med han ändå.
Sedan var det lugnt hela natten, fast jag fick inte en blund på hela natten utan låg spänd i färd med att fara upp vilken sekund som helst för att finnas där för sonen eller för dottern om hon skulle bli dålig.
Dottern sov inne hos oss för att försöka så gott det gick att skona henne för att inte bli smittad men vet inte om det kanske är för sent då hon både har delat klubba, badvatten och sovrum med sonen. Bara hoppas hon klarar sig, håller mina tummar och tår blåa för henne och för att sonen snart blir frisk.
vecka 26+5 (korr 25+4)
Idag blir lilla stumpan hela 1 år och 7 månader.
Sonen verkar inte må något vidare. Han var så trött och ville sova en stund på dagen trots att han inte brukar göra det numer då han då sover sämre på kvällen och har svårt för att ens somna.
På eftermiddagen var han iväg med sin pappa och handlade innan han kom hem fullkomligen speedad.
Han och hans lillasyster fick sitt lördagsgodis, var ingen idé att spara in på det till senare när Isaac ändå var så speedad. Dem fick sig en varsin klubba som dottern la ifrån sig som sonen istället tog och dottern tog då istället sonens klubba och stoppade i munnen innan hon insåg att den inte heller var god.
Senare framåt kvällen så badade barnen i samma badvatten innan dem slutligen nattades i samma rum, men i två olika sängar.
Jag satt vid datorn inne i vardagsrummet och sambon vid sin bärbara lånedator i köket och jobbade när jag hörde sonen vakna runt midnatt. Sambon gick in, men kände redan när han öppnade dörren att det luktade väldigt illa så han hämtade en ficklampa för att se vad det var som luktade och såg då hela sonen ner kräkt och kräk över sängen, i sängen och ner på golvet. Fy, magsjuka, inte välkommet alls och det sista jag vill ha. Det är väl bara att ställa in sig då att hela familjen kommer ligga däckade i magsjuka nu till veckan som kommer. Först sambon som ta hand om sonen för att skona att jag som gravid blir dålig och då får jag ta över och får då magsjuka och smittar i min tur ner dottern så bollas det runt eftersom vi bara har en toalett hemma. Fan jag vill inte ha magsjuka, det räckte att vi hade det när jag väntade dottern för två år sedan. Jag vill inte heller att dottern ska behöva uppleva något sådant hemskt som magsjuka.
Sambon och jag svalde ner några vitpepparkorn, men hur får man ner något sådant hos en 1.5 åring och vågar man ens ge det till en sådan liten?
Hann inte mer än torka upp den första kräkningen förrän nästa kräk attack kom och nästa och nästa och ytterligare 9 gånger till, stackars sonen, fy vad jag lider med honom.
Men han verkade så lugn under tiden han kräktes och efter det verkade han må bra och var ganska pigg annars, men jag lider med han ändå.
Sedan var det lugnt hela natten, fast jag fick inte en blund på hela natten utan låg spänd i färd med att fara upp vilken sekund som helst för att finnas där för sonen eller för dottern om hon skulle bli dålig.
Dottern sov inne hos oss för att försöka så gott det gick att skona henne för att inte bli smittad men vet inte om det kanske är för sent då hon både har delat klubba, badvatten och sovrum med sonen. Bara hoppas hon klarar sig, håller mina tummar och tår blåa för henne och för att sonen snart blir frisk.
Vecka 26+4 (korr 25+3)
Fredagen den 14 december 2007
vecka 26+4 (korr 25+3)
Idag har jag tid till barnmorskan för en vanlig kontroll och sambon ska med idag så han mötte upp mig i Fruängen då jag inte vill köra i innerstan och dels var jag tvungen att ta bilen idag då vi har ont om tid efter barnmorskebesöket innan sonen och dottern ska hämtas på förskolan vid 16.30, vi har precis 1 timme på oss så vi får hålla tummarna att vi hinner fram i tid.
Vi började med att ta min vikt vid barnmorskebesöket och jag har som väntat gått ner hela 7 kg då jag utvecklar hypothyreos när jag väl är gravid och det har jag nämnt för barnmorskan redan vid inskrivningen, och ändå så blir hon förvånad och frågar sig hur det kommer sig.
Borde hon inte ha bättre koll och kanske ha koll på min journal innan hon tar in nästa blivande moder på sitt rum? Vikt idag 81 kg.
Mitt blodsocker var väldigt högt och barnmorskan XX frågade förskräckt vad jag hade ätit och jag svarade att jag åt lasagne till lunch, men lasagne var inte någon vidare lunch enligt henne. Vad är det för fel på det då? Det fick jag aldrig reda på.
Hon undrade då om jag hade smörjt in händerna med någon handkräm eller tagit i något med socker på, men det hade jag inte så hon tog om blodsockret och tog ett medelvärde på dem två svar hon fick och det var inom normalvärdet. Någon anteckning på det gjordes inte, fråga mig inte varför.
Blodvärdet hade ökat från 99 till 105, trots det så är jag ändå så trött. Borde det inte vara tvärtom? Kommer dock inte ifrån järntabletterna utan ska fortsätta ta 1 Niferex per dag.
Den lilla ligger med huvudet upp på min vänstra sida med kroppen ner åt höger med smådelarna till höger om mig. SF-måttet var på 26 cm i graviditetsvecka 26.
.
Hjärtljuden låg på 152 och barnmorskan SXX frågade mig om det var en liten flicka eftersom jag kallar den lilla för hon. Trodde mer att barnmorskor hade bättre koll på sådant än jag själv, men anledningen till att hon frågade var för jag tydligen hade benämnt den lilla som hon och inte som han. Att hon lägger märke till små petitesser när hon inte lyssnar annars.
Jag tänkte ta upp med barnmorskan XX om att jag inte tycker hon lyssnar och finns där för mig, att jag inte är så nöjd, men varför ska jag ta upp det med henne på dem 3 dyrbara minuter jag har kvar för en gångs skull.
Jag blir faktiskt riktigt förbannad då hon inte besvarar E-post meddelanden förrän man har ringt flera gånger och skickat flera E-post meddelanden till henne och fått tagit kontakt med sjukhusets förlossningsavdelning för att barnmorskan på ens egen mödravårdscentral inte anser sig ha tid för att svara på ens frågor som hon faktiskt är anställd för och får lön för. När hon väl till slut ringer en så har hon inte någon aning om vad som hänt trots att hon läst E-pst meddelandet innan hon slår numret, men ändå har hon ingen koll. Hon har aldrig något svar att ge, men ändå så upplyser hon mig ofta om att hon arbetat som barnmorska i 30 år och jag tycker det är märkligt att hon då inte kan någonting och visar sin kompetens för mig. Jag kan utan att vara taskig säga att jag kan mer än henne som inte har en endaste högskolepoäng. Hon har inget intresse av att veta vad som hänt när jag fått min vård någon annanstans. Hon har inte ens uppdaterat dig genom att läsa min journal och det kanske hon borde göra om hon har så dåligt minne av vad som hänt, och något ännu sämre är hon inte ens har den framme när hon väl ringer mig. Något ännu mer irriterande så sitter hon och mumlar igenom mitt E-post meddelande för mig precis som jag inte vet själv vad jag har skrivit till henne. För mig verkar det som hon inte ens har läst mitt E-post meddelande innan hon ringer och det skulle väl inte direkt förvåna mig om hon inte har gjort det, konstigt nog. Sedan säger hon saker till mig som jag redan skrivit i E-post meddelandet och att jag måste söka mig hit och dit trots att jag sagt redan tidigare att jag vänt mig dit redan. Hon lyssnar för sjutton inte på vad jag säger och låter mig aldrig tala till punkt heller utan avbryter ständigt. Hon gnäller alltid om att hon är så upptagen, men då kanske hon inte ska arbeta som barnmorska om hon inte kan ge en tid. Hon kan aldrig ge en råd eller tips eller ens vara trevlig mot en och hänvisar mig alltid vidare, men ändå har hon arbetat som barnmorska i 30 år. Man undrar hur hon fixat det när hon är så totalt inkompetent och otrevlig.
Är det så mödravård ska vara? Jag tycker inte det så nu funderar jag på att kontakta Luna barnmorskemottagning som finns i samma stad vilket gör att jag kan ta mig ner dit på några minuter än att sitta och åka pendeltåg i 30 minuter enkel väg.
Jag gick hos Barnmorskorna Gamla Stan som jag gör nu där när jag väntade dottern, men hos en annan barnmorska och visst var hon ganska virrig, men inte på långa vägar så inkompetent som den barnmorska jag nu har.
Hon gav mig alltid tid så vi skulle ha möjlighet att prata. Den nuvarande barnmorskan XX har inte ens diskuterat eller föreslagit att vi kanske ska boka in dig på 1 timmes besök som min förra barnmorska.
Nu är det så att vill jag som exempel prata om relationer så har hon inget med det att göra. Har jag någon fråga om foglossning så blir jag hänvisad till att ta kontakt med en dyr sjukgymnast som alltid ligger inne i centrala Stockholm och har jag någon fråga om förlossningen så ska jag vända mig dit och fråga det. Vill jag lämna en urinodling så kan jag vända mig till vårdcentralen. Vad är hon för en jädra barnmorska egentligen som alltid bara hänvisar mig överallt än till mödravården? Var kommer hon in i bilden eller mödravården över huvudtaget?
Dessutom ska remisser skrivas trots att själva provet inte ska tas före nästa besök som ligger 3-4 veckor längre fram i tiden. Varför måste dem skrivas under min korta besökstid när tiden är så knapp ändå? Dem kan väl skrivas av kvinnan som sitter sysslolös i receptionen istället för av barnmorskan.
Vi åkte hem och hann till förskolan i tid för att hämta sonen och dottern.
vecka 26+4 (korr 25+3)
Idag har jag tid till barnmorskan för en vanlig kontroll och sambon ska med idag så han mötte upp mig i Fruängen då jag inte vill köra i innerstan och dels var jag tvungen att ta bilen idag då vi har ont om tid efter barnmorskebesöket innan sonen och dottern ska hämtas på förskolan vid 16.30, vi har precis 1 timme på oss så vi får hålla tummarna att vi hinner fram i tid.
Vi började med att ta min vikt vid barnmorskebesöket och jag har som väntat gått ner hela 7 kg då jag utvecklar hypothyreos när jag väl är gravid och det har jag nämnt för barnmorskan redan vid inskrivningen, och ändå så blir hon förvånad och frågar sig hur det kommer sig.
Borde hon inte ha bättre koll och kanske ha koll på min journal innan hon tar in nästa blivande moder på sitt rum? Vikt idag 81 kg.
Mitt blodsocker var väldigt högt och barnmorskan XX frågade förskräckt vad jag hade ätit och jag svarade att jag åt lasagne till lunch, men lasagne var inte någon vidare lunch enligt henne. Vad är det för fel på det då? Det fick jag aldrig reda på.
Hon undrade då om jag hade smörjt in händerna med någon handkräm eller tagit i något med socker på, men det hade jag inte så hon tog om blodsockret och tog ett medelvärde på dem två svar hon fick och det var inom normalvärdet. Någon anteckning på det gjordes inte, fråga mig inte varför.
Blodvärdet hade ökat från 99 till 105, trots det så är jag ändå så trött. Borde det inte vara tvärtom? Kommer dock inte ifrån järntabletterna utan ska fortsätta ta 1 Niferex per dag.
Den lilla ligger med huvudet upp på min vänstra sida med kroppen ner åt höger med smådelarna till höger om mig. SF-måttet var på 26 cm i graviditetsvecka 26.
.
Hjärtljuden låg på 152 och barnmorskan SXX frågade mig om det var en liten flicka eftersom jag kallar den lilla för hon. Trodde mer att barnmorskor hade bättre koll på sådant än jag själv, men anledningen till att hon frågade var för jag tydligen hade benämnt den lilla som hon och inte som han. Att hon lägger märke till små petitesser när hon inte lyssnar annars.
Jag tänkte ta upp med barnmorskan XX om att jag inte tycker hon lyssnar och finns där för mig, att jag inte är så nöjd, men varför ska jag ta upp det med henne på dem 3 dyrbara minuter jag har kvar för en gångs skull.
Jag blir faktiskt riktigt förbannad då hon inte besvarar E-post meddelanden förrän man har ringt flera gånger och skickat flera E-post meddelanden till henne och fått tagit kontakt med sjukhusets förlossningsavdelning för att barnmorskan på ens egen mödravårdscentral inte anser sig ha tid för att svara på ens frågor som hon faktiskt är anställd för och får lön för. När hon väl till slut ringer en så har hon inte någon aning om vad som hänt trots att hon läst E-pst meddelandet innan hon slår numret, men ändå har hon ingen koll. Hon har aldrig något svar att ge, men ändå så upplyser hon mig ofta om att hon arbetat som barnmorska i 30 år och jag tycker det är märkligt att hon då inte kan någonting och visar sin kompetens för mig. Jag kan utan att vara taskig säga att jag kan mer än henne som inte har en endaste högskolepoäng. Hon har inget intresse av att veta vad som hänt när jag fått min vård någon annanstans. Hon har inte ens uppdaterat dig genom att läsa min journal och det kanske hon borde göra om hon har så dåligt minne av vad som hänt, och något ännu sämre är hon inte ens har den framme när hon väl ringer mig. Något ännu mer irriterande så sitter hon och mumlar igenom mitt E-post meddelande för mig precis som jag inte vet själv vad jag har skrivit till henne. För mig verkar det som hon inte ens har läst mitt E-post meddelande innan hon ringer och det skulle väl inte direkt förvåna mig om hon inte har gjort det, konstigt nog. Sedan säger hon saker till mig som jag redan skrivit i E-post meddelandet och att jag måste söka mig hit och dit trots att jag sagt redan tidigare att jag vänt mig dit redan. Hon lyssnar för sjutton inte på vad jag säger och låter mig aldrig tala till punkt heller utan avbryter ständigt. Hon gnäller alltid om att hon är så upptagen, men då kanske hon inte ska arbeta som barnmorska om hon inte kan ge en tid. Hon kan aldrig ge en råd eller tips eller ens vara trevlig mot en och hänvisar mig alltid vidare, men ändå har hon arbetat som barnmorska i 30 år. Man undrar hur hon fixat det när hon är så totalt inkompetent och otrevlig.
Är det så mödravård ska vara? Jag tycker inte det så nu funderar jag på att kontakta Luna barnmorskemottagning som finns i samma stad vilket gör att jag kan ta mig ner dit på några minuter än att sitta och åka pendeltåg i 30 minuter enkel väg.
Jag gick hos Barnmorskorna Gamla Stan som jag gör nu där när jag väntade dottern, men hos en annan barnmorska och visst var hon ganska virrig, men inte på långa vägar så inkompetent som den barnmorska jag nu har.
Hon gav mig alltid tid så vi skulle ha möjlighet att prata. Den nuvarande barnmorskan XX har inte ens diskuterat eller föreslagit att vi kanske ska boka in dig på 1 timmes besök som min förra barnmorska.
Nu är det så att vill jag som exempel prata om relationer så har hon inget med det att göra. Har jag någon fråga om foglossning så blir jag hänvisad till att ta kontakt med en dyr sjukgymnast som alltid ligger inne i centrala Stockholm och har jag någon fråga om förlossningen så ska jag vända mig dit och fråga det. Vill jag lämna en urinodling så kan jag vända mig till vårdcentralen. Vad är hon för en jädra barnmorska egentligen som alltid bara hänvisar mig överallt än till mödravården? Var kommer hon in i bilden eller mödravården över huvudtaget?
Dessutom ska remisser skrivas trots att själva provet inte ska tas före nästa besök som ligger 3-4 veckor längre fram i tiden. Varför måste dem skrivas under min korta besökstid när tiden är så knapp ändå? Dem kan väl skrivas av kvinnan som sitter sysslolös i receptionen istället för av barnmorskan.
Vi åkte hem och hann till förskolan i tid för att hämta sonen och dottern.
måndag 15 december 2008
Vecka 26+3 (korr 25+2)
Torsdagen den 13 december 2007
vecka 26+3 (korr 25+2)
Jag är klar att åka ner till förskolan på Lucia firande när sambon kommer och hämtar mig. Tar bilen ner då jag har svårt att gå.
Sonen är väldigt fin i sin pepparkaksdräkt. Han står mitt i tåget och sjunger inte trots att han kan texterna utantill och gått och sjungit dem hemma för oss flera gånger. Han står och letar med blicken vad vi föräldrar står någonstans, ler när han får syn på oss, men står kvar i tåget.
Dottern står en bit ifrån sin bror i övre ledet tillsammans med en fröken och är så fin som Lucia.
Hon förstår väl inte riktigt vad som försiggår, men står kvar och tittar med stora ögon på allt och alla. Hon får syn på mig och verkligen stirrar om det är mamma eller någon annan som liknar mamma väldigt mycket. Hon tittar länge och väl på mig och verkligen studerar mig och jag blir lite full i skratt när hon ser så förvånand ut. Hon sjunger inte heller precis som sin bror.
Sambon tar en del kort som tyvärr blir väldigt mörka så det syns inte så vidare mycket hur fint allt är och hur fina sonen och dottern är i sina Luciakläder.
Frusna går vi in på XX där dottern är om dagarna och där inne äter vi lussekatter och pepparkakor som barnen på avdelningen bakat. Själv dricker jag en kopp varmt te, sambon tar kaffe med mjölk och sonen och dottern får saft då det är en liten fest idag.
Är smått sur över förskolefröknarnas synsätt att resonera huruvida att dottern är för liten för vissa saker och för stor för andra saker.
Dem anser att hon är för liten för att baka lussekatter, men inte för liten för att baka pepparkakor.
Vidare är hon för liten för att följa med till stadsbiblioteket då och då trots att hon tycker väldigt mycket om böcker.
Hon kan gå helt själv och vill och gör det gärna om man ger henne tid, men ändå ska hon jämt åka vagn om dem ska ut någonstans. Varför ger dem inte henne en chans att se om hon kan något eller låta henne försöka innan dem dömer henne som för liten? Sådant kan göra mig som mamma så ledsen.
vecka 26+3 (korr 25+2)
Jag är klar att åka ner till förskolan på Lucia firande när sambon kommer och hämtar mig. Tar bilen ner då jag har svårt att gå.
Sonen är väldigt fin i sin pepparkaksdräkt. Han står mitt i tåget och sjunger inte trots att han kan texterna utantill och gått och sjungit dem hemma för oss flera gånger. Han står och letar med blicken vad vi föräldrar står någonstans, ler när han får syn på oss, men står kvar i tåget.
Dottern står en bit ifrån sin bror i övre ledet tillsammans med en fröken och är så fin som Lucia.
Hon förstår väl inte riktigt vad som försiggår, men står kvar och tittar med stora ögon på allt och alla. Hon får syn på mig och verkligen stirrar om det är mamma eller någon annan som liknar mamma väldigt mycket. Hon tittar länge och väl på mig och verkligen studerar mig och jag blir lite full i skratt när hon ser så förvånand ut. Hon sjunger inte heller precis som sin bror.
Sambon tar en del kort som tyvärr blir väldigt mörka så det syns inte så vidare mycket hur fint allt är och hur fina sonen och dottern är i sina Luciakläder.
Frusna går vi in på XX där dottern är om dagarna och där inne äter vi lussekatter och pepparkakor som barnen på avdelningen bakat. Själv dricker jag en kopp varmt te, sambon tar kaffe med mjölk och sonen och dottern får saft då det är en liten fest idag.
Är smått sur över förskolefröknarnas synsätt att resonera huruvida att dottern är för liten för vissa saker och för stor för andra saker.
Dem anser att hon är för liten för att baka lussekatter, men inte för liten för att baka pepparkakor.
Vidare är hon för liten för att följa med till stadsbiblioteket då och då trots att hon tycker väldigt mycket om böcker.
Hon kan gå helt själv och vill och gör det gärna om man ger henne tid, men ändå ska hon jämt åka vagn om dem ska ut någonstans. Varför ger dem inte henne en chans att se om hon kan något eller låta henne försöka innan dem dömer henne som för liten? Sådant kan göra mig som mamma så ledsen.
Onsdagen den 12 december 2007
vecka 26+2 (korr 25+1)
Sambon lämnade sonen och dottern på förskolan innan han åkte till jobbet för första gången på länge.
Idag kom en avi från posten från PippiLotta där jag beställde skötväskan ifrån så sambon körde upp mig till XX efter jobbet så jag fick hämta ut den.
Den är verkligen knallrosa och mycket större än vad jag trodde den skulle vara, men den är verkligen fin och hoppas nu verkligen att den blir bra ihop med vagnen vi ska hämta ut i slutet av januari. Funderar ändå på om det inte vore bättre med en OiOi Hobo som jag funderade på innan att beställa, men jag är så dumsnål. Vi får se om jag kanske säljer denna och köper en OiOi Hobo ändå för dem pengarna jag säljer denna väska för i så fall.
Sambon köpte idag det sista inför Lucia imorgon som batterier till dotterns Luciakrona och rött sidenband till Lucialinnet. Ska bli så kul att få se sina små lussa för en imorgon, det är första gången för dottern.
Väl hemma så strök han Lucialinnet och pepparkaksdräkten som sonen ska ha på sig imorgon. Lucia ska firas utomhus så vi tog fram kläder som sonen och dottern kan ha under istället för overallen för det blir för bylsigt att ha.
vecka 26+2 (korr 25+1)
Sambon lämnade sonen och dottern på förskolan innan han åkte till jobbet för första gången på länge.
Idag kom en avi från posten från PippiLotta där jag beställde skötväskan ifrån så sambon körde upp mig till XX efter jobbet så jag fick hämta ut den.
Den är verkligen knallrosa och mycket större än vad jag trodde den skulle vara, men den är verkligen fin och hoppas nu verkligen att den blir bra ihop med vagnen vi ska hämta ut i slutet av januari. Funderar ändå på om det inte vore bättre med en OiOi Hobo som jag funderade på innan att beställa, men jag är så dumsnål. Vi får se om jag kanske säljer denna och köper en OiOi Hobo ändå för dem pengarna jag säljer denna väska för i så fall.
Sambon köpte idag det sista inför Lucia imorgon som batterier till dotterns Luciakrona och rött sidenband till Lucialinnet. Ska bli så kul att få se sina små lussa för en imorgon, det är första gången för dottern.
Väl hemma så strök han Lucialinnet och pepparkaksdräkten som sonen ska ha på sig imorgon. Lucia ska firas utomhus så vi tog fram kläder som sonen och dottern kan ha under istället för overallen för det blir för bylsigt att ha.
Vecka 26+1 (korr 25+0)
Tisdagen den 11 december 2007
vecka 26+1 (korr 25+0)
Sambon är hemma idag med, men imorgon ska han tillbaks till arbetet igen så då blir jag ensam hemma om dagarna.
Jag fixade saffrans deg idag som sambon fick baka ut till lussekatter då jag inte fixar att knåda deg och stå upp under så lång tid nu när jag är gravid.
Han hann precis klart innan det var dags att åka ner och hämta sonen och dottern på förskolan, det var bara sista plåten som jag fick ha koll på och ta ur.
Det blev dock inte så mycket saffranssmak på lussekatterna, konstigt nog.
vecka 26+1 (korr 25+0)
Sambon är hemma idag med, men imorgon ska han tillbaks till arbetet igen så då blir jag ensam hemma om dagarna.
Jag fixade saffrans deg idag som sambon fick baka ut till lussekatter då jag inte fixar att knåda deg och stå upp under så lång tid nu när jag är gravid.
Han hann precis klart innan det var dags att åka ner och hämta sonen och dottern på förskolan, det var bara sista plåten som jag fick ha koll på och ta ur.
Det blev dock inte så mycket saffranssmak på lussekatterna, konstigt nog.
Vecka 26+0 (korr 24+6)
Måndagen den 10 december 2007
vecka 26+0 (korr 24+6)
Det är Nobel dagen idag som vi tittade lite på.
Tänk idag är det 1 helt år sedan som dottern döptes i XX kapell. Var tar tiden egentligen vägen?
Sonen och dottern var på förskolan idag och sambon var hemma och vilade och mår inte alls bra.
Mår ganska bra själv, är bara så trött men hade i alla fall ork att göra Rocky Road, men det var på tok alldeles för sött för min del så det får sambon och barnen mumsa på i jul.
vecka 26+0 (korr 24+6)
Det är Nobel dagen idag som vi tittade lite på.
Tänk idag är det 1 helt år sedan som dottern döptes i XX kapell. Var tar tiden egentligen vägen?
Sonen och dottern var på förskolan idag och sambon var hemma och vilade och mår inte alls bra.
Mår ganska bra själv, är bara så trött men hade i alla fall ork att göra Rocky Road, men det var på tok alldeles för sött för min del så det får sambon och barnen mumsa på i jul.
Vecka 25+6 (korr 24+5)
Söndagen den 9 december 2007
vecka 25+6 (korr 24+5)
En lugn dag hemma, tände andra ljuset i adventsstaken.
Mår ganska bra, men är som vanligt väldigt trött.
vecka 25+6 (korr 24+5)
En lugn dag hemma, tände andra ljuset i adventsstaken.
Mår ganska bra, men är som vanligt väldigt trött.
Vecka 25+5 (korr 24+4)
Lördagen den 8 december 2007
vecka 25+5 (korr 24+4)
Är så fruktansvärt trött idag och sov faktiskt till solen höll på att gå ner utanför fönstret. Gick inte upp förrän klockan var närmare 15.00 på eftermiddagen.
Verkar konstigt att inte sambon har varit inne i sovrummet och frågat hur det var fatt eller hur länge jag hade tänkt sova. Jag måste ha sovit väldigt djupt för inte ens sonen och dottern har jag hört något ifrån. Gulligt i alla fall att han låter mig få den sömn och vila jag tydligen behöver för att må så bra som det bara går.
Han har på egen hand tagit hand om barnen hela dagen medan jag legat och sovit trots att han själv är sjuk och borde ta det lugnt och vila.
vecka 25+5 (korr 24+4)
Är så fruktansvärt trött idag och sov faktiskt till solen höll på att gå ner utanför fönstret. Gick inte upp förrän klockan var närmare 15.00 på eftermiddagen.
Verkar konstigt att inte sambon har varit inne i sovrummet och frågat hur det var fatt eller hur länge jag hade tänkt sova. Jag måste ha sovit väldigt djupt för inte ens sonen och dottern har jag hört något ifrån. Gulligt i alla fall att han låter mig få den sömn och vila jag tydligen behöver för att må så bra som det bara går.
Han har på egen hand tagit hand om barnen hela dagen medan jag legat och sovit trots att han själv är sjuk och borde ta det lugnt och vila.
fredag 12 december 2008
Vecka 25+4 (korr 24+3)
Fredagen den 7 december 2007
Vecka 25+4 (korr 24+3)
På morgonen lämnade vi endast sonen då dottern har tid för 18 månaders kontroll på barnavårdscentralen idag.
Det är första besöket på XX BVC för oss alla då vi bytt då vi var så missnöjda efter incidenten i höstas efter sonens 3-års kontroll på Rosenborgs BVC och tydligen är det en hel del som har kommit ifrån Rosenborgs BVC till XX BVC så uppenbarligen är det är något som inte är som det ska på Rosenborgs BVC.
Vår nya sköterska heter XX och verkar bra mycket trevligare.
18 månaders kontrollen gick ut på att dottern skulle klotter rita på ett papper, bygga ett torn med några klossar, peka ut några kroppsdelar och kontrollera om hon kunde gå. Dottern fick guldstjärna på alltihop.
Vaccinationen skjuter vi på till efter jul, nyår och trettonhelgen så man slipper eventuella tråkiga biverkningar under helgerna. Nästa besök är inplanerat den 7 januari klockan 14.00
Vi tog vikt och längd på dottern och vikten var på 11660 g och längden 81,2 cm och huvudomfång på 49,2 cm. Perfekt på samtliga tillväxtkurvor.
Vi åkte hem och lämnade dottern på förskolan på hemvägen.
Väl hemma så mådde jag helt plötsligt väldigt dåligt, kände mig illamående, konstig i magen och riktigt trött. Borde väl lagt mig och vilat och gått på toa också, men det blev aldrig så utan jag satt fast vid den stationsnära datorn i vardagsrummet hela dagen.
Sambon var tvungen att åka på ett möte på jobbet idag trots att han egentligen borde ha hållit sig hemma. Han kände sig riktigt dålig efter mötet så han åkte hem direkt efter det.
Trött som bara den så åkte vi och hämtade barnen på förskolan och så åkte vi direkt till Globen där kvällens Idol final ska äga rum som jag ska gå på själv, sambon skulle egentligen också med men känner inte för det så han stannar kvar hemma. Vi stannade och köpte Happy Meal till sonen och dottern på Mac Donalds och så tankade vi bilen.
Väl framme vid Globen vid entré 4 ringlade sig kön lång och det var inget vidare att stå där med stor mage och huttra i duggregnet.
Jag vet inte vilken kö jag föredrog såhär i efterhand för det var en lång kö även när man väl passerat spärrarna på 30 minuter i trängsel, och varmt var det då man stod som packade sillar och det med en stor gravid mage var ingen direkt succé från min sida.
Väl på plats så var det inte alls som jag trodde. Jag trodde jag hade plats på en läktare på sidan av scenen, men det var andra parkett på golvet mitt framför scenen. Scenen var inte heller så vidare stor och det var så mycket ljus och starka lampor så att ta lyckade kort med ens mobilkamera var totalt meningslöst för det blev bara en stor blixt av alltihopa.
Roligt var det och en massa gamla Idol deltagare och årets såg man också.
Såg bra, men ljudvolymen var väl tam. Vet inte om det kanske beror på att det var mycket barn och barnfamiljer där eller om det berodde på att all musik var förinspelad, eller kanske en kombination av båda. Pausunderhållningen var riktigt lyckad med bra ljudvolym dessutom.
Jag höll på Marie Picasso och hon gjorde riktigt bra ifrån sig med power ballader.
Det var en liten kupp under finalen när vinnaren skulle koras. Marie Picasso wailar precis i inledningen av vinnarlåten, vilket Amanda inte gör och dem tog bort detta wailande så alla, inklusive Marie Picasso själv trodde att Amanda hade kammat hem segern innan programledaren Peter Jidhe någon sekund senare skrek ut att Marie Picasso var vinnare av Idol 2007.
Gulliga sambon hämtade upp mig med bil vid Globen.
Dottern gumman var kanske möjligtvis dålig då hon hade kräkts på hemvägen tidigare på kvällen och nu kräktes på hemvägen igen. Bara det inte är vinterkräksjukan eller något hemskt. Vi som trodde vi var skonande för att vi sköt upp vaccinationen.
Jag var så nyfiken om jag hade synts något i TV så jag var ju bara tvungen att kolla igenom programmet som sambon hade spelat in åt mig, men jag syntes inte ens en liten ynka sekund trots att jag satt på parkett och dem svepte med kameran bara någon meter från mitt ansikte och jag log sött och vinkade, men det räckte tydligen inte då.
Vecka 25+4 (korr 24+3)
På morgonen lämnade vi endast sonen då dottern har tid för 18 månaders kontroll på barnavårdscentralen idag.
Det är första besöket på XX BVC för oss alla då vi bytt då vi var så missnöjda efter incidenten i höstas efter sonens 3-års kontroll på Rosenborgs BVC och tydligen är det en hel del som har kommit ifrån Rosenborgs BVC till XX BVC så uppenbarligen är det är något som inte är som det ska på Rosenborgs BVC.
Vår nya sköterska heter XX och verkar bra mycket trevligare.
18 månaders kontrollen gick ut på att dottern skulle klotter rita på ett papper, bygga ett torn med några klossar, peka ut några kroppsdelar och kontrollera om hon kunde gå. Dottern fick guldstjärna på alltihop.
Vaccinationen skjuter vi på till efter jul, nyår och trettonhelgen så man slipper eventuella tråkiga biverkningar under helgerna. Nästa besök är inplanerat den 7 januari klockan 14.00
Vi tog vikt och längd på dottern och vikten var på 11660 g och längden 81,2 cm och huvudomfång på 49,2 cm. Perfekt på samtliga tillväxtkurvor.
Vi åkte hem och lämnade dottern på förskolan på hemvägen.
Väl hemma så mådde jag helt plötsligt väldigt dåligt, kände mig illamående, konstig i magen och riktigt trött. Borde väl lagt mig och vilat och gått på toa också, men det blev aldrig så utan jag satt fast vid den stationsnära datorn i vardagsrummet hela dagen.
Sambon var tvungen att åka på ett möte på jobbet idag trots att han egentligen borde ha hållit sig hemma. Han kände sig riktigt dålig efter mötet så han åkte hem direkt efter det.
Trött som bara den så åkte vi och hämtade barnen på förskolan och så åkte vi direkt till Globen där kvällens Idol final ska äga rum som jag ska gå på själv, sambon skulle egentligen också med men känner inte för det så han stannar kvar hemma. Vi stannade och köpte Happy Meal till sonen och dottern på Mac Donalds och så tankade vi bilen.
Väl framme vid Globen vid entré 4 ringlade sig kön lång och det var inget vidare att stå där med stor mage och huttra i duggregnet.
Jag vet inte vilken kö jag föredrog såhär i efterhand för det var en lång kö även när man väl passerat spärrarna på 30 minuter i trängsel, och varmt var det då man stod som packade sillar och det med en stor gravid mage var ingen direkt succé från min sida.
Väl på plats så var det inte alls som jag trodde. Jag trodde jag hade plats på en läktare på sidan av scenen, men det var andra parkett på golvet mitt framför scenen. Scenen var inte heller så vidare stor och det var så mycket ljus och starka lampor så att ta lyckade kort med ens mobilkamera var totalt meningslöst för det blev bara en stor blixt av alltihopa.
Roligt var det och en massa gamla Idol deltagare och årets såg man också.
Såg bra, men ljudvolymen var väl tam. Vet inte om det kanske beror på att det var mycket barn och barnfamiljer där eller om det berodde på att all musik var förinspelad, eller kanske en kombination av båda. Pausunderhållningen var riktigt lyckad med bra ljudvolym dessutom.
Jag höll på Marie Picasso och hon gjorde riktigt bra ifrån sig med power ballader.
Det var en liten kupp under finalen när vinnaren skulle koras. Marie Picasso wailar precis i inledningen av vinnarlåten, vilket Amanda inte gör och dem tog bort detta wailande så alla, inklusive Marie Picasso själv trodde att Amanda hade kammat hem segern innan programledaren Peter Jidhe någon sekund senare skrek ut att Marie Picasso var vinnare av Idol 2007.
Gulliga sambon hämtade upp mig med bil vid Globen.
Dottern gumman var kanske möjligtvis dålig då hon hade kräkts på hemvägen tidigare på kvällen och nu kräktes på hemvägen igen. Bara det inte är vinterkräksjukan eller något hemskt. Vi som trodde vi var skonande för att vi sköt upp vaccinationen.
Jag var så nyfiken om jag hade synts något i TV så jag var ju bara tvungen att kolla igenom programmet som sambon hade spelat in åt mig, men jag syntes inte ens en liten ynka sekund trots att jag satt på parkett och dem svepte med kameran bara någon meter från mitt ansikte och jag log sött och vinkade, men det räckte tydligen inte då.
Vecka 25+3 (korr 24+2)
Torsdagen den 6 december 2007
vecka 25+3 (korr 24+2)
Efter gårdagens besök på Karolinska universitetssjukhuset/XX som drog ut så på tiden så hann inte sambon arbeta någonting igår så han ligger efter med en hel dags arbete och har nu gårdagens arbete samt dagens arbete att ta igen så han sitter hela dagen och kvällen och en bit in på småtimmarna och arbetar vid köksbordet med sitt projekt trots att han är sjuk och borde ta det lugnt.
Sonen och dottern är på förskolan några timmar så att han kan arbeta en stund i alla fall helt ostört.
Själv sitter jag en stor del av dagen vid den stationsnära datorn i vardagsrummet och mår inte ett dugg bättre och vet inte mer idag än vad jag visste häromdagen. Jag orkar inte må såhär en enda dag till. Jag undrar så om detta jag känner har någonting med den ökade Levaxin dosen att göra, men det avfärdade dem direkt igår på Karolinska universitetssjukhuset/XX. Men kan man verkligen tro på det?
Barnmorskan XX från mödravården som så snällt lovade att höra av sig idag har jag inte hört utav och jag är väl inte speciellt förvånad heller. Hon har fruktansvärd dålig koll som det är ändå så det kanske inte är någon vits med det.
vecka 25+3 (korr 24+2)
Efter gårdagens besök på Karolinska universitetssjukhuset/XX som drog ut så på tiden så hann inte sambon arbeta någonting igår så han ligger efter med en hel dags arbete och har nu gårdagens arbete samt dagens arbete att ta igen så han sitter hela dagen och kvällen och en bit in på småtimmarna och arbetar vid köksbordet med sitt projekt trots att han är sjuk och borde ta det lugnt.
Sonen och dottern är på förskolan några timmar så att han kan arbeta en stund i alla fall helt ostört.
Själv sitter jag en stor del av dagen vid den stationsnära datorn i vardagsrummet och mår inte ett dugg bättre och vet inte mer idag än vad jag visste häromdagen. Jag orkar inte må såhär en enda dag till. Jag undrar så om detta jag känner har någonting med den ökade Levaxin dosen att göra, men det avfärdade dem direkt igår på Karolinska universitetssjukhuset/XX. Men kan man verkligen tro på det?
Barnmorskan XX från mödravården som så snällt lovade att höra av sig idag har jag inte hört utav och jag är väl inte speciellt förvånad heller. Hon har fruktansvärd dålig koll som det är ändå så det kanske inte är någon vits med det.
Vecka 25+2 (korr 24+1)
Onsdagen den 5 december 2007
vecka 25+2 (korr 24+1)
Innan jag åkte iväg på besöket på Karolinska universitetssjukhuset/XX så hörde barnmorskan XX från mödravården av sig via telefon. Hon är för märklig för anledningen att hon inte hört utav sig tidigare är att hon knappt varit på mottagningen då hon haft så mycket att göra och varit barnvakt till sitt lilla barnbarn. Ska jag behöva avstå från att få rådgivning av henne bara för att hon inte har tid? Är inte det hennes arbetsuppgifter att ge sina blivande mödrar rådgivning och vård oavsett om hon har mycket att göra och knappt är på mottagningen eller inte? Hennes tidsbrist ska inte behöva gå ut över hennes patienter oavsett anledning.
När hon väl nu hör av sig vet hon inte alls vad det gäller trots att hon har ringt upp mig och läst mitt E-post meddelande som hon själv säger och även läser upp högt för mig via telefon. Varför gör hon det? Jag behöver ingen påminnelse vad jag skrivit till henne, det vet jag redan eftersom det rör min nuvarande hälsa.
Hon har inte ens journalen framför sig och hon kan inte ens lyssna på mig och utan avbryter mig ständigt och låter inte mig få tala till punkt. Gång på gång säger hon att jag måste söka akut till Karolinska universitetssjukhuset/XX fastän jag nämnt flera gånger för henne att jag ska strax dit och att vi har en bokad akut tid vid 11.10. Försöker hon provocera när hon inte lyssnar utan åter igen säger att jag måste söka mig dit?
Hon avslutar med att informera mig om att hon struntar i att fylla i en notering om detta akut besök innan svaret från Karolinska universitetssjukhuset/XX inkommit till henne. Hon ska försöka få tag på ansvarig läkare där och återkomma till mig imorgon och det tror jag väl vad jag vill om.
Stressade som vi är slänger vi oss i bilen och åker för att hinna i tid, men väl på plats blir vi tillsagda att slå oss ner och vänta på vår tur tills en läkare är ledig som ett vanligt besök på akutmottagningen med andra ord. Varför bokar dem en tid åt en om man ändå ska vara tvungen att vänta på sin tur tills en läkare är tillgänglig? Det var samma sak på Danderyds sjukhus när jag var på specialist mödravården där då jag väntade sonen och dottern.
En bra stund efter den angivna tiden jag hade så blev jag uppropad av en kvinnlig läkare som hade en manlig medicin kandidat med sig. Varför ska alltid dessa medicin kandidater vara med när jag är på besök för? Inte blir man tillfrågad heller om det är okej för mig som patient, utan man anser att det går bra utan att ens fråga patienten.
Läkaren förstod inte vad jag sökte för och varför till dem och inte till mödravården för så jag fick köra ytterligare ett varv till med att berätta hur jag mår, medicin, doseringar och att en barnmorska härifrån hade talat med en obstetriker som ville att jag skulle komma in på en kontroll då mödravården inte verkar ta sitt ansvar.
Hon ville se mina värden och doseringar, men dem fanns inte tillgängliga i deras datasystem trots att jag tackat ja till att ha mina uppgifter tillgängliga för Stockholms läns landsting, så då borde hon kunna få se det, men inte.
Hon tror inte att det är något egentligt fel utan att det sitter i mitt psykiska, att jag är för orolig och därför skulle må såhär, men ger det verkligen hjärtklappning, aptitlöshet och konstigt seende?
Hon ville kika på den lilla med hjälp av ultraljud då jag känt ett helt annorlunda rörelsemönster som är mer åt att inte känna något eller väldigt lite numer.
På skärmen kunde vi alla se att den lilla mådde bra och att den rörde sig och hon frågade om jag inte kände detta som vi såg, men hon tror väl att jag överdriver en smula.Är det konstigt på något vis om man inte känner rörelser/sparkar? Det har med den lillas position inne i livmodern att göra. Den kan sparka inåt mot min rygg, mot moderkakan, man kan även ha moderkakan placerad dorsalt och då känner man inte så mycket och den kan även vidröra andra mjuka organ som jag inte märker något utav. Varför ifrågasätta när jag redan berättat för henne hur jag upplever det?
Någon vidare bra bildskärm var det inte heller, men man såg i alla fall den lilla och dess rörelser/sparkar och att dess lilla hjärta slog och det gjorde mig så lättad.
Läkaren ville att jag skulle gå iväg och ta ett gäng blodprover på laboratoriet, ta lunch och sedan vara åter på mottagningen igen vid 13.00 för ett CTG.
Vi tog oss till laboratoriet, det var väntan innan det var min tur att gå in i ett rum och ta proverna. Vi hoppade över lunchen då ingen av oss var särskilt hungriga.
Trodde vi skulle bli omhändertagna vid 13.00 då vi skulle vara åter på mottagningen för ett CTG, men väntan igen i hela 40 minuter innan jag verkligen ifrågasatte om det verkligen skulle gå till såhär med en sådan väntan på alla undersökningar?
Det hade effekt för jag blev omhändertagen på en gång. Fick då höra efter den långa väntan att det kanske var på tok för tidigt med ett CTG i graviditetsvecka 25. Kunde dem inte ha tänkt på det tidigare så hade vi sluppit sitta och vänta på en undersökning som inte ens går att genomföra i den graviditetsvecka jag är i?
Barnmorskan fick in hjärtljuden högt och tydligt med hjälp av CTG så länge hon höll i dosan och det gjorde hon under en ganska lång stund innan hon spände fast den och gick ut ur rummet. Genast så började det bråka med en genom att tappa kontakten och genom att den lilla rörde sig och flyttade på sig så det lät förskräckligt om apparaten. Barnmorskan kom åter, men lyckades inte få till det. En annan barnmorska tog över, men hon fick enbart in min egen puls så läkaren fick ta över och undrade förskräckt om det var bebisens låga hjärtljud eller min egen puls som syntes på apparatens display. Läkaren tog min puls och den överensstämde med apparatens display.
Efter ett besök som vi trodde skulle ta runt 30 minuter, men tog runt 4 timmar, åkte vi hem och hämtade sonen och dottern på förskolan.
Någon förklaring till varför jag mår som jag gör fick jag inte och jag fick inte heller veta när jag kan tänkas må bättre eller var jag ska vända mig om det blir värre. Det känns riktigt frustrerande att inte veta.
Efter att ha spanat på skötväskor ett bra tag så blev det nu ikväll en Bubbelgum Skip Hop Expo från PippiLotta på totalt 820 kronor, så nu hoppas jag på att färg, modell och storlek blir perfekt till vagnen. Måste dock erkänna att jag fortfarande är så sugen på en OiOi Hobo så det blir nog en sådan framåt sommaren om jag har ekonomisk möjlighet.
vecka 25+2 (korr 24+1)
Innan jag åkte iväg på besöket på Karolinska universitetssjukhuset/XX så hörde barnmorskan XX från mödravården av sig via telefon. Hon är för märklig för anledningen att hon inte hört utav sig tidigare är att hon knappt varit på mottagningen då hon haft så mycket att göra och varit barnvakt till sitt lilla barnbarn. Ska jag behöva avstå från att få rådgivning av henne bara för att hon inte har tid? Är inte det hennes arbetsuppgifter att ge sina blivande mödrar rådgivning och vård oavsett om hon har mycket att göra och knappt är på mottagningen eller inte? Hennes tidsbrist ska inte behöva gå ut över hennes patienter oavsett anledning.
När hon väl nu hör av sig vet hon inte alls vad det gäller trots att hon har ringt upp mig och läst mitt E-post meddelande som hon själv säger och även läser upp högt för mig via telefon. Varför gör hon det? Jag behöver ingen påminnelse vad jag skrivit till henne, det vet jag redan eftersom det rör min nuvarande hälsa.
Hon har inte ens journalen framför sig och hon kan inte ens lyssna på mig och utan avbryter mig ständigt och låter inte mig få tala till punkt. Gång på gång säger hon att jag måste söka akut till Karolinska universitetssjukhuset/XX fastän jag nämnt flera gånger för henne att jag ska strax dit och att vi har en bokad akut tid vid 11.10. Försöker hon provocera när hon inte lyssnar utan åter igen säger att jag måste söka mig dit?
Hon avslutar med att informera mig om att hon struntar i att fylla i en notering om detta akut besök innan svaret från Karolinska universitetssjukhuset/XX inkommit till henne. Hon ska försöka få tag på ansvarig läkare där och återkomma till mig imorgon och det tror jag väl vad jag vill om.
Stressade som vi är slänger vi oss i bilen och åker för att hinna i tid, men väl på plats blir vi tillsagda att slå oss ner och vänta på vår tur tills en läkare är ledig som ett vanligt besök på akutmottagningen med andra ord. Varför bokar dem en tid åt en om man ändå ska vara tvungen att vänta på sin tur tills en läkare är tillgänglig? Det var samma sak på Danderyds sjukhus när jag var på specialist mödravården där då jag väntade sonen och dottern.
En bra stund efter den angivna tiden jag hade så blev jag uppropad av en kvinnlig läkare som hade en manlig medicin kandidat med sig. Varför ska alltid dessa medicin kandidater vara med när jag är på besök för? Inte blir man tillfrågad heller om det är okej för mig som patient, utan man anser att det går bra utan att ens fråga patienten.
Läkaren förstod inte vad jag sökte för och varför till dem och inte till mödravården för så jag fick köra ytterligare ett varv till med att berätta hur jag mår, medicin, doseringar och att en barnmorska härifrån hade talat med en obstetriker som ville att jag skulle komma in på en kontroll då mödravården inte verkar ta sitt ansvar.
Hon ville se mina värden och doseringar, men dem fanns inte tillgängliga i deras datasystem trots att jag tackat ja till att ha mina uppgifter tillgängliga för Stockholms läns landsting, så då borde hon kunna få se det, men inte.
Hon tror inte att det är något egentligt fel utan att det sitter i mitt psykiska, att jag är för orolig och därför skulle må såhär, men ger det verkligen hjärtklappning, aptitlöshet och konstigt seende?
Hon ville kika på den lilla med hjälp av ultraljud då jag känt ett helt annorlunda rörelsemönster som är mer åt att inte känna något eller väldigt lite numer.
På skärmen kunde vi alla se att den lilla mådde bra och att den rörde sig och hon frågade om jag inte kände detta som vi såg, men hon tror väl att jag överdriver en smula.Är det konstigt på något vis om man inte känner rörelser/sparkar? Det har med den lillas position inne i livmodern att göra. Den kan sparka inåt mot min rygg, mot moderkakan, man kan även ha moderkakan placerad dorsalt och då känner man inte så mycket och den kan även vidröra andra mjuka organ som jag inte märker något utav. Varför ifrågasätta när jag redan berättat för henne hur jag upplever det?
Någon vidare bra bildskärm var det inte heller, men man såg i alla fall den lilla och dess rörelser/sparkar och att dess lilla hjärta slog och det gjorde mig så lättad.
Läkaren ville att jag skulle gå iväg och ta ett gäng blodprover på laboratoriet, ta lunch och sedan vara åter på mottagningen igen vid 13.00 för ett CTG.
Vi tog oss till laboratoriet, det var väntan innan det var min tur att gå in i ett rum och ta proverna. Vi hoppade över lunchen då ingen av oss var särskilt hungriga.
Trodde vi skulle bli omhändertagna vid 13.00 då vi skulle vara åter på mottagningen för ett CTG, men väntan igen i hela 40 minuter innan jag verkligen ifrågasatte om det verkligen skulle gå till såhär med en sådan väntan på alla undersökningar?
Det hade effekt för jag blev omhändertagen på en gång. Fick då höra efter den långa väntan att det kanske var på tok för tidigt med ett CTG i graviditetsvecka 25. Kunde dem inte ha tänkt på det tidigare så hade vi sluppit sitta och vänta på en undersökning som inte ens går att genomföra i den graviditetsvecka jag är i?
Barnmorskan fick in hjärtljuden högt och tydligt med hjälp av CTG så länge hon höll i dosan och det gjorde hon under en ganska lång stund innan hon spände fast den och gick ut ur rummet. Genast så började det bråka med en genom att tappa kontakten och genom att den lilla rörde sig och flyttade på sig så det lät förskräckligt om apparaten. Barnmorskan kom åter, men lyckades inte få till det. En annan barnmorska tog över, men hon fick enbart in min egen puls så läkaren fick ta över och undrade förskräckt om det var bebisens låga hjärtljud eller min egen puls som syntes på apparatens display. Läkaren tog min puls och den överensstämde med apparatens display.
Efter ett besök som vi trodde skulle ta runt 30 minuter, men tog runt 4 timmar, åkte vi hem och hämtade sonen och dottern på förskolan.
Någon förklaring till varför jag mår som jag gör fick jag inte och jag fick inte heller veta när jag kan tänkas må bättre eller var jag ska vända mig om det blir värre. Det känns riktigt frustrerande att inte veta.
Efter att ha spanat på skötväskor ett bra tag så blev det nu ikväll en Bubbelgum Skip Hop Expo från PippiLotta på totalt 820 kronor, så nu hoppas jag på att färg, modell och storlek blir perfekt till vagnen. Måste dock erkänna att jag fortfarande är så sugen på en OiOi Hobo så det blir nog en sådan framåt sommaren om jag har ekonomisk möjlighet.
Vecka 25+1 (korr 24+0)
Tisdagen den 4 december 2007
vecka 25+1 (korr 24+0)
Skönt att sonen och dottern mår så bra efter en långdragen halsinfektion och nu kan spendera några av dygnets timmar på förskolan, speciellt nu när både sambon och jag mår skrutt.
Det har inte skett någon förbättring med sambon eller mitt mående.
Han arbetar hemifrån idag vid en bärbar dator han lånat via jobbet ute i köket, medan jag sitter vid vår stationära dator i vardagsrummet.
Tog på nytt kontakt med min mödravårdscentral på morgonen och bad att min barnmorska XX skulle ringa mig och att det var viktigt att hon verkligen gjorde det idag. Dem tog mitt meddelande och sa att hon skulle höra av sig under dagen till mig.
Hela dagen väntade jag på detta samtal från henne och kollade även min E-post regelbundet, men hörde inte av henne. Så grymt besviken och vården är verkligen urusel. Här har jag försökt nå en barnmorska i två dygn, lämnat meddelande och även skickat ett E-post meddelande utan att få något som helst svar och hon har själv sagt att hon besvarar E-post meddelanden inom 24 timmar, men nu har det gått över 48 timmar utan svar. Vidare påstår hon att hon ringer upp om hon fått meddelande att göra det, men det verkar inte stämma heller.
Fick åter igen kontakta Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge förlossning och dra igenom alltihopa ett varv till. Hon skulle prata med obstetrikern på avdelningen och sedan återkomma till mig om dem tyckte jag skulle komma in på en kontroll imorgon.
Dem tyckte det var bra om en läkare fick ta sig en titt på mig, så jag har en akut tid klockan 11.10 på K49 imorgon. Skönt, att någon till slut tar ens oro på allvar.
Hade svårt att somna den natten för tankarna snurrade runt i skallen på hur det egentligen är fatt med den lilla. Jag kommer ihåg alla dem händelser jag hade på slutet av min andra graviditet när jag väntade min dotter och vi var nära på att förlora henne. Hon var också så lugn i magen och jag kände knappt några fosterrörelser och till slut kände jag inget och det påpekade jag till läkaren på specialist mödravården. Det i kombination med dem höga gallsyra värden jag då hade föranledde att läkaren fattade ett beslut om att bebisen skulle må bättre av att komma ut prematur än att ligga kvar fullgången tid för dem kunde inte garantera att hon skulle ha överlevt då.
Nu är det samma sak igen, den lilla är lika lugn som dottern var på slutet och man jämför lätt den förra situationen med den nuvarande.
Sambon han förstår inte den oro jag känner och tycker jag ska ta det lugnt och inte känna efter så mycket. Han tycker att vi ändå inget kan göra förrän vi ska till läkaren imorgon och att vi nu skall sova för han är i alla fall trött.
Som vanligt så känns han så oengagerad och detta bekräftar det ytterligare för mig. För honom känns det som det kvittar om det blir ett tredje barn eller inte, men inte för mig. Jag vill ha detta barn oavsett om det är med honom eller inte.
Så kom tankarna in på dopet till sommaren. Ska vi inte ha något dop? Sambon vill inte ha dop om inte hans föräldrar blir bjudna och jag kan inte bara gå emot mina känslor även om det är vårat barns dop. Jag vill inte bjuda dem helt enkelt och jag vill inte ens visa upp det kärleksfullaste jag äger för dem som gör mig så illa och beter sig så fruktansvärt mot både barn och mig. Varför kan inte sambon förstå det?
Han skulle inte vilja att jag bjöd mina föräldrar om dem hade behandlat honom på samma vis.
Känns så konstigt om inte vårat tredje barn skulle firas på samma sätt som våra andra två barn, med dop i kyrkan med efterföljande kaffetår och fina dopgåvor.
Det kanske blir så att vi har ett litet dop inom familjen och firar det med ett restaurantbesök efteråt, men det är inte alls på det sätt jag har tänkt mig, men i nödfall får det bli så.
vecka 25+1 (korr 24+0)
Skönt att sonen och dottern mår så bra efter en långdragen halsinfektion och nu kan spendera några av dygnets timmar på förskolan, speciellt nu när både sambon och jag mår skrutt.
Det har inte skett någon förbättring med sambon eller mitt mående.
Han arbetar hemifrån idag vid en bärbar dator han lånat via jobbet ute i köket, medan jag sitter vid vår stationära dator i vardagsrummet.
Tog på nytt kontakt med min mödravårdscentral på morgonen och bad att min barnmorska XX skulle ringa mig och att det var viktigt att hon verkligen gjorde det idag. Dem tog mitt meddelande och sa att hon skulle höra av sig under dagen till mig.
Hela dagen väntade jag på detta samtal från henne och kollade även min E-post regelbundet, men hörde inte av henne. Så grymt besviken och vården är verkligen urusel. Här har jag försökt nå en barnmorska i två dygn, lämnat meddelande och även skickat ett E-post meddelande utan att få något som helst svar och hon har själv sagt att hon besvarar E-post meddelanden inom 24 timmar, men nu har det gått över 48 timmar utan svar. Vidare påstår hon att hon ringer upp om hon fått meddelande att göra det, men det verkar inte stämma heller.
Fick åter igen kontakta Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge förlossning och dra igenom alltihopa ett varv till. Hon skulle prata med obstetrikern på avdelningen och sedan återkomma till mig om dem tyckte jag skulle komma in på en kontroll imorgon.
Dem tyckte det var bra om en läkare fick ta sig en titt på mig, så jag har en akut tid klockan 11.10 på K49 imorgon. Skönt, att någon till slut tar ens oro på allvar.
Hade svårt att somna den natten för tankarna snurrade runt i skallen på hur det egentligen är fatt med den lilla. Jag kommer ihåg alla dem händelser jag hade på slutet av min andra graviditet när jag väntade min dotter och vi var nära på att förlora henne. Hon var också så lugn i magen och jag kände knappt några fosterrörelser och till slut kände jag inget och det påpekade jag till läkaren på specialist mödravården. Det i kombination med dem höga gallsyra värden jag då hade föranledde att läkaren fattade ett beslut om att bebisen skulle må bättre av att komma ut prematur än att ligga kvar fullgången tid för dem kunde inte garantera att hon skulle ha överlevt då.
Nu är det samma sak igen, den lilla är lika lugn som dottern var på slutet och man jämför lätt den förra situationen med den nuvarande.
Sambon han förstår inte den oro jag känner och tycker jag ska ta det lugnt och inte känna efter så mycket. Han tycker att vi ändå inget kan göra förrän vi ska till läkaren imorgon och att vi nu skall sova för han är i alla fall trött.
Som vanligt så känns han så oengagerad och detta bekräftar det ytterligare för mig. För honom känns det som det kvittar om det blir ett tredje barn eller inte, men inte för mig. Jag vill ha detta barn oavsett om det är med honom eller inte.
Så kom tankarna in på dopet till sommaren. Ska vi inte ha något dop? Sambon vill inte ha dop om inte hans föräldrar blir bjudna och jag kan inte bara gå emot mina känslor även om det är vårat barns dop. Jag vill inte bjuda dem helt enkelt och jag vill inte ens visa upp det kärleksfullaste jag äger för dem som gör mig så illa och beter sig så fruktansvärt mot både barn och mig. Varför kan inte sambon förstå det?
Han skulle inte vilja att jag bjöd mina föräldrar om dem hade behandlat honom på samma vis.
Känns så konstigt om inte vårat tredje barn skulle firas på samma sätt som våra andra två barn, med dop i kyrkan med efterföljande kaffetår och fina dopgåvor.
Det kanske blir så att vi har ett litet dop inom familjen och firar det med ett restaurantbesök efteråt, men det är inte alls på det sätt jag har tänkt mig, men i nödfall får det bli så.
Vecka 25+0 (korr 23+6)
Måndagen den 3 december 2007
vecka 25+0 (korr 23+6)
Sonen och dottern är på strålande humör idag så dem lämnas på förskolan på morgonen. Värre är det med sambon som är hemma sjuk idag med ont i halsen. Han tror att han åkt på en halsfluss som båda barnen hade för några veckor sedan så han bokar en läkartid på vårdcentralen.
Det visar sig att han har åkt på en bihåleinflammation som på något konstigt vis satt sig i halsen så han får hämta ut en 10 dagars kur med antibiotika på apoteket.
Själv mår jag inget vidare och har under dagen försökt nå min barnmorska XX, men det var en sådan lång telefonkö så jag skickade iväg ett E-post meddelande till henne och hoppas hon hör av sig via telefon eller E-post. Hela dagen går utan att jag lyckas få tag i henne.
Tack och lov så jag har bara låg feber, men svetten den rinner, hjärtat dunkar hårt så jag känner det genom hela kroppen, synen är suddig och det känns som det är mörkare än vad det är. Hela alltet känns bara bra konstigt. Visst kan det kanske vara så att jag är på väg att bli sjuk jag också och att det yttrar sig på detta vis, men jag vill ändå rådfråga en barnmorska om detta då jag inte upplevt att jag mått såhär tidigare under någon graviditet.
Framåt kvällen har jag väldigt mycket kännbara sammandragningar och jag känner inte heller samma rörelsemönster som tidigare, knappt något alls och det gör mig smått orolig.
Tar min oro på allvar och ringer till Karolinska universitetssjukhuset/XX förlossning och berättar för en barnmorska hur jag mår. Hon tycker dock att det inte verkar vara någon fara utan ber mig kontakta min barnmorska på mödravården imorgon och lyckas jag inte få tag på henne då heller så får jag återkomma till Karolinska universitetssjukhuset/XX förlossning igen.
vecka 25+0 (korr 23+6)
Sonen och dottern är på strålande humör idag så dem lämnas på förskolan på morgonen. Värre är det med sambon som är hemma sjuk idag med ont i halsen. Han tror att han åkt på en halsfluss som båda barnen hade för några veckor sedan så han bokar en läkartid på vårdcentralen.
Det visar sig att han har åkt på en bihåleinflammation som på något konstigt vis satt sig i halsen så han får hämta ut en 10 dagars kur med antibiotika på apoteket.
Själv mår jag inget vidare och har under dagen försökt nå min barnmorska XX, men det var en sådan lång telefonkö så jag skickade iväg ett E-post meddelande till henne och hoppas hon hör av sig via telefon eller E-post. Hela dagen går utan att jag lyckas få tag i henne.
Tack och lov så jag har bara låg feber, men svetten den rinner, hjärtat dunkar hårt så jag känner det genom hela kroppen, synen är suddig och det känns som det är mörkare än vad det är. Hela alltet känns bara bra konstigt. Visst kan det kanske vara så att jag är på väg att bli sjuk jag också och att det yttrar sig på detta vis, men jag vill ändå rådfråga en barnmorska om detta då jag inte upplevt att jag mått såhär tidigare under någon graviditet.
Framåt kvällen har jag väldigt mycket kännbara sammandragningar och jag känner inte heller samma rörelsemönster som tidigare, knappt något alls och det gör mig smått orolig.
Tar min oro på allvar och ringer till Karolinska universitetssjukhuset/XX förlossning och berättar för en barnmorska hur jag mår. Hon tycker dock att det inte verkar vara någon fara utan ber mig kontakta min barnmorska på mödravården imorgon och lyckas jag inte få tag på henne då heller så får jag återkomma till Karolinska universitetssjukhuset/XX förlossning igen.
Vecka 24+6 (korr 23+5)
Söndagen den 2 december 2007
vecka 24+6 (korr 23+5)
Vi har en lugn söndag hemma och tänder det första ljuset i adventsstaken då det är första advent idag.
Mår fortfarande inte helt bra och sambon känner sig också dålig och blir nog hemma i morgon tillsammans med mig.
Får se hur sonen och dottern mår imorgon, men mår dem bra så ska dem till förskolan är det tänkt.
vecka 24+6 (korr 23+5)
Vi har en lugn söndag hemma och tänder det första ljuset i adventsstaken då det är första advent idag.
Mår fortfarande inte helt bra och sambon känner sig också dålig och blir nog hemma i morgon tillsammans med mig.
Får se hur sonen och dottern mår imorgon, men mår dem bra så ska dem till förskolan är det tänkt.
Vecka 24+5 (korr 23+4)
Lördagen den 1 december 2007
vecka 24+5 (korr 23+4)
I dag vaknar jag och är på uruselt humör och samma sak med sonen. Lilla dottern är bara ledsen hela dagen och gråter och vill bli buren, men jag orkar inte bära på henne med dessa krämpor jag har och sambon har som vanligt på helgerna väldigt mycket att göra.
På en och samma dag ska vi både tvätta, handla och fixa fint i alla fönster inför första advent imorgon och det inkluderar att tvätta fönster och sätta upp jul gardiner, här ser just nu ut som ett kaos.
Jag tvättar alla fönster, dammsuger och stryker alla gardinerna och sambon plockar undan och gör fint i samtliga rum.
Känner att det är jobbigt för ryggen att stå upp och bebisen trycker utåt hela tiden vilket känns väldigt mycket och gör magen ond.
På kvällen märker jag att jag nog ansträngt mig alldeles för mycket då jag har väldigt mycket sammandragningar så i morgon får bli en lugn dag.
Skönt att det är ordning här hemma och städat och fint så vi kan fira första advent i lugn och ro.
vecka 24+5 (korr 23+4)
I dag vaknar jag och är på uruselt humör och samma sak med sonen. Lilla dottern är bara ledsen hela dagen och gråter och vill bli buren, men jag orkar inte bära på henne med dessa krämpor jag har och sambon har som vanligt på helgerna väldigt mycket att göra.
På en och samma dag ska vi både tvätta, handla och fixa fint i alla fönster inför första advent imorgon och det inkluderar att tvätta fönster och sätta upp jul gardiner, här ser just nu ut som ett kaos.
Jag tvättar alla fönster, dammsuger och stryker alla gardinerna och sambon plockar undan och gör fint i samtliga rum.
Känner att det är jobbigt för ryggen att stå upp och bebisen trycker utåt hela tiden vilket känns väldigt mycket och gör magen ond.
På kvällen märker jag att jag nog ansträngt mig alldeles för mycket då jag har väldigt mycket sammandragningar så i morgon får bli en lugn dag.
Skönt att det är ordning här hemma och städat och fint så vi kan fira första advent i lugn och ro.
Vecka 24+4 (korr 23+3)
Fredagen den 30 november 2007
vecka 24+4 (korr 23+3)
Jag mår så himla märkligt dåligt och tror att min plötsliga trötthet beror på att jag gått och blivit sjuk helt enkelt.
Har ingen som helst aptit och känner mig snudd på illamående och får verkligen tvinga i mig åtminstone en smörgås så jag får i mig någonting till den växande lilla bebisen.
Är förlamande trött och känner mig allmänt konstig i kroppen.
En trött son och en trött dotter kommer hem från förskolan. Vi fixar middag till dem nästan omgående så att dem kan nattas något tidigare idag när dem är så trötta.
Sambon och jag vräker i oss tacos framför näst sista fredags finalen av Idol där Andreas åker ur. Nu står slutstriden mellan Marie Picasso och Amanda Jensen.
vecka 24+4 (korr 23+3)
Jag mår så himla märkligt dåligt och tror att min plötsliga trötthet beror på att jag gått och blivit sjuk helt enkelt.
Har ingen som helst aptit och känner mig snudd på illamående och får verkligen tvinga i mig åtminstone en smörgås så jag får i mig någonting till den växande lilla bebisen.
Är förlamande trött och känner mig allmänt konstig i kroppen.
En trött son och en trött dotter kommer hem från förskolan. Vi fixar middag till dem nästan omgående så att dem kan nattas något tidigare idag när dem är så trötta.
Sambon och jag vräker i oss tacos framför näst sista fredags finalen av Idol där Andreas åker ur. Nu står slutstriden mellan Marie Picasso och Amanda Jensen.
onsdag 10 december 2008
Vecka 24+3 (korr 23+2)
Torsdagen den 29 november 2007
vecka 24+3 (korr 23+2)
Har varit full av energi i några dagar, men nu har jag kommit i zombie tillståndet igen. Så trist.
vecka 24+3 (korr 23+2)
Har varit full av energi i några dagar, men nu har jag kommit i zombie tillståndet igen. Så trist.
Vecka 24+2 (korr 23+1)
Onsdagen den 28 november 2007
vecka 24+2 (korr 23+1)
I dag har Astrid namnsdag vilket dottern heter i andranamn, XX, Astrid, XX XX.
Ställde in dagens besök på barnavårdscentralen då dottern är såpass snorig. Får hoppas hon har piggnat på sig till den 7 december då vi ska dit på 18 månaders kontroll.
vecka 24+2 (korr 23+1)
I dag har Astrid namnsdag vilket dottern heter i andranamn, XX, Astrid, XX XX.
Ställde in dagens besök på barnavårdscentralen då dottern är såpass snorig. Får hoppas hon har piggnat på sig till den 7 december då vi ska dit på 18 månaders kontroll.
Vecka 24+1 (korr 23+0)
Tisdagen den 27 november 2007
vecka 24+1 (korr 23+0)
Sonen och dottern är på förskolan, sambon har åkt till arbetet och jag är hemma idag och känner mig piggare än på länge.
Har spenderat en stor del av dagen framför datorn.
Nu har jag kommit till vecka 23 i graviditeten och nu börjar det rulla på så smått. Inte så långt kvar till jul och sedan går det nog undan tills det är dags att få se den lilla som gömmer sig där inne i mig.
vecka 24+1 (korr 23+0)
Sonen och dottern är på förskolan, sambon har åkt till arbetet och jag är hemma idag och känner mig piggare än på länge.
Har spenderat en stor del av dagen framför datorn.
Nu har jag kommit till vecka 23 i graviditeten och nu börjar det rulla på så smått. Inte så långt kvar till jul och sedan går det nog undan tills det är dags att få se den lilla som gömmer sig där inne i mig.
Vecka 24+0 (korr 22+6)
Måndagen den 26 november 2007
vecka 24+0 (korr 22+6)
Tog pendeltåget in till Stockholms central där sambon väntade på mig.
Han bjöd på lunch på en japansk restaurant innan vi skiljdes åt för at ses om en stund igen på läkarmottagningen.
Jag tog mig en promenad bort till NK till Sprall för att kika närmare på OiOi Hobo skötväska, men den jag fann var på tok alldeles för stor och i något tweedaktigt tyg som inte jag tyckte var något vidare, så jag tror att jag får leta vidare efter någon annan skörväska som passar bra storleksmässigt till vagnen.
Tog buss 55 från Norrmalmstorg – Skeppsbron och när jag klev av så snöade det lite smått.
Läkarbesöket gick bra och det var skönt att sambon var med mig på besöket.
Jag har inte, som jag oroat mig för, börjat öppna mig något och livmodertappen är fortfarande intakt och inte påverkad.
Urinstickan som sköterskan tog var helt blank, men skickas ändå iväg på en odling för säkerhets skull och läkaren hör av sig inom några dagar om den skulle visa på något.
Alla blodprovsvar hade kommit och det första, blodstatus visar att jag har för få röda blodkroppar och det betyder att jag har järnbristanemi och nu måsta fortsätta med dem trista järntabletterna ett tag till.
Ämnesomsättningsproverna visade på sämre siffror och nu ska dosen ökas från 25 till 75 mikrogram (3 tabletter) Levaxin.
Vi tog oss hem och hämtade sonen och dottern på förskolan.
Jag frågade förskolefröken om hur det fungerar när barnen går 15 timmar i vecka på förskola, vilka dagar det är eller om man får välja det fritt, men så är det inte utan det är tisdag – torsdag. Däremot så får man välja tid på egen hand som exempelvis mindre timmar på tisdag och fler timmar onsdag och torsdag eller så.
Jag hade tänkt att sonen skulle gå måndag – onsdag och dottern onsdag – fredag, men då är det bara att ställa om sig då.
vecka 24+0 (korr 22+6)
Tog pendeltåget in till Stockholms central där sambon väntade på mig.
Han bjöd på lunch på en japansk restaurant innan vi skiljdes åt för at ses om en stund igen på läkarmottagningen.
Jag tog mig en promenad bort till NK till Sprall för att kika närmare på OiOi Hobo skötväska, men den jag fann var på tok alldeles för stor och i något tweedaktigt tyg som inte jag tyckte var något vidare, så jag tror att jag får leta vidare efter någon annan skörväska som passar bra storleksmässigt till vagnen.
Tog buss 55 från Norrmalmstorg – Skeppsbron och när jag klev av så snöade det lite smått.
Läkarbesöket gick bra och det var skönt att sambon var med mig på besöket.
Jag har inte, som jag oroat mig för, börjat öppna mig något och livmodertappen är fortfarande intakt och inte påverkad.
Urinstickan som sköterskan tog var helt blank, men skickas ändå iväg på en odling för säkerhets skull och läkaren hör av sig inom några dagar om den skulle visa på något.
Alla blodprovsvar hade kommit och det första, blodstatus visar att jag har för få röda blodkroppar och det betyder att jag har järnbristanemi och nu måsta fortsätta med dem trista järntabletterna ett tag till.
Ämnesomsättningsproverna visade på sämre siffror och nu ska dosen ökas från 25 till 75 mikrogram (3 tabletter) Levaxin.
Vi tog oss hem och hämtade sonen och dottern på förskolan.
Jag frågade förskolefröken om hur det fungerar när barnen går 15 timmar i vecka på förskola, vilka dagar det är eller om man får välja det fritt, men så är det inte utan det är tisdag – torsdag. Däremot så får man välja tid på egen hand som exempelvis mindre timmar på tisdag och fler timmar onsdag och torsdag eller så.
Jag hade tänkt att sonen skulle gå måndag – onsdag och dottern onsdag – fredag, men då är det bara att ställa om sig då.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)