Torsdagen den 18 december 2008 (Dag 279)

Idag har jag efter nästan 2 veckor haft umgänge med mina älskade, underbara och saknade barn på Lyktan i Hovsjö.

Det blev lek och så drack vi saft och åt några kex och så mera lek innan umgängestiden var slut.

1 timme går så fort när jag är med dem.

Tycker det är så omständigt med detta umgänge. Då exet är rädd för mig så har familjerätten gett i uppdrag åt Christa att köra barnen till och från umgänget alt. möta upp fadern någonstans på vägen till umgängesplatsen och sedan så ska hon även närvara under umgänget tillsammans med Katarina.

Tycker det är på tok för glest umgänge och för kort tid på bara 1 timme åt gången. Känns som man inte hinner med.
Det enda jag lever och glädjs åt för närvarande är dessa dagar, annars består mitt liv bara av en oändlig väntan.

Fortfarande har jag inte fått något besked hur det blir vid jul och nyår och jag kan väl säga att jag inte känner mig särskilt hoppfull.