Söndagen den 16 mars 2008 (Dag 4)

Vaknar med riktigt ont i båda brösten och det går bara inte att amma så jag får pumpa och ge på kopp helt och hållet.

Ringer till BB och hör med dem om det verkligen ska vara och kännas såhär och det ska det väl inte riktigt så jag får en akuttid till amningsmottagningen och ska komma förbi så fort som möjligt.
Sambon åker över till BB och får låna ett babyskydd därifrån då vi inte har införskaffat något än och så åker han hem och hämtar upp Lilla T och mig och släpper av oss vid huvudentrén.

Sambon och våra små ska passa på att besöka hans bror för att hämta en fax som han ska få låna. Mycket riktigt så kan inte hans brors familj varit särskilt dåliga för de är uppe hela familjen och krattar löv på tomten när de kommer.

Tas emot av en barnmorska och märker rätt snart att hon arbetar på Vidarkliniken då jag ser hennes namnskylt och det visar sig att det är den barnmorska jag hade tid till i augusti men som jag avbokade och tur var kanske det för personkemin mellan oss verkar inte vara den bästa då hon tar på sig rollen som överlägsen och får mig att känna mig förminskad och liten och dum som inte förstår någonting.

Jag får sätta mig ner och fylla i ett papper vad jag söker för och vilka sorts bekymmer jag har innan jag ska väcka Lilla T och göra henne intresserad av att äta genom att lägga henne vid ett av mina bröst. Barnmorskan instruerar att jag ska pressa Lilla T huvud mot mitt bröst, men det tar mig emot då jag faktiskt läst att små barn inte tycker om att man håller fast deras huvud eller ens stryker dem över huvudet när dem ammas så det tar verkligen emot mina egna principer.

Det går riktigt bra och det känns att det tömmer sig bättre, men det gör även lite ont när hon nu suger med kraftigare tag och hennes haka masserar mot undersidan av bröstet.
Jag ska inte pumpa något mer nu för enligt BM så har jag en överproduktion av mjölk som är till för tvillingar. Något överdrivet tycker jag allt.

Barnmorskan avslutar med att titta på mina bröst och det är ingen mjölkstockning på gång, men en del knölar som jag måste få bukt med så det är viktigt att jag ammar från alla håll så att det töms i de knölar jag har genom att lägga Lilla T med benen åt höger när jag ammar på höger bröst och Lilla T ben åt vänster när jag ammar på vänster bröst också och inte bara på det det sättet jag är van vid.

Jag provade att amma på detta för mig, ovanliga sätt där och det gick riktigt bra, men hemma senare på dagen så fick jag inte till det trots att jag bullade upp med kuddar och till och med amningskudden.

Slår en pling till sambon och säger att han kan komma över och hämta oss, men han är fortfarande kvar hos sin bror, men ska snart åka.
Sätter mig nere i cafeterian med en dricka under tiden medan jag väntar. Känner mig låg och riktigt sorgsen vid tanken på att nu är graviditeten och förlossningen över och jag vet inte alls hur framtiden ska te sig med denna lilla underbara Lilla T. Vad händer nu? Var det inte mer än såhär? Frågorna är så många, men inga svar finns.

Väl hemma är vi alla utsvultna så det lagas stekt falukorv och makaroner till middag som vi alla glufsar i oss med god aptit.

Idag tappade Lilla T navelstumpen. Den låg lös i en blöja som sambon bytte på henne på kvällen.
Vi tvättade rent med en fuktad tops, men det ser en aning rött och svullet ut.

Har så ont i brösten igen på kvällen och inte går det att amma heller så pumpen åker fram igen trots att jag blev tillsagd att inte amma eftersom mina mjölkproduktion är alldeles för stor för ett barn.
Brösten är helt svullna och större än vad jag är van vid (tippar på 1 kupstorlek större) så jag har inget val än att pumpa och ge Lilla T på kopp.