Dagarna är så långa och tråkiga och nu har jag i stort sett inte gjort något på tre hela dagar och dessa tre dagar har känns som en hel evighet.
I normala fall så kan man ha dödstråkigt, men just jul som är den stora gemenskapens högtid så blir det så påtagligt tydligt hur ensam man är och får då verkligen en bekräftelse på att det verkligen är så och inte bara en känsla man har. Det är tungt att inse det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar