Då var det äntligen fredag och umgänge med mina barn igen på Lyktan.
Timmen är alldeles för kort. Skulle önska att tiden hemma från de att jag vinkar mina barn adjö till fredag då jag stiger innaför dörren till Lyktan för att ha mitt umgänge med barnen kunde gå lika fort som timmen med barnen gör och så kan timmen med barnen gå lika långsamt som all den övriga tiden utan dem gå i fort så att det blir fredag på en gång igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar